FÖRSLAG TILL RESOLUTION om förstärkningen av EU:s orubbliga stöd till Ukraina mot Rysslands anfallskrig och det växande militära samarbetet mellan Nordkorea och Ryssland

25.11.2024 - (2024/2940(RSP))

till följd av uttalanden av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 136.2 i arbetsordningen

Özlem Demirel
för The Left-gruppen

B10‑0189/2024

Europaparlamentets resolution om förstärkningen av EU:s orubbliga stöd till Ukraina mot Rysslands anfallskrig och det växande militära samarbetet mellan Nordkorea och Ryssland

(2024/2940(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av Förenta nationernas stadga, särskilt alla staters skyldighet enligt artikel 2 i stadgan att i sina internationella förbindelser avhålla sig från hot om eller bruk av våld, vare sig riktat mot någon annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende, eller på annat sätt oförenligt med FN:s syften, och att lösa sina internationella tvister på fredlig väg,

– med beaktande av Förenta nationernas stadga, särskilt den inneboende rätten till självförsvar i händelse av ett väpnat angrepp enligt artikel 51 i stadgan,

− med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 2625 (XXV) av den 24 oktober 1970, särskilt principerna däri om att en stats territorium inte får införlivas av en annan stat till följd av hot om eller användning av våld, och att varje försök som syftar till att helt eller delvis störa en stats eller ett lands nationella enhet och territoriella integritet eller som riktar sig mot dess politiska oberoende är oförenligt med FN‑stadgans syften och principer,

− med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 3314 (XXIX) av den 14 december 1974, där aggression definieras som en stats användning av väpnat våld mot en annan stats suveränitet, territoriella integritet eller politiska oberoende, eller på något annat sätt som är oförenligt med FN-stadgan,

− med beaktande av Genèvekonventionerna från 1949 och tilläggsprotokoll I till dem från 1977,

− med beaktande av Helsingforsavtalets slutakt, Parisstadgan om ett nytt Europa och samförståndsavtalet från Budapest om säkerhetsgarantier,

− med beaktande av rapporterna från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om människorättssituationen i Ukraina,

− med beaktande av de regelbundna rapporterna från FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (Ocha),

− med beaktande av FN:s generalförsamlings resolutioner som antagits sedan början av anfallskriget mot Ukraina,

− med beaktande av den ansökan om EU-medlemskap som Ukraina lämnade in den 28 februari 2022, kommissionens meddelande av den 17 juni 2022 Kommissionens yttrande om Ukrainas ansökan om medlemskap i Europeiska unionen (COM(2022)0407) och Europeiska rådets slutsatser av den 23–24 juni 2022 samt kommissionens rapport om Ukraina 2024,

− med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport 23/2021 Att minska den storskaliga korruptionen i Ukraina: flera EU-initiativ har ännu inte gett tillräckliga resultat,

− med beaktande av Europeiska revisionsrättens yttrande 03/2023 över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Ukrainafaciliteten,

– med beaktande av rapporten från högnivågruppen för miljökonsekvenserna av kriget av den 9 februari 2024 An environmental compact for Ukraine,

– med beaktande av rapporten från Initiative on Greenhouse Gas Accounting of War av den 1 november 2022 Climate damage caused by Russia’s war in Ukraine och uppdateringarna av denna,

– med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner om Nordkorea,

– med beaktande av 1997 års konvention om förbud mot antipersonella minor samt om deras förstöring (Ottawakonventionen), som de flesta EU-medlemsstater är parter i,

– med beaktande av den reviderade ryska kärnvapendoktrinen och den amerikanska regeringens senaste beslut om att trappa upp vapenleveranserna, inbegripet av antipersonella minor,

– med beaktande av den nya militära samarbetsöverenskommelsen mellan Nordkorea och Ryssland,

– med beaktande av artikel 136.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Sedan den 24 februari 2022 har Ryssland fört ett fullskaligt anfallskrig mot Ukraina, vilket utgör en grov och flagrant kränkning av FN-stadgan och folkrättens grundläggande principer.

