FÖRSLAG TILL RESOLUTION om de förödande översvämningarna i Central- och Östeuropa, förlusten av människoliv och EU:s beredskap att reagera på sådana katastrofer som förvärras av klimatförändringarna
17.9.2024 - (2024/2817(RSP))
i enlighet med artikel 136.2 i arbetsordningen
Waldemar Buda, Cristian Terheş, Daniel Obajtek, Marlena Maląg, Jadwiga Wiśniewska, Michał Dworczyk, Mariusz Kamiński, Maciej Wąsik, Adam Bielan, Arkadiusz Mularczyk, Piotr Müller, Jacek Ozdoba, Alexandr Vondra, Małgorzata Gosiewska, Veronika Vrecionová, Gheorghe Piperea, Georgiana Teodorescu, Adrian‑George Axinia, Claudiu‑Richard Târziu, Şerban‑Dimitrie Sturdza, Ondřej Krutílek, Joachim Stanisław Brudziński, Beata Szydło, Anna Zalewska, Patryk Jaki, Tobiasz Bocheński, Bogdan Rzońca, Kosma Złotowski, Ivaylo Valchev
för ECR-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B10-0057/2024
B10‑0060/2024
Europaparlamentets resolution om de förödande översvämningarna i Central- och Östeuropa, förlusten av människoliv och EU:s beredskap att reagera på sådana katastrofer som förvärras av klimatförändringarna
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artikel 136.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Österrike, Tjeckien, Ungern, Polen, Rumänien och Slovakien har drabbats hårt av en tragedi i form av extrema översvämningar. Denna tragedi har inte bara lett till betydande materiella förluster utan tyvärr även till förlusten av människoliv.
B. En betydande del av ländernas territorier har drabbats, däribland många regioner som är ekonomiskt och socialt missgynnade.
C. Millennieöversvämningarna 1997 och 2002 ledde till att mer än 100 människor dog, varav minst 45 i Europa.
D. Denna typ av katastrofala översvämningar har återigen slagit mot regioner som tidigare drabbades av millennieöversvämningarna. Omfattningen av materiella skador och naturskador i vissa regioner är större nu än 1997. Under de senaste åren har dessa miljökatastrofer inträffat allt oftare och mer intensivt, vilket har lett till tragedier i olika europeiska regioner, bland annat i Italien, särskilt i regionerna Marche och Emilia-Romagna och på ön Ischia, samt i Tyskland och Belgien, och fått förödande konsekvenser både för invånarna och för den lokala infrastrukturen och ekonomin.
E. I Polen har översvämningarna orsakat rekordstora materiella skador och miljöskador och har förstört många monument och föremål ur kulturarvet och det religiösa arvet, samt jordbruksgrödor, djuruppfödningsanläggningar, hus, tusentals människors försörjningsmöjligheter, andra typer av egendom och till och med hela byar. Denna katastrof kommer att få långsiktiga konsekvenser för den lokala ekonomin, turismen och infrastrukturen.
F. Även om naturkatastrofer är vanliga i alla regioner i världen är mindre utvecklade regioner, som ofta är landsbygdsområden med otillräcklig infrastruktur, betydligt mer sårbara än andra.
G. Byggd infrastruktur för översvämningsskydd, såsom dammar, spelar en avgörande roll för att minimera skador och minska materiella förluster och antalet dödsfall. Det är alltså mycket viktigt att fortsätta byggandet av andra planerade dammar för att undvika liknande katastrofer i framtiden.
H. Den pågående översvämningskatastrofen i Central- och Östeuropa har lett till att tusentals hektar åkermark står under vatten. De enorma förluster som naturkatastrofer har orsakat jordbruket i år kommer att göra det omöjligt att förbereda jorden för vintergrödor i många regioner som är viktiga för att trygga livsmedelsförsörjningen på nationell och europeisk nivå.
I. Alla dessa naturkatastrofer har främst drabbat fattigare regioner i EU:s östra och södra delar, närmare bestämt i medlemsstater som till exempel får det lägsta direktstödet för produktion från budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken, bland vilka Polen, Slovakien och Rumänien ligger betydligt under EU-genomsnittet.
J. Naturkatastrofer som dessa får allt allvarligare och allt oftare återverkningar på den lokala befolkningen och ekonomin i medlemsstaterna, vilket kräver samordnade och snabba insatser på europeisk nivå.
Allmänt
1. Europaparlamentet uttrycker sin djupaste medkänsla och solidaritet med offren, deras anhöriga och de människor och samhällen som drabbats av de pågående extrema väderhändelserna och svåra översvämningarna i Central- och Östeuropa, däribland Österrike, Tjeckien, Ungern, Polen, Rumänien och Slovakien.
2. Europaparlamentet välkomnar och lovordar de outtröttliga insatserna, solidariteten och det stora engagemanget från yrkes- och frivilligbrandkårer, räddningsorganisationer, andra volontärer och militärer, däribland soldater från den territoriella försvarsstyrkan i Polen, tillsammans med nationella, regionala och lokala myndigheter och allmänheten, som har riskerat sina liv för att rädda andra och skydda hem och infrastruktur. Parlamentet framhåller att räddningstjänsterna har spelat en avgörande roll för att rädda liv, evakuera utsatta områden och skydda egendom under ofta svåra förhållanden, och att deras outtröttliga insatser och beredvillighet att agera, även när de riskerade sina liv, har spelat en avgörande roll för att begränsa katastrofen.
3. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att erkänna och främja vikten av frivilligbrandkårer och andra frivilligorganisationer inom civilskyddet. Parlamentet uppmanar EU att stödja program för vidareutbildning och teknisk utrustning för dessa räddningstjänster och att stärka deras EU-omfattande nätverk för att vara bättre förberedda på framtida extrema väderhändelser.
4. Europaparlamentet uttrycker djup oro över den ökande intensiteten och frekvensen av extrema väderhändelser på EU:s territorium, inbegripet torka, extrem nederbörd och storskaliga översvämningar samt värmeböljor och skogsbränder, och deras allvarliga, direkta inverkan på människors hälsa, försörjningsmöjligheter, bostäder, infrastruktur och jordbruk. Parlamentet betonar det akuta behovet av att stärka EU:s kollektiva insatser mot effekterna av negativa väderhändelser såsom dessa genom effektiva civilskyddsinriktade anpassnings- och begränsningsåtgärder för att skydda människor, deras försörjningsmöjligheter och ekonomin.
Finansiering av civilskydd och katastrofhjälp
5. Europaparlamentet betonar eftertryckligen att stöd till översvämningsoffer måste ges i form av bidrag utan återbetalning och att de översvämningsdrabbade regionerna också måste få största möjliga belopp i icke återbetalningspliktigt stöd.
6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla ytterligare tillfälligt finansiellt stöd i form av ytterligare betalningar från fonden för jordbruksreserven och att avsevärt höja tröskelvärdena för eventuellt stöd från nationella fonder.
7. Europaparlamentet påpekar att med tanke på naturkatastrofernas omfattning och frekvens håller den årliga jordbruksreserv som inrättats genom förordning (EU) 2021/2116[1] på att bli otillräcklig, eftersom dessa kriser håller på att bli kroniska snarare än nödsituationer inom jordbrukssektorn. Parlamentet anser därför att kommissionen också omedelbart bör anta korrigerande åtgärder på lång sikt genom att inrätta ett separat EU-instrument för att finansiera kompensation för effekterna av väderfenomen inom jordbruket, samt genom att samla medel utanför budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken.
8. Europaparlamentet efterlyser en rättvisare fördelning av stödet inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken mellan samtliga medlemsstater. Parlamentet påpekar att de medlemsstater som har det lägsta välståndet har svårast att mildra effekterna av naturkatastrofer och återuppbygga ekonomin på landsbygden. Parlamentet är bekymrat över att ett ökande antal naturkatastrofer kommer att spä på den fortsatta trenden att jordbrukare överger jordbruksföretag på grund av en alltmer oförutsägbar avkastning och sjunkande lönsamhet i produktionen.
9. Europaparlamentet stöder helhjärtat att EU:s investeringar med koppling till resiliens stärks i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet uppmuntrar synergier mellan gemensamma projekt och samarbetsavtal mellan de olika förvaltningsnivåerna i syfte att utnyttja gemensam kapacitet och stordriftsfördelar i EU:s investeringar i resiliens mot lokala katastrofer.
10. Europaparlamentet begär att investeringar i katastrofförebyggande och katastrofberedskap ska garanteras och stärkas. Parlamentet anser att riktad finansiering bör fokusera på riskminskning och beredskap inför ett brett spektrum av katastrofer.
11. Europaparlamentet vill lyfta fram det effektiva och samordnade samarbetet mellan brandkårer och hjälporganisationer under den senaste tidens översvämningar i Central- och Östeuropa och bekräftar den viktiga roll som rescEU spelat. Parlamentet betonar att det snabba gränsöverskridande utbytet av resurser, räddningstjänster och expertis har räddat liv och förhindrat omfattande skador. Parlamentet understryker vikten av samordning på EU-nivå när det gäller katastrofhjälp och anser att detta samarbete visar styrkan i den europeiska solidariteten i händelse av en katastrof. Parlamentet understryker vikten av att ytterligare främja och fördjupa sådant samarbete genom gemensam utbildning, utbytesprogram och utvidgning av EU:s civilskyddsmekanism.
12. Europaparlamentet insisterar på att sammanhållningspolitiken bör spela en nyckelroll i förebyggandet av katastrofer, återhämtningen från symmetriska och asymmetriska chocker och kampen mot klimatförändringarna. Parlamentet erkänner att EU:s framtida sammanhållningspolitik på lämpligt sätt bör ta itu med utmaningar som uppstår till följd av naturkatastrofer och deras inverkan på EU:s regioner, särskilt mindre utvecklade regioner. Parlamentet betonar att sammanhållningspolitiken är avsedd att stödja mindre utvecklade regioner, det vill säga de regioner som är mest utsatta för effekterna av naturkatastrofer, och att leda till konvergens.
