FÖRSLAG TILL RESOLUTION
3.3.2005
i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen
från Pierre Jonckheer, Rebecca Harms och Claude Turmes
för Verts/ALE-gruppen
om halvtidsöversyn av Lissabonstrategin
B6‑0188/2005
Europaparlamentets resolution om halvtidsöversyn av Lissabonstrategin
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Sedan toppmötet i Lissabon 2000 har Lissabonstrategin haft som mål att fram till 2010 omvandla EU till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, som tillgodoser hållbar tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. I samband med Europeiska rådets möte i Göteborg femton månader senare beslutades dock att Lissabonstrategin skulle integreras med en strategi för hållbar utveckling och i detta sammanhang tillfogades de tre kompletterande pelarna i Lissabonstrategin, nämligen: den ekonomiska pelaren, den sociala pelaren och miljöpelaren.
B. Kommissionen väljer en strategi som sätter tillväxten i första rummet, därefter sysselsättningen och slutligen miljön och överger den integrerade strategin liksom 2010‑målet, vilket parlamentet ser som oroväckande.
1. Europaparlamentet medger att det inte finns några färdiga lösningar när det gäller strategier som uppfyller alla framtida utmaningar, men är övertygat om att en återgång till 1980-talets ekonomiska politik inte kommer att råda bot på den aktuella situationen. Europaparlamentet anser att dessa problem endast kan lösas om tre prioriterade områden som syftar till att modernisera vårt samhälle tacklas på rätt sätt, nämligen: upprättande av ett öppet kunskapsbaserat samhälle, främjande av social innovation och revolutionerande miljöeffektivitet.
Ett öppet kunskapsbaserat samhälle
2. Europaparlamentet anser att samtidigt som det europeiska området för forskningsverksamhet byggs upp bör europeiska och nationella forskningsinsatser ha som mål att förbättra livskvalitén och främja en mer hållbar ekonomi. Vidare bör det sjunde ramprogrammet för forskning 2007-2013 inriktas på samhällsvetenskapliga områden, IT‑samhället – omfattande kostnadsfria program med öppen källkod – förebyggande och allmän sjuk- och hälsovård, miljövänlig teknik och verksamhet som är förknippad med hållbar utveckling, exempelvis förnybara energikällor och miljövänligt jordbruk. Europaparlamentet riktar stark kritik mot att kärnteknik (omfattande ITER) fortsätter att inta en mer framskjuten plats än förnybara energikällor.
3. Europaparlamentet anser att små- och medelstora företag utgör en väsentlig faktor i EU:s ekonomi och för att kunna dra nytta av deras potential när det gäller forskning och utveckling måste EU:s ramprogram anpassas så att mindre forskningsenheter lättare kan medverka genom att särskilda medel för små- och medelstora företag och för grupper av små företag och laboratorier avsätts.
4. Europaparlamentet anser att ett öppet och tolerant samhälle utgör en grundförutsättning för att behålla och attrahera begåvande personer som kan utgöra drivkraft för viktiga tekniska innovationer. Vidare bör tekniska projekt inte hållas inom en grupp experter utan debatteras öppet. Ett samhälle med brett engagemang leder till en förbättrad utveckling och ett ökat utbyte av nyskapande idéer och underlättar genomförandet av politiska reformer.
5. Europaparlamentet är övertygat om att det är nödvändigt att avlägsna ytterligare administrativa hinder och främja rörligheten på det internationella planet och på EU-planet samt att förbättra det ömsesidiga erkännandet av yrkeskvalifikationer för att EU skall framstå som en attraktiv arbetsmarknad för de främsta forskarna. Europaparlamentet anser att forskningscentra i världsklass skall upprättas genom samarbete och kunskapsöverföring mellan forskningsinstitut, universitet och företag och att forskningskarriären skall göras mer tilltalande för unga människor och i synnerhet för kvinnor. Slutligen är det även nödvändigt att främja utvecklingen av en forskningsinfrastruktur på hög nivå i fattigare länder för att motverka en fortlöpande kompetensflykt från dessa länder.
