Förslag till resolution - B6-0110/2005Förslag till resolution
B6-0110/2005

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

16.2.2005

till följd av frågorna för muntligt besvarande B6‑0005/2005 och B6‑0006/2005
i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen
från Luisa Morgantini, Vittorio Emanuele Agnoletto, Helmuth Markov, Gabriele Zimmer, Pedro Guerreiro, Marco Rizzo och Miguel Portas
för GUE/NGL-gruppen
om åtgärder mot svält och fattigdom

Förfarande : 2005/2507(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B6-0110/2005
Ingivna texter :
B6-0110/2005
Omröstningar :
Antagna texter :

B6‑0110/2005

Europaparlamentets resolution om åtgärder mot svält och fattigdom

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 108.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Enligt UNCTAD:s rapport om de minst utvecklade länderna har antalet människor som lever i extrem fattigdom mer än fördubblats under de senaste 30 åren, och om denna trend håller i sig kommer antalet människor som har mindre än en dollar om dagen att leva på att öka från 307 miljoner till 420 miljoner fram till 2015.

B.  Lösningarna och de materiella och mänskliga resurserna för att utrota fattigdomen och de stora epidemierna finns, och det beror endast på politiska och ekonomiska beslut om de skall tillgripas.

C.  Enligt FN:s millenniemål skall fattigdomen och svälten i världen ha halverats fram till 2015 genom utbildning för alla, förbättrade hälsovillkor, utrotning av de stora epidemierna och minskad miljöförstörelse. Det föreligger emellertid en stor risk att dessa mål inte kommer att uppnås på grund av det bristande engagemanget från industriländernas ledare.

D.   FN har fastställt ett minimimål för utvecklingshjälpen på 0,7 procent av BNP, men varken Förenta staterna eller EU uppnår detta mål, sånär som på fyra europeiska länder. Vissa länder ligger till och med långt under, exempelvis Italien som inte avsätter mer än 0,17 procent av sin BNP till utvecklingshjälp.

E.  Strukturanpassningspolitiken, utlandsskulden och den nyliberala handelspolitiken med avregleringar, brutala marknadsliberaliseringar och privatiseringar av samhällsomfattande tjänster har gjort utvecklingsländerna ännu fattigare och minskat deras självförsörjning på livsmedel.

F.  Viss livsmedelsexport som subventioneras av industriländerna, inte minst av EU, fortsätter att förstöra jordbruket och djuruppfödningen i utvecklingsländerna.

G.  Ekonomiska transaktioner genererar enorma intäkter, och det finns ett förslag om att inrätta en global skatt på sådan verksamhet i syfte att bygga upp en fond mot svält och fattigdom. Denna idé stöds av flera statschefer.

1.  Europaparlamentet kräver att kommissionen och medlemsstaterna påskyndar processen med att helt och villkorslöst stryka utvecklingsländernas utlandsskuld.

2.  Europaparlamentet kräver att kommissionen och medlemsstaterna lägger fram ett förslag om en grundläggande reformering av det internationella handelssystemet och de internationella finansinstitutionerna så att dessa kan demokratiseras och motsvara kraven på utveckling och välstånd bland världens befolkningar.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över sin strategi för handelsförhandlingar med utvecklingsländerna genom att dra tillbaka kravet på ömsesidighet för marknadstillträde, såväl inom WTO som i EPA-förhandlingarna och andra sammanhang, och därigenom göra strategin förenlig med utvecklingsmålen i dessa länder.

4.  Europaparlamentet uppmanar särskilt kommissionen att dra tillbaka alla krav på privatisering av samhällsomfattande tjänster i sina förhandlingar med utvecklingsländerna, såväl inom i WTO som i EPA-förhandlingarna och andra sammanhang, i synnerhet när det gäller tjänster som är helt nödvändiga för utvecklingen, såsom tillgång till vatten, hälsa och utbildning.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka alla krav på avreglering inom ramen för ”Singaporefrågorna” i sina handelsförhandlingar om avtal om ekonomiskt partnerskap (APE) med AVS-länderna, detta i likhet med vad som skett inom WTO, där dessa frågor på utvecklingsländernas begäran dragits tillbaka från millennierundans paket.

6.  Europaparlamentet kräver att ländernas rätt att försvara sitt jordbruk och sin självförsörjning på livsmedel mot exporter som subventioneras eller sker i dumpningssyfte skall erkännas konkret i alla handelsförhandlingar.

7.  Europaparlamentet påminner om FN:s minimimål om att staterna skall avsätta 0,7 procent av sin BNP till utvecklingshjälp och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att påskynda insatserna för att uppnå detta mål.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att under 2005 ta initiativ till inrättandet av ett nytt instrument för finansiering av kampen mot fattigdom, ett instrument som inte skall ersätta målet på 0,7 procent utan komplettera det. Detta skall ske genom att det inrättas en skatt på ekonomiska transaktioner på europeisk nivå, till vilken EU:s partner skall knytas, samtidigt som man verkar för att denna skatt skall bli global.

9.  Europaparlamentet kräver att intäkterna från denna skatt oavkortat skall gå till en av FN förvaltad fond för bekämpning av fattigdom och svält.

10.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och FN:s generalsekreterare.