B. Regelbundna vågor av ryska attacker mot energiinfrastruktur fortsätter att orsaka förstörelse, lämnar miljontals människor i hela Ukraina utan elektricitet och stör vattenförsörjningen och uppvärmningssystemen. Attackerna har också skadat annan civil infrastruktur. Ryska trupper fortsätter att olagligen ockupera kärnkraftverket Zaporizjzja. Tusentals civila i Ukraina, däribland hundratals barn, har redan dödats, skadats eller fördrivits. Enligt FN:s humanitära organ Ochas uppskattningar skulle mer än 14,6 miljoner människor, ungefär 40 procent av Ukrainas befolkning, behöva humanitärt bistånd under 2024. Kriget har tvingat miljontals människor på flykt – nästan 4 miljoner är fortfarande internflyktingar i Ukraina, och mer än 6 miljoner är flyktingar i andra länder. Till följd av kriget uppger 65 procent av de ukrainska hushållen att deras inkomster har minskat sedan februari 2022. I 44 procent av de ukrainska hushållen har man svårt att få ihop tillräckligt med pengar för att tillgodose sina behov, och 45 procent av Ukrainas befolkning tillhör minst en utsatt grupp. 3,6 miljoner människor riskerar att utsättas för könsrelaterat våld. En förlängd konflikt kommer att innebära att de akuta behoven håller i sig och ökar under de kommande månaderna och därefter.

C. Den 30 september 2022 förklarade Ryssland ensidigt sin annektering av de delvis ryskockuperade ukrainska oblasterna Donetsk, Cherson, Luhansk och Zaporizjzja, utöver sin tidigare annektering av Krimhalvön.

D. Människor över hela Europa är djupt oroade över kriget, som skulle kunna leda till ett krig mellan kärnvapenstater.

E. Enligt färska opinionsundersökningar ställer de flesta ukrainare sig positiva till att inleda förhandlingar och få ett slut på kriget så snart som möjligt. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har förklarat att det är nödvändigt att avsluta kriget på diplomatisk väg senast 2025.

F. I mars och april 2022 hölls direkta fredssamtal mellan Ryssland och Ukraina i Istanbul, under vilka ett eventuellt fredsavtal diskuterades.

G. Kriget i Ukraina har lett till hundratusentals dödsoffer på båda sidor, och enligt flera militära analytiker är en militär lösning på konflikten osannolik på kort sikt. Antalet desertörer från armén som vägrar att delta i kriget ökar ständigt på den ukrainska såväl som på den ryska sidan.

H. Ukrainska väpnade styrkor har tagit sig in på ryskt territorium i regionen Kursk och ockuperar ett område på cirka 1 260 km². Ryssland ockuperar mer än 100 000 km² av Ukrainas territorium.

I. Olika företrädare för europeiska regeringar har uttalat sig om behovet av fortsatt europeisk upprustning, även vad gäller kärnvapen.

J. Vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Josep Borrell, och vissa medlemsstater har uttryckt ett behov av att häva alla restriktioner mot användningen av vapen som donerats av EU-länderna till Ukrainas regering, så att Ukraina kan använda dessa vapen för militära insatser på ryskt territorium.

K. EU har anslagit miljarder euro i ekonomiskt och militärt stöd för att stärka de ukrainska väpnade styrkornas kapacitet.

L. Sedan kriget bröt ut har EU och medlemsstaterna tillhandahållit över 167 miljarder US-dollar i ekonomiskt, militärt och humanitärt bistånd samt flyktingstöd till Ukraina. I juli 2024 ställde EU det första beloppet på 1,6 miljarder US-dollar – genererat från immobiliserade ryska tillgångar – till förfogande, vilket kommer att kanaliseras genom den europeiska fredsfaciliteten och Ukrainafaciliteten för att stärka Ukrainas militära kapacitet och stödja landets återuppbyggnad. EU inledde formella anslutningsförhandlingar med Ukraina i juni 2024.

M. Den 17 mars 2023 utfärdade Internationella brottmålsdomstolens andra förundersökningskammare en order om gripande av Ryska federationens president Vladimir Vladimirovitj Putin och kommissionären för barns rättigheter vid Ryska federationens presidentkansli, Maria Alekseyevna Lvova-Belova.

N. Förenta staternas president Joe Bidens administration har gett Ukraina tillstånd att använda långdistansrobotar levererade från USA för djupare attacker i Ryssland och att utöka leveranserna av vapen, inbegripet antipersonella minor.

O. Enligt Ottawakonventionen, som ratificerats av de allra flesta medlemsstaterna, är det förbjudet att använda, lagra, producera och överföra antipersonella minor på grund av deras urskillningslösa karaktär och förödande konsekvenser för civila, i synnerhet barn.

P. Ryssland har reviderat sin kärnvapendoktrin och har undertecknat en överenskommelse om att öka det militära samarbetet med Nordkorea.

Q. Enligt uppgifter från sydkoreanska underrättelsekällor, som bekräftats av USA, har Nordkorea skickat omkring 10 000 trupper till Ryssland, vilka förmodligen satts in i regionen Kursk.

1. Europaparlamentet upprepar i starkast möjliga ordalag sitt fördömande av attacken mot Ukrainas territoriella integritet och suveränitet som är ett resultat av Ryska federationens invasion av Ukraina. Parlamentet fördömer denna invasion som ett anfallskrig och anser att den utgör en allvarlig kränkning av folkrätten, särskilt FN‑stadgan, som inte går att rättfärdiga. Parlamentet fördömer Belarus inblandning i denna aggression.

2. Europaparlamentet uttrycker stark solidaritet med Ukrainas folk och alla offrens anhöriga.

3. Europaparlamentet betonar det akuta behovet av intensiva och varaktiga diplomatiska insatser för att få ett omedelbart slut på kriget i Ukraina och det ukrainska folkets lidande. Parlamentet beklagar att en diplomatisk och fredlig lösning på konflikten ännu inte har kommit till stånd. Parlamentet efterlyser ökade insatser för att äntligen kunna inleda en fredsförhandlingsprocess som omfattar alla parter.

4. Europaparlamentet anser att EU bör ta ett större diplomatiskt initiativ genom att sammankalla en multilateral konferens för fred och säkerhet. Parlamentet påminner om att EU enligt artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen bör främja multilaterala lösningar och ”bevara freden, förebygga konflikter och stärka internationell säkerhet, i enlighet med ändamålen och principerna i Förenta nationernas stadga samt principerna i Helsingforsslutakten”.

5. Europaparlamentet uppmanar med kraft FN och dess medlemsstater att öka sina ansträngningar för att inleda den politiska dialog och medling som behövs för att förbereda vapenvila och fredsförhandlingar. Parlamentet uppmanar EU att inrikta sina insatser inte bara på fortsatt ekonomiskt stöd till Ukraina, utan även på ett diplomatiskt initiativ för att uppnå vapenvila och en politisk lösning på konflikten.

6. Europaparlamentet kräver att Ryska federationen upphör med sin användning av våld mot Ukraina och avstår från olagliga hot och användning av våld mot varje EU-medlemsstat. Parlamentet kräver att Ryska federationen drar tillbaka sina militära styrkor från Ukrainas territorium. Parlamentet bekräftar sitt engagemang för Ukrainas suveränitet, oberoende, enhet och territoriella integritet inom landets internationellt erkända gränser, som inbegriper landets territorialvatten. Parlamentet betonar att EU inte kommer att erkänna något beslut om annektering av tredjeländers territorier och uppmanar Ryssland att upphäva sitt beslut om annektering av de ukrainska territorierna.

7. Europaparlamentet uppmanar i starkast möjliga ordalag Ryssland att överge den väg av våld och aggression som landet har valt och återgå till dialog och förhandlingar. Parlamentet uppmanar med kraft Nato och dess medlemsländer att inte trappa upp konflikten ytterligare genom att fortsätta att delta i en ny kapprustning. Parlamentet beklagar den aviserade utplaceringen av amerikanska kortdistans- och medeldistansrobotar i Tyskland. Parlamentet fördömer skarpt USA:s nyligen fattade beslut om att tillåta användning av långdistansvapen för att attackera Ryssland, och Rysslands beslut att se över sin kärnvapendoktrin. Parlamentet uttrycker djup oro över Rysslands reviderade kärnvapendoktrin, som sänker tröskeln för användning av kärnvapen, och uppmanar alla kärnvapenstater att förbinda sig till icke-spridningsavtal. Parlamentet betonar att båda besluten utgör ytterligare steg i upptrappningen, vilket gör behovet av diplomatiska insatser ännu mer brådskande.

8. Europaparlamentet uttrycker djup oro över de geopolitiska spänningarna mellan Nato och den Ryska federationen i det gemensamma östra grannskapet, vilket riskerar att leda till en direkt konfrontation mellan dem båda, med potentiellt katastrofala konsekvenser för Europa och världen. Parlamentet påminner om att EU-medborgarna är rädda för en konfrontation eller ett krig med Ryssland.

9. Europaparlamentet är starkt emot och oroat över risken för en sådan upptrappning av konflikten som skulle kunna uppstå till följd av att amerikanska, brittiska och västliga vapen och robotar används för att attackera mål i Ryssland, vilket skulle kunna leda till en direkt konfrontation mellan EU, Nato och Ryssland.

