FÖRSLAG TILL RESOLUTION
29.6.2005
i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen
från Miguel Angel Martínez Martínez
för PSE-gruppen
om det globala uppropet för åtgärder mot fattigdomen: förpassa fattigdomen till historien
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B6-0398/2005
B6‑0410/2005
Europaparlamentets resolution om det globala uppropet för åtgärder mot fattigdomen: förpassa fattigdomen till historien
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av den ”kvintett” mot hunger som konstituerats vid världstoppmötet för åtgärder mot hunger, som ledde fram till att Brasiliens president Lula gick ut med ett globalt upprop för åtgärder mot fattigdomen vid det sociala världsforumet i januari 2005,
– med beaktande av de demonstrationer som syftar till att den 2 juli mobilisera miljontals EU-medborgare för att förpassa fattigdomen till historien, göra handeln rättvisare och minska skulderna,
– med beaktande av millennieutvecklingsmålen och FN:s kommande högnivåsammankomst i september 2005 för översyn av framstegen på väg mot uppnåendet av dem,
– med beaktande av rådets (utvecklingsfrågor) möte i maj 2005,
– med beaktande av G8-toppmötet i Gleneagles den 6 juli 2005 och Förenade kungarikets ordförandeskap i EU,
– med beaktande av det arbete som den gemensamma parlamentariska församlingen EU‑AVS lagt ner på att utrota fattigdomen,
– med beaktande av artikel 108.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Under andra halvåret av 2005 har EU och dess medlemsstater ett unikt tillfälle att visa prov på ledarskap i utvecklingsfrågor vid G8-toppmötet i Edinburgh, konferensen om millennieutvecklingsmålen i New York i september och vid Världshandelsorganisationens möte på ministernivå i Hongkong i december.
B. Var tredje sekund dör ett barn i onödan till följd av extrem fattigdom. I utvecklingsländerna lever omkring 1,2 miljarder människor i absolut fattigdom, 1,1 miljarder saknar tillgång till ofarligt dricksvatten och mer än 800 miljoner människor går hungriga till sängs varje kväll.
C. Kampen mot den globala fattigdomen kommer att kräva att alla givare ökar mängden bistånd och förbättrar dess kvalitet, gör handeln rättvisare och beviljar lättnader i skulder som de skuldsatta inte kan bära.
D. Millennieutvecklingsmålen utgör en strategisk prioritering för EU och en grund för EU:s utvecklingspolitik. Med de framsteg som görs i dag kommer emellertid målen inte att kunna nås.
E. Mycket av biståndet är förenat med villkor, alltså krav på att biståndsmottagaren skall köpa varor och tjänster från givarlandet. Dessa krav uppskattas leda till omkring 5 miljarder dollar i merkostnader vid upphandlingen.
F. Det befaras alltmer att vissa länder, bland dem medlemsstater av EU, räknar vissa slag av bistånd till utlandet som offentligt utvecklingsbistånd även om detta tekniskt sett inte är fallet. På det sättet får vi en felaktig bild av hur långt vi är från att uppnå målet med 0,7 procent i offentligt utvecklingsbistånd.
Allmänt
1. Europaparlamentet välkomnar Förenade kungarikets åtagande om att prioritera utvecklingen och kampen mot fattigdomen och därvid särskilt inrikta sig på Afrika. Parlamentet uppmanar Förenade kungariket att använda sitt ordförandeskap för G8 till att göra fattigdomen till en av de viktigaste frågorna både internationellt sett och för EU.
2. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att understryka sitt engagemang till förmån för att fattigdomen skall utrotas genom att ta vara på de tillfällen som kommer att yppa sig under de kommande månaderna. Parlamentet håller fast vid att inriktningen på utvecklingspolitiken måste kvarstå som ett centralt tema för Europeiska unionen efter 2005, såsom det står i det konstitutionsfördrag som nu håller på att ratificeras.
3. Europaparlamentet håller fast vid att millennieutvecklingsmålen i sin nuvarande utformning måste förbli primära mål för EU:s utvecklingspolitik. Parlamentet understryker att det måste göras mera för att målen skall nås och att målen inte får urvattnas.
4. Europaparlamentet betonar att EU måste ställa kvinnor och flickor i centrum för sin utvecklingspolitik, om det är meningen att det skall göras framsteg i fråga om uppnåendet av millennieutvecklingsmålen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att sexuell och reproduktiv hälsa samt rättigheterna inom dessa områden ställs i centrum för diskussionen om millennieutvecklingsmålen i september och erkänns ha en avgörande betydelse i kampen mot hiv/aids.
Bistånd
5. Europaparlamentet välkomnar att rådet åter bekräftat sitt engagemang till förmån för att minst 0,7 procent av BNP skall gå till utvecklingsbistånd 2015 och 0,56 procent 2010, varvid målet för de medlemsstater som anslutit sig efter 2002 skall vara 0,33 procent 2015. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att se till att medlemsstaterna infriar dessa utfästelser, genom att inrätta en övervakningsmekanism för att biståndets respektive andelar i medlemsstaterna skall kunna följas på ett sätt som medger insyn vid alla möten som hålls av rådet (utveckling).