Socialt innovation och sysselsättning
6. Europaparlamentet konstaterar att för att minska trycket på de statliga pensionssystem som finansieras på grundval av solidaritetsprincipen har Lissabonstrategin som målsättning att fram till 2010 öka sysselsättningsnivån inom EU till 70 procent och till 60 procent för kvinnor och 50 procent för äldre arbetstagare. Europaparlamentet stödjer fullt ut dessa mål och önskar att ytterligare kvantitativa mål fastställs för att skapa arbetstillfällen för ungdomar. Parlamentet anser att bekämpa arbetslösheten utgör den bästa garantin mot fattigdom och social utslagning.
7. Europaparlamentet uppmanar till att det fastställs miniminormer för EU när det gäller bestämmelser om social trygghet och samordning av socialpolitiska åtgärder som är inriktade på specifika mål. Europaparlamentet anser att EU skall eftersträva att samtliga medlemsstater fastställer att varje medborgare har rätt till en inkomst, en pension och en minimilön. Vidare bör EU inleda en politik som syftar till att skapa samstämmighet när det gäller normer för sociala rättigheter och social trygghet på en hög nivå och därigenom säkerställa en rimlig levnadsstandard och möjlighet till en jämlik medverkan i det ”europeiska samhället”.
8. Europaparlamentet uppmanar rådet att fastställa klara riktlinjer för en politik som grundar sig på solidaritet mellan generationerna och mellan fattiga och rika för att det statliga pensionssystemet skall förbli hållbart. Vidare konstateras att en genomsnittlig sysselsättningsnivå på 70 procent och garanterad tillgång till utbildning för alla unga skulle bidra till att göra pensionssystemen hållbara.
9. Europaparlamentet anser att för att kunna öka kvinnornas andel på arbetsmarknaden är det nödvändigt att bekämpa orsakerna till deras frånvaro på arbetsmarknaden som osäkra arbeten, bristande barntillsyn och äldreomsorg, löneskillnader mellan könen och ett glastak som begränsar kvinnors möjligheter till en avancerad yrkeskarriär. Europaparlamentet anser att för att kunna kombinera familjeliv med en yrkeskarriär, både för kvinnor och män, finns det ett behov av sociala reformer (exempelvis föräldraledighet), bättre infrastrukturer och nya organisationsstrukturer inom företag.
10. Europaparlamentet anser att EU på ett adekvat sätt måste rikta uppmärksamhet på den enorma potential som landsbygdsområdena utgör när det gäller arbetstillfällen och innovationer i linje med reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Landsbygdsutvecklingspolitiken bör inriktas på att skapa arbetstillfällen för att därigenom förebygga social utslagning och flykten från landsbygden.
11. Europaparlamentet anser att de ekonomiska problemen och sysselsättningsproblemen inte kan lösas och de demografiska målen inte kan nås om inte en adekvat makroekonomisk ram upprättas som leder till framtidsinriktade investeringar och som på det ekonomiska planet säkerställer en korrekt balans mellan utbud och efterfrågan. Europaparlamentet anser att det är viktigt att de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken – som inom en snar framtid kommer att antas av Europeiska rådet – även tar upp problemen med den interna efterfrågan, innefattande dess samband med inkomstfördelningen och de hinder som ligger i vägen för privata och offentliga investeringar i framtidsinvesteringar. Europaparlamentet anser att det i detta sammanhang är nödvändigt med en reform av stabilitets- och tillväxtpakten för att offentliga investeringar i humankapital och hållbarhet betraktas på ett annat sätt än löpande offentliga utgifter. Vidare skulle en skattereform som flyttar skattebördan från skatt på arbete till skatt på miljöförstöring kunna bidra till att göra fast arbete mer attraktivt. Inrättandet av en minimibolagsskatt för EU är viktig för att undvika skattekonkurrens mellan medlemsstaterna och skatteflykt bland stora företag, vilka ofta undkommer att betala sin rättmätiga del för att finansiera offentliga varor och tjänster.
Revolutionerande miljöeffektivitet
12. Europaparlamentet anser att i en värld med begränsade resurser och ett bräckligt ekosystem bör Europeiska unionen eftersträva att fram till 2010 bli den mest resurseffektiva och energieffektiva ekonomin och att Lissabonstrategin därför bör tillfogas en ny prioritet som syftar till att på bästa sätt utnyttja energi, vatten, stål, koppar, trä osv och att prioritera användningen av förnybara energikällor och förnybara råmaterial.