10. Europaparlamentet anser att man på kort sikt inte kan föreställa sig någon militär lösning på den nuvarande konflikten och uttrycker sin besvikelse över EU:s brist på initiativ, deltagande och samarbete i alla förhandlingsprocesser och avsaknaden av insatser för att skapa konkreta och realistiska villkor för förhandlingarna.

11. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera diplomatiska insatser för att få ett slut på fientligheterna. Parlamentet efterlyser förnyade EU-initiativ för att främja kärnvapennedrustning och minska beroendet av kärnvapenavskräckning i globala säkerhetsstrategier.

12. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att snarast möjligt stödja utsändandet av FN:s fredsbevarande styrkor för att skydda de 15 kärnreaktorerna i Ukraina, i nära samarbete med Internationella atomenergiorganets uppdrag. Parlamentet betonar att FN:s generalförsamling i enlighet med sin resolution 377 har subsidiära beslutsbefogenheter när FN:s säkerhetsråd inte förmår fatta lämpliga beslut om fredsbevarande.

13. Europaparlamentet fördömer skarpt de fördjupade militära banden mellan Ryssland och Nordkorea, inbegripet rapporter om vapenöverföringar, som strider mot internationella sanktioner och förvärrar de globala säkerhetsriskerna. Parlamentet uppmanar med kraft EU och det internationella samfundet att förstärka åtgärderna för att blockera olaglig vapenhandel och stödja verkställandet av FN:s säkerhetsråds befintliga sanktioner mot kärnvapenprogrammet.

14. Europaparlamentet fördömer skarpt Förenta staternas beslut att tillhandahålla antipersonella minor till Ukraina och betonar att sådana vapen strider mot internationella humanitära principer och har katastrofala långsiktiga konsekvenser för civilbefolkningen. Parlamentet uppmanar med kraft EU att befästa sitt engagemang för Ottawakonventionen genom att se till att ingen medlemsstat direkt eller indirekt deltar i utplaceringen eller överföringen av dessa vapen.

15. Europaparlamentet uppmanar alla länder, även Förenta staterna, Ukraina och Ryssland, att ansluta sig till principerna i Ottawakonventionen och att arbeta för ett allmänt avskaffande av antipersonella minor.

16. Europaparlamentet uttrycker sin bestörtning över de upprepade storskaliga ryska attackerna mot civil infrastruktur, inbegripet energianläggningar, bostadsområden, skolor och sjukhus. Parlamentet uppmanar eftertryckligen Ryssland att omedelbart upphöra med alla fientligheter, bombningar och attacker mot civila. Parlamentet kräver att alla parter fullt ut fullgör sina skyldigheter enligt internationell humanitär rätt att skona civilbefolkningen och civila föremål, att avstå från att attackera, förstöra, avlägsna eller göra föremål som är oumbärliga för civilbefolkningens överlevnad obrukbara samt att respektera och skydda humanitär personal och sändningar som används för humanitära hjälpinsatser. Parlamentet betonar att de som är ansvariga för krigsförbrytelser måste ställas till svars i enlighet med internationell rätt.

17. Europaparlamentet fördömer krigets effekter på kvinnors psykiska, fysiska, sexuella och reproduktiva hälsa. Parlamentet noterar att förstörelsen av infrastruktur i Ukraina får katastrofala konsekvenser för kvinnors hälsa, eftersom det normalt sett är kvinnor som utför vård-, sjukvårds- och omsorgsarbete.

18. Europaparlamentet uttrycker sin oro över de ekonomiska, miljömässiga, energirelaterade och sociala konsekvenser som kriget innebär inte bara för Europa utan för hela världen. Parlamentet konstaterar att inflationen, som delvis orsakas av stigande energipriser, slår mot arbetstagarna och de mest utsatta grupperna. Parlamentet uttrycker sin oro över krigets miljöpåverkan och EU:s ökande energiberoende av flytande gas från USA.

19. Europaparlamentet beklagar att direktivet om tillfälligt skydd[1] tolkas så snävt att många kvinnor som har flytt från Rysslands anfallskrig inte kan få tillgång till abortvård eller annan sexuell och reproduktiv hälsobehandling, inbegripet behandling efter sexuella övergrepp. Parlamentet är bestört över att många kvinnor till följd av detta har tvingats återvända till ett krigshärjat Ukraina för att få tillgång till tjänster som rör deras sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter samt reproduktiv vård. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över direktivet om tillfälligt skydd för att säkerställa att alla medlemsstater är skyldiga att erbjuda samma vård som kvinnor annars skulle kunna få i Ukraina.

