Förslag till resolution - B6-0083/2004Förslag till resolution
B6-0083/2004

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

6.10.2004

till följd av fråga för muntligt besvarande B6‑0015/2004
i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen
från Caroline Lucas och Frithjof Schmidt
för Verts/ALE-gruppen
om meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om utvecklingsländer, internationell handel och hållbar utveckling: Gemenskapens ordning med allmänna tullförmåner under perioden 2006–2015 (KOM(2004)0461)

Förfarande : 2004/2554(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B6-0083/2004
Ingivna texter :
B6-0083/2004
Debatter :
Omröstningar :
Antagna texter :

B6‑0083/2004

Europaparlamentets resolution om meddelandet från kommissionen till rådet, Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om utvecklingsländer, internationell handel och hållbar utveckling: Gemenskapens ordning med allmänna tullförmåner under perioden 2006–2015 (KOM(2004)0461)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av kommissionens meddelande om utvecklingsländer, internationell handel och hållbar utveckling: Gemenskapens ordning med allmänna tullförmåner under perioden 2006–2015 (KOM(2004)0461)[1],

– med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2501/2001 av den 10 december 2001 om tillämpning av en ordning med allmänna tullförmåner under tiden 1 januari 2002‑31 december 2004[2],

– med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2211/2003 av den 15 december 2003 om ändring av förordning (EG) nr 2501/2001 om tillämpning av en ordning med allmänna tullförmåner under tiden 1 januari 2002–31 december 2004 och om förlängning av den förordningen till och med den 31 december 2005[3],

– med beaktande av sin resolution av den 29 november 2001 om tillämpning av en ordning med allmänna tullförmåner under tiden 1 januari 2002–31 december 2004[4],

– med beaktande av sin resolution av den 4 december 2003 om tillämpning av en ordning med allmänna tullförmåner under tiden 1 januari 2002–31 december 2004 och en förlängning av denna till och med den 31 december 2005[5],

– med beaktande av meddelandet från kommissionen – Mot en bättre struktur för samråd och dialog. Allmänna principer och miniminormer för kommissionens samråd med berörda parter (KOM(2002)0704)[6],

– med beaktande av Dohadeklarationen, som antogs av WTO:s fjärde ministerkonferens som hölls den 9–13 november 2001,

– med beaktande av resultatet av världstoppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg (Sydafrika) den 26 augusti–4 september 2002,

– med beaktande av Monterrey-överenskommelsen som nåddes vid den internationella konferensen om utvecklingsfinansiering i Monterrey (Mexiko) den 18–22 mars 2002,

– med beaktande av artikel 108.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Sedan Allmänna preferenssystemet inrättades 1971 har det varit ett av Europeiska gemenskapens viktigaste utvecklingsinstrument genom att det hjälper utvecklingsländerna att generera inkomster från internationell handel.

B. I kommissionens meddelande fastställs det nya riktlinjer för en tioårsperiod för Allmänna preferenssystemet, på grundval av vilka det kommer att införas en serie med förordningar som skall gälla för en treårsperiod.

C. En ändring av det befintliga Allmänna preferenssystemet kommer att ha en direkt, i vissa fall negativ, effekt för många parter.

D.  I enlighet med meddelandet från kommissionen ”Mot en bättre struktur för samråd och dialog. Allmänna principer och miniminormer för kommissionens samråd med berörda parter” (KOM(2002)0704), har Europeiska kommissionen åtagit sig att föra övergripande och öppet samråd med de aktörer som påverkas av större politiska initiativ.

E. EU har åtagit sig att på förhand genomföra viktiga hållbarhetsbedömningar av alla större politiska initiativ, men detta har ännu inte skett när det gäller det ändrade Allmänna preferenssystemet.

F. Utnyttjandegraden för Allmänna preferenssystemet, som definieras som volymen på importer för vilka förmåner faktiskt ges som en procentandel av den totala volymen på handel inom ramen för Allmänna preferenssystemet, har under de senaste åren fortsatt att vara nedslående låg (dvs. 52,5 procent för 2002), särskilt i AVS-länderna.

G. I beslutet om gemenskapens Allmänna preferenssystem av den 7 april 2004 angav WTO:s överprövningsorgan för Indien att industriländerna får tillämpa olika tullsatser för produkter med ursprung i olika länder inom Allmänna preferenssystemet under förutsättning att denna behandling med olika tullsatser uppfyller de övriga villkoren i särbehandlingsklausulen och att icke-diskriminering därmed garanteras för de mottagarländer med samma behov när det gäller utveckling, ekonomi och handel som systemet är avsett att gynna.

1. Europaparlamentet välkomnar de mål som fastställts i meddelandet och stöder kommissionens avsikt att förbättra det befintliga Allmänna preferenssystemet genom att göra ordningen enklare, stabilare och tydligare samt genom att koncentrera förmånerna till de utvecklingsländer som mest behöver dem och förstärka den hållbara utvecklingen.

2. Europaparlamentet erinrar emellertid om att huvudmålet för ett reformerat Allmänt preferenssystem i de aktuella länderna bör vara att stärka lokala och regionala produktkedjor, höja löner och kvaliteten i arbetet, stödja mänskliga rättigheter – särskilt när det gäller arbetsrätt - bidra till en diversifierad produktion och mindre överutnyttjande av resurser som skadar naturens ekosystem.

3. Europaparlamentet noterar att kommissionen, i syfte att uppnå de fastställda målen, föreslår långtgående reformer av det befintliga Allmänna preferenssystemet, såsom en minskning av antalet ordningar från fem till tre, ett nytt graderingssystem som endast grundas på marknadsandelskriterier och en förenkling av ursprungsreglerna.

4. Europaparlamentet noterar att detta viktiga meddelande, i vilket det fastställs nya riktlinjer för en tioårsperiod för Allmänna preferenssystemet, inte innehåller någon hänvisning till en noggrann undersökning på förhand av hur det befintliga Allmänna preferenssystemet fungerar och dess effekter, vilket skulle ge beslutsfattarna grundlig information om både behovet av reformer och möjligheterna att göra förbättringar.

5. Europaparlamentet beklagar att kommissionens meddelande inte var resultatet av ett ordentligt samråd med aktörerna och inte kommer i tillräckligt god tid för att ett meningsfullt samråd skall kunna föras inför det förväntade framläggandet av förslaget till nästa förordning.

6. Europaparlamentet erinrar om att tullarna konstant minskat till en ständigt låg nivå och att ytterligare tullsänkningar bör beslutas inom ramen för WTO:s förhandlingar om utvecklingsagendan från Doha, samt noterar att urholkningen av förmånerna bör åtgärdas av det nya Allmänna preferenssystemet.

7. Europaparlamentet betonar att nästa förordning om Allmänna preferenssystemet, för att ge förbättrade effekter när det gäller utvecklingsländernas särskilda behov, bör

  • a)bevilja förmåner i överensstämmelse med utvecklingsländernas komparativa fördelar och exportintressen och inte i protektionistiska syften,
  • b)utöka den förmånliga tillgången till ett stort utbud av nya produkter och föra över ett betydande antal produkter som för närvarande klassas som ”känsliga” till kategorin ”icke-känsliga” produkter.
  • c)främja användning av lokala leveranskedjor och undvika ojämn ekonomisk utveckling i de aktuella länderna.

8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att höja förmånsmarginalerna för känsliga produkter.

9. Europaparlamentet välkomnar det övergripande målet att förenkla graderingsmekanismen men noterar med oro att det nya graderingssystem som kommissionen fastställt endast grundats på marknadsandelskriterier, utan hänsyn till utvecklings- och fattigdomsindikatorer, och anser att ett sådant system skulle kunna diskriminera stora men fattiga exportörer.

10. Europaparlamentet betonar behovet av att noggrant undersöka för- och nackdelarna med det nya graderingssystemet och att förutse en mekanism som åtgärdar de negativa effekter som graderingen kan komma att få för fattiga befolkningsgrupper i utvecklingsländerna.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla mer information om de effekter som olika graderingströsklar skulle få för de befintliga förmånstagarna inom Allmänna preferenssystemet i god tid inför framläggandet av nästa förordning om Allmänna preferenssystemet.

12. Europaparlamentet stöder främjandet av hållbar utveckling som ett nyckelelement i Allmänna preferenssystemet men fäster uppmärksamheten vid det grundläggande kravet att det föreslagna särskilda systemet med ytterligare medgivanden (Allmänna preferenssystemet+) skall vara en enkel och förutsebar ordning som är förenlig med WTO:s särbehandlingsklausul och som alltså kommer att tillhandahålla objektiva kriterier för valet och bedömningen av mottagarländerna.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla system som innebär att produkter från rättvis handel och ekologiskt sunda produkter i allmänhet gynnas.

14. Europaparlamentet välkomnar meddelandets betoning på förenkling och erkänner behovet av att konsolidera den förmånliga tillgången till EU‑marknaden i enlighet med Allmänna preferenssystemet med den förmånliga tillgången inom ramen för frihandelsavtal, men fäster uppmärksamheten vid det komplicerade genomförandet av den föreslagna metoden (undantagsklausul för frihandelsavtal) och den osäkerhet som en långdragen reform av befintliga frihandelsavtal kan leda till.

15. Europaparlamentet noterar att ursprungsreglerna och de dithörande administrativa förfarandena har visat sig vara en av huvudorsakerna till underutnyttjandet av handelsförmåner inom ramen för Allmänna preferenssystemet, i synnerhet av de minst utvecklade länderna.

16. Europaparlamentet välkomnar kommissionens föresats att reformera systemet för ursprungsregler, både formellt, i sak och när det gäller förfaranden.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i synnerhet när det gäller de minst utvecklade länderna, undersöka fördelarna med att ersätta en delvis regional kumulation av ursprung med en interregional kumulation och fullständig eller global kumulation.

18. Europaparlamentet varnar emellertid för de negativa effekterna av att stödja s.k. maquiladoras (monteringsfabriker som har samma undantagsstatus som ekonomiska frizoner). Dessa ger inte något lokalt mervärde, omfattas ofta inte av arbetsrätts- och miljölagstiftning och syftar till att undvika att betala lokala skatter.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta med harmoniseringen av de olika system för ursprungsregler som tillämpas i de befintliga handelsavtalen (dvs. Allmänna preferenssystemet/allt utom vapen-ordningen, frihandelsavtal, avtal om ekonomiskt partnerskap).

20. Europaparlamentet noterar att, i enlighet med vad som fastställts i WTO:s Dohadeklaration, överenskommelsen i Monterrey och slutsatserna från toppmötet för social utveckling i Johannesburg, bör utvecklingsländer ges tekniskt bistånd för att bygga upp den institutionella och lagstiftningsmässiga kapacitet som krävs för att de skall kunna dra nytta av internationell handel och förmånsordningar.

21. Europaparlamentet anser att, för att EU skall kunna ge utvecklingsländerna ett lämpligt stöd och på ett effektivt sätt anpassa handelspolitiken till dessa länders behov, bör det regelbundet undersöka Allmänna preferenssystemets effekter för befolkningarna i utvecklingsländerna, framför allt när det gäller arbetsrätt, standarder och löner.

22. Europaparlamentet drar slutsatsen att det, trots att man fullt ut stöder kommissionens mål, krävs ytterligare förtydliganden av de exakta detaljerna och mekansimerna när det gäller genomförandet av de olika ordningarna för att Europaparlamentet skall kunna göra en mer innehållsrik och slutlig bedömning.

23. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att inleda samråd om det nya Allmänna preferenssystemets första tillämpningsförordning i tillräckligt god tid för att partnerländer, icke-statliga aktörer och EU-institutionerna, inbegripet Europaparlamentet, skall kunna delta och yttra sig.

24. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.