13. Europaparlamentet konstaterar att i rapporten om EU:s miljöpolitik 2004 fastställs det att en revolutionerande miljöeffektivitet kommer att medföra ett stort antal fördelar för miljön, sysselsättningen och konkurrenskraften. Europaparlamentet anser att resurseffektivitet inte enbart är en ekologisk nödvändighet utan medför även ekonomiska fördelar eftersom det minskar produktionskostnaderna, främjar innovationer, ökar konkurrenskraften inom EU, skapar arbetstillfällen och minskar Europas beroende av olja och andra råvaror. Europaparlamentet konstaterar att den miljötekniska industrin idag sysselsätter mer än två miljoner människor och att denna siffra växer med fem procent per år, något som vida överskrider den övriga ekonomin. Europa har genom sin högt utbildade arbetskraft, väl utvecklade industribas och stora efterfrågan på ren miljö goda förutsättningar för att i en mycket stor utsträckning kunna dra fördel av en revolutionerande miljöeffektivitet. Om man försitter denna chans kommer dock andra regioner att snabbt inta denna plats.
14. Europaparlamentet anser att de högindustrialiserade länderna inom Europeiska unionen bär ett ansvar för att utveckla miljövänlig teknik till förmån för en planet som är i skriande behov av att frikoppla ekonomisk tillväxt från resursanvändning. Genom innovationer som har ett vidare syfte än att ”bara nå rörmynningen” eller ”rensa upp” kan pionjärmarknader för miljöteknik etableras som erbjuder ekonomiska fördelar för upphovsmännen.
15. Europaparlamentet är medvetet om att de flesta medlemsstaterna kan misslyckas med att uppnå Kyotomålen, vilket innebär att det kommer att krävas en långsiktig plan för att bekämpa klimatförändringarna. Vidare anser parlamentet att rättsligt bindande mål måste fastställas som leder till minskade utsläpp av växthusgaser, en snabb övergång till förnybara energikällor och minskade bidrag till fossila bränslen och kärnenergi vilket skulle skapa de arbetstillfällen som EU är i behov av. Ansträngningarna att blåsa liv i Kyotoprotokollet, aktivt arbeta för ett uppföljningsavtal till Kyotoprotokollet och att engagera länder som Kina och Indien kommer också att öka den internationella efterfrågan på miljövänlig teknik. Europaparlamentet konstaterar att miljövänlig teknik även innebär miljövänliga transportmedel, hållbart jordbruk, hälsosamma livsmedel, miljövänliga byggmetoder, energisnåla och resurseffektiva elektroniska produkter och en grön kemisk industri som tillämpar andra metoder än försök med levande djur och ersätter farliga kemikalier med nya och säkrare alternativ för att stoppa föroreningen av luft, vatten, mark och livsmedelskedjan.
16. Miljöinnovationer kan också stimuleras genom att utnyttja köpkraften i de offentliga budgetarna. Genom att öka miljömedvetenheten i den allmänna upphandlingen på nationell- och EU- nivå kan man bidra till att skapa den ”kritiska massa” som krävs för att miljövänliga företag i större utsträckning skall kunna etablera sig på marknaden. Genom direkta investeringar i hållbara projekt kan offentliga myndigheter skapa incitament för att attrahera privata investerare.
17. Europaparlamentet uppmanar vidare till ett snabbt och fullständigt genomförande och en snabb och fullständig tillämpning av existerande EU-miljölagstiftning med hänsyn till att miljöområdet är det minst respekterade området i EU-lagstiftningen.
18. Europaparlamentet understryker att Lissabonstrategin fortfarande kan bli en framgång om EU och samtliga tjugofem medlemsstater fattar de korrekta politiska besluten. Europaparlamentet uppmanar till att man vid vårens toppmöte använder halvtidsöversynen som utgångspunkt för att lansera en ny framtidsorienterad strategi som gör Europa till en förebild för en hållbar samhällsmodell.
19. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter.