Förslag till resolution - B10-0184/2024Förslag till resolution
B10-0184/2024

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om Georgiens förvärrade demokratiska kris efter det senaste parlamentsvalet och anklagelserna om valfusk

22.11.2024 - (2024/2933(RSP))

till följd av ett uttalande av kommissionen
i enlighet med artikel 136.2 i arbetsordningen

Adam Bielan, Rihards Kols, Mariusz Kamiński, Małgorzata Gosiewska, Jadwiga Wiśniewska, Sebastian Tynkkynen, Michał Dworczyk, Assita Kanko, Reinis Pozņaks, Alexandr Vondra, Roberts Zīle, Joachim Stanisław Brudziński
för ECR-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B10-0179/2024

Förfarande : 2024/2933(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B10-0184/2024
Ingivna texter :
B10-0184/2024
Debatter :
Omröstningar :
Antagna texter :

B10‑0184/2024

Europaparlamentets resolution om Georgiens förvärrade demokratiska kris efter det senaste parlamentsvalet och anklagelserna om valfusk

(2024/2933(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av sina tidigare resolutioner och betänkanden om Georgien, särskilt sin resolution av den 25 april 2024 om försök att på nytt införa en lag om utländska agenter i Georgien och dess begränsningar av det civila samhället[1],

 med beaktande av Europeiska rådets beslut från december 2023 att bevilja Georgien status som kandidatland,

 med beaktande av rekommendationerna i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 8 november 2023 2023 års rapport om Georgien (SWD(2023)0697),

 med beaktande av de internationella normer och principer för demokratiska val som säkerställer fria, rättvisa och öppna processer och som Georgien förväntas upprätthålla,

 med beaktande av artikel 136.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Den 26 oktober 2024 höll Georgien parlamentsval där Georgiens centrala valkommission rapporterade att det styrande partiet Georgiska drömmen hade vunnit 53,92 % av rösterna, som var mer än vid de föregående parlamentsvalen 2020 och 2016 och som gjorde det möjligt för partiet att bilda en regering. Det officiella valresultatet har avvisats av oppositionen och många internationella observatörer och övervakare, som ansåg att valet inte uppfyllde internationella normer och att resultatet inte korrekt återspeglar det georgiska folkets verkliga vilja.

B. Nästan alla de opinionsundersökningar som hölls före valet visade att oppositionspartierna ledde partiet Georgiska drömmen med bred marginal.

C. Georgiens president, Salome Zurabisjvili, och oppositionspartierna vägrade att erkänna valresultatet och hävdade att ett erkännande av resultatet skulle innebära att man ”accepterade Georgiens underkastelse gentemot Ryssland”. Georgiens president beskrev valprocessen som en ”rysk specialoperation” och betecknade den som en ny form av hybridkrigföring riktad mot det georgiska folket och den georgiska staten. Hon överklagade till författningsdomstolen och hävdade att de konstitutionella principerna om valsekretess och allmän rösträtt hade åsidosatts under parlamentsvalet den 26 oktober 2024, och hon krävde att slutresultatet skulle förklaras grundlagsstridigt.

D. Enligt oberoende vallokalsundersökningar som genomfördes av Edison Research och HarrisX, tillsammans med trovärdiga rapporter från Georgiens sammanslutning för unga jurister, My Vote och andra oberoende inhemska observatörsuppdrag, saknar omfattningen på valfusk och valmanipulation motstycke, och statistiska analyser avslöjar allvarlig valinblandning.

E. Oberoende rapporter pekar på över 120 000 fall av äventyrad valsekretess som dokumenterats av internationella observatörer, över 15 000 rapporterade fall av bedrägliga identifieringsmetoder, omkring 50 000 fall av potentiell identitetsstöld som identifierats genom analys av röstlängder. Vidare konstaterades det att 82 % av valkommissionens medlemmar hade direkta band till det styrande partiet, att mer än 2 500 verkliga observatörers verksamhet i vallokaler systematiskt hade hindrats och att otillåten videoövervakning hade förekommit i 60 % av vallokalerna, vilket direkt strider mot artikel 8 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

F. Denna nivå av oegentligheter stöder påståendena om att det fanns en ”större plan” att manipulera parlamentsvalet 2024 genom flera överträdelser, däribland ett klimat av rädsla och hot mot det civila samhället före valet, inbegripet antagandet av ”lagen om utländska agenter”, rapporter om röstköp, tvång och påtryckningar mot väljare, kränkningar av väljarnas integritet, fysiska dispyter, fängslande av ledaren för det största oppositionspartiet och kontroversiella ändringar av valförvaltningsreglerna före valet.

G. Ett internationellt valobservatörsuppdrag bestående av 529 observatörer från 42 länder, däribland en officiell valobservationsdelegation från Europaparlamentet, rapporterade att valet stördes av en djupt rotad polarisering och uttryckte oro över den nyligen antagna lagstiftningen och dess inverkan på de grundläggande friheterna och det civila samhället. Det internationella valobservatörsuppdraget noterade också en mycket splittrande kampanjretorik och omfattande rapporter om påtryckningar mot väljare i ett läge som präglades av fördjupade politiska motsättningar, betydande obalanser i de ekonomiska resurserna samt de många fördelar som det styrande partiet hade och som bidrog till att förstärka de rådande ojämlika spelreglerna.

H. Valresultatet har lett till betydande oroligheter i Georgien och oppositionspartierna och president Salome Zurabisjvili har krävt nyval.

I. Protesterna i Tbilisi bröt ut den 28 oktober 2024 då tusentals människor samlades för att ifrågasätta legitimiteten hos det styrande partiets utropade seger. Demonstrationerna fortsatte den 4 november 2024 och ökade i omfattning och intensitet.

J. Sedan dess har protesterna i Tbilisi fortsatt, och politiker från många EU-länder – däribland de baltiska staterna, Finland, Frankrike, Tyskland, Polen och Sverige – har anslutit sig till protesterna, vilket signalerar det internationella samfundets stöd och dess oro över valresultatets legitimitet och den politiska utvecklingen i Georgien.

K. Det styrande partiet Georgiska drömmen har vidtagit många åtgärder som direkt undergräver det georgiska folkets europeiska strävanden. Det mest anmärkningsvärda exemplet är lagen om insyn i utländsk inblandning av den 28 maj 2024 (lagen om utländska agenter), som i hög grad har betraktats som att den bygger på en ökänd lag som Ryssland har använt i stor utsträckning för att slå ned på avvikande åsikter.

L. Stödet för EU-anslutning är fortfarande exceptionellt högt bland den georgiska befolkningen med över 80 % av befolkningen som är för.

M. Grundaren av partiet Georgiska drömmen, landets dominerande oligark Bidzina Ivanisjvili, började delta aktivt i politiken igen den 30 december 2023 och blev hedersordförande för partiet. Den uppdaterade partistadgan ger Ivanisjvili en rad befogenheter som hedersordförande och formaliserar maktkoncentrationen kring honom, samtidigt som system för ansvarsutkrävande saknas.

N. Micheil Saakasjvili, som tjänstgjorde som Georgiens president under åren 2004–2013 och som är ledaren för det största oppositionspartiet, har hållits frihetsberövad sedan oktober 2022 och har misshandlats i fängelset och utsatts för förödmjukande behandling under domstolsförhandlingar, vilket utgör ett klart och konkret hot mot integriteten för Georgiens demokratiska trovärdighet.

O. Georgiens val på senare tid har blottat många av de problem som har hindrat landets demokratiseringsprocess under de senaste åren.

P. Partiet Georgiska drömmen påstår att väst försöker driva Georgien mot ett nytt krig mot Ryssland, som invaderade Georgien 2008 och fortsätter att ockupera en del av landets territorium. Denna kommunikationsstrategi mot väst användes av partiet Georgiska drömmen för att motivera att man undvek att ansluta sig till EU:s uttalanden mot Belarus eller Iran och vägrade att stödja Moldavien och Ukraina.

1. Europaparlamentet upprepar sitt orubbliga stöd för Georgiens demokratiska utveckling och dess folks euroatlantiska ambitioner.

2. Europaparlamentet understryker att många trovärdiga rapporter från både inhemska och internationella observatörer och valobservatörer om hot mot väljare, röstköp och oegentligheter är tillräckligt allvarliga och utbredda för att ifrågasätta det georgiska valresultatets legitimitet och huruvida det återspeglar det georgiska folkets vilja.

3. Europaparlamentet är fortsatt oroat över partiet Georgiska drömmens kränkningar av de mänskliga rättigheterna och antidemokratiska åtgärder. Parlamentet fördömer skarpt partiet Georgiska drömmens uppträdande under hela parlamentsvalet. Parlamentet understryker att sådana försök att politiskt kontrollera eller begränsa det civila samhällets verksamhet undergräver demokratiska värden och strider mot kommissionens rekommendationer.

4. Europaparlamentet uttrycker sin fulla solidaritet med det georgiska folket och Georgiens dynamiska civilsamhälle, som traditionellt har spelat en mycket aktiv och viktig roll för att föra landet närmare väst, främja demokratisering och verka för euroatlantisk integration i linje med det georgiska folkets önskemål. Parlamentet beklagar i detta avseende den växande västfientliga och fientliga retoriken från det styrande partiets företrädare gentemot Georgiens strategiska västliga partner, däribland Förenta staterna, Europeiska unionen, inbegripet Europaparlamentets ledamöter och EU-tjänstemän, och dess främjande av rysk desinformation och manipulation.

5. Europaparlamentet är oroat över de fortsatta och mycket oroande fallen av hot och våld mot oppositionen samt de hot om ytterligare förtryck som partiet Georgiska drömmens partiledning, inbegripet oligark Bidzina Ivanisjvili, gett uttryck för i syfte att förbjuda den demokratiska västvänliga oppositionen och tysta avvikande åsikter.

6. Europaparlamentet uppmanar EU att inleda en omfattande internationell utvärdering av valet 2024 genom ett EU-valuppföljningsuppdrag i samordning med OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, i syfte att grundligt utreda valfusk, utvärdera valinstitutionernas integritet, utfärda rekommendationer för framtida val och upprepa att processen för Georgiens anslutning till EU har avstannat till följd av regeringens politik före parlamentsvalet och genomförandet av själva valet.

7. Europaparlamentet uppmanar EU att avbryta alla formella förbindelser på EU-nivå med Georgiens nuvarande regering och parlament, genom att bl.a. ställa in mötena i associeringsrådet EU–Georgien, avbryta den politiska dialogen på hög nivå, frysa tekniska samarbetsmekanismer, införa viseringskrav för georgiska tjänstemän som reser till EU, omdirigera det ekonomiska stödet (cirka 120 miljoner euro per år) från regeringen till georgiska icke-statliga organisationer och oberoende medier och stödja program som främjar demokratins motståndskraft och valintegritet.

8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera och utvidga sitt stöd till det civila samhället i Georgien, särskilt mot bakgrund av de allt mer drastiska åtgärder som vidtas mot det georgiska folket.

9. Europaparlamentet uppmanar alla prodemokratiska politiska partier som har fått stöd från den georgiska väljarkåren att formalisera sin samordning och att skapa en enhetlig struktur som skulle representera det georgiska folkets proeuropeiska strävanden inom och utanför landet.

10 Europaparlamentet uttrycker sin oro över den brutala misshandeln av politiker, ledare i det civila samhället och journalister under och i efterdyningarna av vårens demonstrationer mot lagen om utländska agenter. Parlamentet uttrycker sin oro över att inte en enda gärningsman har frihetsberövats, åtalats eller ens identifierats, och uppmanar de georgiska myndigheterna att ställa förövarna i fråga om denna misshandel inför rätta.

11. Europaparlamentet är djupt oroat över det ökande ryska inflytandet i landet samt över partiet Georgiska drömmens agerande, som har fortsatt närmandet till Ryssland – trots landets smygande ockupation av Georgiens territorium och dess angrepp mot Ukraina – genom att stärka handelsförbindelserna trots EU:s sanktioner och vägra att införa sanktioner mot Moskva.

12. Europaparlamentet uppmanar med kraft Georgien att, i egenskap av EU-kandidatland, uppfylla sina åtaganden genom att införa sanktioner mot Ryssland som svar på landets fullskaliga invasion av Ukraina och genom att genomföra åtgärder för att undvika kringgående av EU:s sanktioner, såsom landet har åtagit sig att göra.

13. Europaparlamentet påminner Georgiens regering om att en stor majoritet av befolkningen starkt stöder att landet går i riktning mot väst och EU-anslutning.

14. Europaparlamentet välkomnar Förenta staternas personliga sanktioner mot tjänstemän tillhörande partiet Georgiska drömmen. Parlamentet uppmanar EU att införa liknande reseförbud för dem som varit involverade i antagandet av lagen om utländska agenter och för dem som är inblandade i oegentligheter i samband med val, och att utvidga sådana förbud till andra högt uppsatta medlemmar av det styrande partiet, till domare som avkunnar politiskt motiverade domar, till dem som är ansvariga för kringgående av sanktioner samt till personer som tjänar Rysslands militära, ekonomiska och politiska mål.

15. Europaparlamentet fördömer skarpt den destruktiva personliga roll som Georgiens dominerande oligark, Bidzina Ivanisjvili, spelar när det gäller att organisera den pågående politiska krisen och systematiskt sabotera landets västvänliga väg till förmån för en anpassning till Ryssland. Parlamentet beklagar djupt hans fortsatta insatser för att urholka Georgiens demokratiska institutioner och svika det georgiska folkets ambitioner. Parlamentet upprepar med eftertryck sin uppmaning till rådet och EU:s demokratiska partner att införa omedelbara och riktade personliga sanktioner mot Bidzina Ivanisjvili för hans direkta inblandning i undermineringen av den politiska processen i Georgien och motarbetandet av landets grundläggande intressen, inbegripet försöken att återupprätta Rysslands inflytelsesfär i Georgien.

16. Europaparlamentet understryker att ett tillfälligt upphävande av avtalet om viseringsliberalisering med Georgien endast bör övervägas efter det att personliga sanktioner har införts mot medlemmar av det styrande partiet och den dominerande oligarken Bidzina Ivanisjvili.

17. Europaparlamentet upprepar med kraft sitt brådskande krav på att den före detta presidenten Micheil Saakasjvili omedelbart och villkorslöst ska friges av humanitära skäl så att han kan söka medicinsk vård utomlands. Parlamentet uppmanar president Salome Zurabisjvili att använda sin makt att benåda. Parlamentet betonar att Georgiens regering bär fullt och ofrånkomligt ansvar för den före detta presidenten Micheil Saakasjvilis liv, hälsa, säkerhet och välbefinnande och måste ställas till svars för alla skador som drabbar honom.

18. Europaparlamentet beklagar att dess parlamentsledamöter inte hittills har tillåtits besöka den före detta presidenten Micheil Saakasjvili för att bedöma de förhållanden under vilka han hålls fängslad. Parlamentet uppmanar de georgiska myndigheterna att ändra sin ståndpunkt och tillåta besök från Europaparlamentets ledamöter.

19. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter samt Georgiens president, regering och parlament.

 

Senaste uppdatering: 26 november 2024
Rättsligt meddelande - Integritetspolicy