13. Europaparlamentet anser att regionala investeringar genom EU:s budget bör fortsätta att omfattas av delad förvaltning för programplanering och genomförande för att kunna tillgodose behoven i medlemsstater, regioner, stadsområden, landsbygdsområden och avlägsna områden, särskilt med tanke på anpassningen av stads- och landsbygdsområden till nya utmaningar såsom översvämningar.
14. Europaparlamentet betonar vikten av att utforma och upprätthålla skräddarsydda EU-program och EU-åtgärder för de regioner som tenderar att drabbas av naturkatastrofer. Parlamentet erkänner behovet av inbyggd krisflexibilitet i samband med regional finansiering.
15. Europaparlamentet uppmuntrar de drabbade medlemsstaterna att begära att EU:s civilskyddsmekanism och EU:s solidaritetsfond aktiveras. Parlamentet uppmanar kommissionen och de övriga medlemsstaterna att utan dröjsmål besvara alla begäranden om stöd.
16. Europaparlamentet understryker att extrema väderhändelser leder till mer omfattande ekonomiska konsekvenser i de drabbade regionerna och stora finanspolitiska utmaningar på nationell nivå och tänjer på gränserna för EU:s befintliga solidaritetsfond. Parlamentet beklagar de betydande förseningarna i den fullständiga utbetalningen av stöd från solidaritetsfonden, till stor del på grund av tekniska problem. Parlamentet betonar att snabba insatser i nödsituationer är avgörande för att solidaritetsfonden ska fungera ändamålsenligt och är särskilt viktigt i regioner med begränsad tillgång till alternativa finansieringskällor. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att undersöka alla eventuella sätt att snabbare utnyttja solidaritetsfonden. Parlamentet efterlyser dessutom en budgetpost för nödfinansiering för att effektivisera den snabba återhämtningen för drabbade personer och företag och ett snabbt återställande av den drabbade infrastrukturen, närmare bestämt kommunikationsvägar och hydrotekniska översvämningsskyddsbyggen, samt investeringar i förebyggande åtgärder som snabbt går att genomföra för att minska de framtida effekterna av extrema väderförhållanden.
17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge tekniskt och finansiellt stöd till mindre utvecklade regioner och se till att ingen medlemsstat eller region hamnar på efterkälken i insatserna för att förbättra katastrofberedskapen. Parlamentet påpekar att det är mycket viktigt att stöd och finansiella resurser görs tillgängliga i de drabbade områdena så snabbt, enkelt och flexibelt som möjligt.
18. Europaparlamentet insisterar på att plenarsammanträdena i Strasbourg ska ställas in i tolv månader och att de pengar som sparas på detta sätt ska anslås för att hjälpa översvämningsoffren.
Förebyggande insatser
19. Europaparlamentet gläder sig åt att de översvämningsskyddsåtgärder som vidtagits under de senaste åren, varav många har mottagit EU-stöd, har varit framgångsrika i många regioner och förhindrat större katastrofer. Parlamentet konstaterar att nya dammar, poldrar och försörjningsmagasin har minskat ytan på svämplan och mildrat inverkan på stads- och landsbygdsområden, vilket understryker vikten av förebyggande investeringar i översvämningsskydd. Parlamentet noterar att dessa investeringar ofta hindras av extremistiska aktivistgrupper och begär att deras handlingar ska motverkas i framtiden.
20. Europaparlamentet betonar behovet av ytterligare investeringar i infrastruktur, särskilt infrastruktur för översvämningsskydd, inbegripet uppförande av dammar och reglering av vattendrag. Parlamentet anser att uppnåendet av miljömålen inte bör stå i vägen för byggandet av infrastruktur för översvämningsskydd.
21. Europaparlamentet betonar i detta avseende behovet av ytterligare brådskande investeringar i åtgärder för att hantera översvämningsrisker och skydda medborgarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast lägga fram förslag till åtgärder för att förebygga sådana katastrofer i framtiden och att se över de nuvarande initiativen så att investeringar som verkligen garanterar våra medborgares säkerhet prioriteras, med beaktande av finansieringskällorna.
22. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att intensifiera utbyggnaden och reparationen av översvämningsskyddsåtgärder i särskilt utsatta regioner, inbegripet hydrotekniska arbeten, såsom inrättandet av ytterligare buffertområden. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att minska byråkratiska hinder och påskynda godkännandeförfaranden för att uppföra och reparera infrastruktur för översvämningsskydd så att välbehövliga skyddsåtgärder kan genomföras utan onödiga dröjsmål. Parlamentet betonar att detta kräver mer tidseffektiva förfaranden, väldefinierade ansvarsområden och ett tydligt fokus på nödvändiga byggarbeten.
23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvidga tillämpningsområdet för solidaritetsfonden så att den även kan stödja nybyggnation av offentlig och privat infrastruktur, såsom nya dammar, eller färdigställande av befintliga, för att förhindra och begränsa uppkomsten av omfattande skador orsakade av katastrofer.
°
° °
24. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.
- [1] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 av den 2 december 2021 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013, EUT L 435, 6.12.2021, s. 187, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/2116/2024-05-25.