20. Europaparlamentet uppmanar EU att stödja internationella rättsprocesser för att pröva krigsförbrytelser som begåtts under kriget. Parlamentet betonar behovet av att följa principerna om återställande och icke-upprepning.

21. Europaparlamentet påminner om att återuppbyggnaden av Ukraina måste vara högsta prioritet och att Ryssland måste bidra ekonomiskt till denna återuppbyggnad. Parlamentet framhåller vikten av att återuppbyggnaden baseras på det ukrainska folkets behov och inte på företagens vinstintressen. Parlamentet kräver att Ukrainas skuld ska avskrivas för att underlätta återuppbyggnaden av de strategiska företag och infrastrukturföretag som förstörts under kriget. Parlamentet stöder kraven på en internationell konferens som ska anordnas vid lämplig tidpunkt för att få fram finansiering inom ramen för förvaltningsfonden för solidaritet med Ukraina. Parlamentet betonar behovet av att prioritera återuppbyggnaden av de anläggningar som behövs för att de ukrainare som vill återvända till sitt hemland ska kunna göra det på ett säkert sätt.

22. Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa att ingen som flyr Ukraina hindras, inbegripet människor vars förökningsförmåga utnyttjats, samt att alla personer som flyr, även internationella studenter, transkvinnor samt ukrainska och ryska vapenvägrare, tillhandahålls skydd och asyl, och kan ta sig vidare inom EU. Parlamentet fördömer kvarhållandet av internationella studenter som försöker fly från Ukraina. Parlamentet beklagar att de ukrainska myndigheterna förbjuder ukrainska män i en viss ålder från att fly från kriget. Parlamentet uppmanar de ukrainska och ryska myndigheterna att ompröva sin politik för tvångsrekrytering av män mellan 18 och 60 år utan militär erfarenhet. Parlamentet uttrycker dessutom oro över att Ryssland i september 2022 beordrade ”delvis mobilisering” vilket förbjuder ryska män att lämna landet om de har fått en inkallelseorder.

23. Europaparlamentet är djupt oroat över att storskalig korruption och ”state capture”, enligt Europeiska revisionsrättens rapport från 2021 om att minska den storskaliga korruptionen i Ukraina, fortfarande är utbredda fenomen i Ukraina trots EU:s åtgärder att hantera frågan som en övergripande prioritering, samt över att oligarker och särintressen i hela Ukraina, enligt samma rapport, är grundorsaken till korruptionen och utgör det främsta hindret för rättsstatsprincipen och landets ekonomiska utveckling. Parlamentet framhåller att Europeiska revisionsrättens yttrande från juni 2023 om Ukrainafaciliteten upprepade rapportens budskap om den storskaliga korruptionen och ”state capture” i Ukraina och konstaterade att dessa faktorer utgör en systemrisk för Ukrainafaciliteten. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram ett strategidokument om förebyggande och bekämpning av storskalig korruption, inbegripet ”state capture”, i Ukraina, i linje med revisionsrättens rekommendation. Parlamentet noterar kommissionens rapport från 2024 om Ukraina vad gäller de framsteg som gjorts för att bekämpa korruptionen i landet, i vilken det anges att kommissionens rekommendationer från 2023 till största delen genomförts.

24. Europaparlamentet är djupt oroat över de förändringar som görs av Ukrainas arbetsrätt och påminner om hur viktigt det är med starka fackföreningar, goda arbetsvillkor och en stabilt fungerande offentlig sektor som grund för att ett samhälle ska stå väl rustat för yttre utmaningar, såsom krig.

25. Europaparlamentet framhåller rekommendationerna från högnivågruppen för miljökonsekvenserna av kriget. Parlamentet anser att större uppmärksamhet bör ägnas krigets miljökonsekvenser, särskilt i en tid av allt större globala ekologiska kriser. Parlamentet uppmanar eftertryckligen stadgepartsförsamlingen för Internationella brottmålsdomstolen att inkludera ”ekocid” som ett centralt internationellt brott inom ramen för Romstadgan.

26. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Ukrainas president, regering och parlament samt Ryska federationens president, regering och parlament.

 

• [1] Rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta (EGT L 212, 7.8.2001, s. 12, ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/2001/55/oj).