Förslag till resolution - B6-0260/2005Förslag till resolution
B6-0260/2005

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

11.4.2005

till följd av ett uttalande av kommissionen
i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen
från Ilda Figueiredo, Pedro Guerreiro, Giusto Catania, Helmuth Markov, Adamos Adamou och Miguel Portas
för GUE/NGL-gruppen
om följderna av torkan i Portugal

Förfarande : 2005/2544(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B6-0260/2005
Ingivna texter :
B6-0260/2005
Omröstningar :
Antagna texter :

B6‑0260/2005

Europaparlamentets resolution om följderna av torkan i Portugal

Europaparlamentet utfärdar denna resolution av följande skäl:

A.  Portugal drabbas för närvarande av en exceptionellt svår torrperiod. De sociala, ekonomiska och miljömässiga följderna är redan nu allvarliga och kommer ytterligare att förvärras när sommaren och sommartorkan närmar sig.

B.  Nederbörden under de senaste månaderna har legat klart under den nivå som är normal för denna årstid. Väderförhållandena i Portugal i övrigt (frost, starka vindar och hagel) har fått allvarliga socioekonomiska konsekvenser, i synnerhet på jordbruksområdet, och denna situation håller på att ge upphov till en kris inom jordbruket och äventyrar den allmänna vattenförsörjningen i olika regioner.

C.  Vattnet är en så viktig faktor i den mänskliga verksamheten att man med alla medel måste arbeta för att se till att det alltid där och när det behövs finns tillräckliga mängder vatten av god kvalitet utan att ingripa på de strategiska vattenreserverna och deras ekologiska funktion.

D.  Dricksvatten är en offentlig tillgång och en universell rättighet.

E.  Man måste vidta kort- och långsiktiga åtgärder mot torkan för att minska Portugals sårbarhet inför de hydrologiska variationerna.

F.  En torrperiod kan följas av en period med riklig nederbörd som orsakar översvämningar, vilket skedde 1995.

G.  Enligt det portugisiska vatteninstitutet har vattenmängderna i nästan samtliga vattenreservoarer stigit bara en aning trots regnen under de senaste veckorna. Denna ökning har ingen större betydelse eftersom det handlar om små variationer och vattennivåerna, även i de borrade brunnarna, ligger ordentligt under de nivåer som är normala för denna period.

H.  Det har redan förekommit oersättliga förluster inom jordbruket och boskapsskötseln, vattenkraftsproduktionen har sjunkit starkt och det förekommer redan nu störningar i försörjningen i vissa byar.

I.  Höst- och vintersådden gick förlorad på grund av svag groning och/eller otillräcklig tillväxt. Detta har fått återverkningar på betesmarker och foder, både naturligt och odlat foder. Jordbrukarna har sålunda varit tvungna att utnyttja sina halm- och hölager tidigare än väntat och att köpa in halm och foder, vilket naturligtvis lett till en minskad produktion och ökade kostnader. Utsikterna med tanke på vår- och sommarsådden är inte särskilt goda, eftersom sommartorkan närmar sig med mycket begränsade yt- och grundvattenreserver, vilket under denna period äventyrar sådd och odlingar av bl.a. tomat, majs, ris, frukt och grönsaker, och även odlingar avsedda för djurfoder samt den normala utvecklingen hos höstvarianter, såsom citrusfrukter och druvor.

J.  Reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken tvingar jordbrukarna att ta ansvar för risker som tidigare omfattades av politiken för marknads- och prisstöd. Som ett resultat av liberaliseringen av handeln har jordbruksverksamheten blivit sårbar inför risker och särskilda kriser som jordbrukaren inte råder över.

K.  Bränderna åren 2003–2004 orsakade skador på skogarna och miljön och inverkade även negativt på jordbrukarnas inkomstnivå, samt skapade ett behov av återplantering i landet. Vissa av de återplanteringar som gjorts, framför allt för att återupprätta den skogsmark som förstörts av bränderna, har förlorats för gott på grund av att marken inte är tillräckligt fuktig. Den nuvarande torkan ökar riskerna för brand och kräver att man redan nu vidtar åtgärder för att förebygga och bekämpa dessa risker.

L.  Till följd av dessa katastrofer brottas många små och medelstora jordbruksföretag med allvarliga ekonomiska svårigheter som hindrar dem från att betala sociala avgifter och de lån som tagits för innevarande säsong.

M.  Arbetet med att bygga system för vattenlagring och bevattningskanaler (som planerats och påbörjats för länge sedan) har allvarligt fördröjts.

N.  Medlemsstaterna, Europeiska unionen och övriga världen måste i högre grad beakta Kyotoprotokollet och visa politisk vilja att tillämpa det för att stoppa den globala uppvärmningen och dess konsekvenser för miljöförändringarna.

1.  Europaparlamentet betonar att vatten är en oersättliga tillgång med många olika funktioner. Det är en allmän tillgång, en universell rättighet för människan, en livsförutsättning, en klimat- och miljöfaktor och en tillgång som är avgörande för allt liv samt en strategisk successivt förnybar produktionsfaktor. Vattnet måste skyddas och får under inga omständigheter behandlas som en handelsvara.

2.  Europaparlamentet framhäver att man måste rangordna och optimera vattenanvändningen så att man garanterar att dess viktigaste funktioner uppfylls på ett prioriterat sätt. Detta kräver, förutom medvetenhet och samordning av ansträngningarna hos de offentliga myndigheterna, de ekonomiska och sociala aktörerna och befolkningen i allmänhet, brådskande åtgärder för att skydda vattenkällorna, i synnerhet de källor som används för allmän försörjning, och inrättande av nödvändig infrastruktur för insamling, rening och distribution av vatten på de orter där behovet är störst. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att inom ramen för tillämpningen av strukturfonderna och Sammanhållningsfonden prioritera vattenfrågorna i Portugal.

3.  Europaparlamentet anser att man måste fastställa konkreta åtgärder som tagits fram av olika offentliga aktörer och som kan bidra till att förutse och förebygga orsakerna till klimatfenomen såsom torka.

4.  Europaparlamentet framhäver att det är nödvändigt att lägga fram konkreta åtgärder för att stödja kommunerna och de portugisiska jordbrukarna i de områden som drabbats värst av torkan, fram för allt genom att utnyttja den europeiska solidaritetsfonden.

5.  Europaparlamentet anser att man måste arbeta för att inrätta en allmän jordbruksförsäkring som finansieras med gemenskapsmedel och som kan garantera en lägsta inkomst för jordbrukarna i samband med allmänna katastrofer, såsom torka, oväder, hagel och bränder.

6.  Europaparlamentet anser att man måste tidigarelägga samtliga utbetalningar av alla aktuella jordbruksstöd till jordbrukarna.

7.  Europaparlamentet anser att man inte får minska eller dra in stöd som är underställda villkor om djurtäthetsnivå. Man bör i stället tillåta större djurtäthet så länge situationen pågår.

8.  Europaparlamentet anser att man måste trygga försörjning av spannmål via interventionen och försörjning av halm och hö från andra medlemsstater enligt fördelaktiga villkor.

9.  Europaparlamentet anser det vara nödvändigt att inrätta ett finansiellt stöd som minimerar kostnadsökningen och tillbakagången i jordbruksproduktionen, samt att bevilja tillfällig befrielse från sociala avgifter (utan förlorade rättigheter) för heltidsjordbrukare med en inkomst som understiger 12 ESU, och en förlängning av jordbrukslånen för en räntefri tvåårsperiod.

10.  Europaparlamentet anser att man måste inrätta gemenskapsstöd som beviljas för odling av betesmark och produktion av foder inom de bevattningsområden där det fortfarande finns någon tillgång till vatten så att man på detta sätt möjliggör produktion av djurfoder och minimerar effekterna av torkan under de närmaste åren.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, mot bakgrund av förklaringen från kommissionsledamot Fischer Boel vid rådets möte (fiske) den 14 mars 2005, inte skapa hinder för tilldelning av statligt stöd i Portugal för att bemöta följderna av den långvariga torkan i landet, i synnerhet när det gäller sektorsbaserat stöd till de drabbade jordbrukarna.

12.  Europaparlamentet betonar att man måste uppfylla Kyotoprotokollet för att inte bidra till den globala uppvärmningen.

13.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt arbetsmarknadens parter.