6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra mer för att samordna biståndsinsatserna från EU och medlemsstaterna.
7. Europaparlamentet uttrycker sin oro över att endast tre medlemsstater (Förenade kungariket, Irland och Sverige) helt har frikopplat sitt bilaterala bistånd från att vara anknutet till villkor. Parlamentet kritiserar vissa medlemsstater för att upp emot 92 procent av deras bistånd är anknutet till villkor. Parlamentet uppmanar EU:s alla medlemsstater att erbjuda sitt bistånd till utvecklingsländerna utan några villkor och följa EU:s tankegång om att kontrakten i samband med biståndet skall ges till lokala, regionala eller nationella entreprenörer, närhelst så sig göra låter.
8. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och kommissionen att se till att allt bilateralt bistånd och allt bistånd från EU verkligen utgörs av offentligt utvecklingsbistånd i den bemärkelse som avses i kriterierna från OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd (DAC-kriterierna). Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att se till att DAC-reglerna respekterar utvecklingsbiståndets särdrag och inte öppnar möjlighet till att säkerhetsrelaterade utgifter räknas som utvecklingsbistånd.
9. Europaparlamentet uppmanar alla givare, EU och medlemsstaterna att inte låta mer än 8 procent av biståndet gå till administrativa kostnader.
10. Europaparlamentet håller fast vid att EU skall prioritera utvecklingspolitiken i budgetsammanhang och politiska sammanhang. Parlamentet uppmanar rådet se till att budgetdiskussionerna inom EU nu och i framtiden resulterar i att minst 70 procent av det bistånd som ges går till låginkomstländer och att ingen möda lämnas ospard för att se till att största delen av det offentliga utvecklingsbiståndet går till de fattigaste i dessa länder.
11. Europaparlamentet erinrar om att kommissionen och medlemsstaterna bör låta minst 20 procent av sitt utvecklingsbistånd gå till hälsovård och undervisning. Parlamentet konstaterar med oro att både EU och medlemsstaterna har en bra bit kvar innan de nått detta mål och understryker att millennieutvecklingsmålen inte kommer att kunna nås om det inte investeras massivt i mänsklig utveckling och hälsovård.
Handel och sammanhållning
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra allt för att se till att resultaten från Dohaförhandlingarna primärt gynnar utvecklingen och tjänar intressena hos dem som bor i världens fattigaste länder.
13. Europaparlamentet understryker betydelsen av rättvis handel i samband med arbetet för att utrota fattigdomen. Parlamentet välkomnar de utfästelser som kommissionen i juni gjort inför Europaparlamentet och handlat om att ge ökat tekniskt bistånd och mera stöd ur budgeten till producenter inom den rättvisa handeln samt för åtagandet om att skapa ökad konsekvens mellan all EU-politik, framför allt utvecklings-, handels- och jordbrukspolitiken.
14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att sluta upp med att dumpa jordbruksprodukter på världsmarknaden så att världsmarknadsprisen på produkter från utvecklingsländerna sjunker. Parlamentet vill se ett slut på alla exportsubventioner som ett första led i strävandena att göra handeln med jordbruksprodukter mera rättvis för utvecklingsländerna och för att få bort unionens marknadssnedvridande subventioner.
15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge utvecklingsländerna ett adekvat tekniskt stöd, framför allt för att de skall kunna följa grundläggande internationella sociala normer och arbetsnormer.
16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillförsäkra produkter från utvecklingsländerna ett bättre tillträde till marknaden och prioritera detta förbättrade tillträde vid förhandlingarna om den gemensamma jordbrukspolitiken, både nu och i framtiden. Parlamentet uppmanar Europeiska kommissionen att se till att dess upprop om bättre konsekvens mellan olika områden av politiken leder till åtgärder.
17. Europaparlamentet uppmanar med tanke på detta Förenade kungarikets ordförandeskap att överväga ett initiativ till förmån för integration av utvecklingspolitiken i alla former av politik, såsom det gjordes i fråga om miljöpolitiken i samband med ”Cardiffprocessen”, då Förenade kungariket senast innehade ordförandeskapet, nämligen 1998.
Skulder och alternativ finansiering
18. Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att se till att alla skuldlättnader kommer som tillägg till biståndsåtagandena. Parlamentet uppmanar framför allt Förenade kungariket att hålla fast vid detta inför G8-toppmötet med Förenta staterna, som gjort utfästelser om skuldlättnader till nackdel för mera generösa åtaganden om bistånd.
19. Europaparlamentet håller fast vid att alla fordringsägare och framför allt de internationella institutionerna och nationella regeringarna måste avskriva utvecklingsländernas skulder och efterskänka de fattigaste ländernas skulder ifall detta är nödvändigt för att millennieutvecklingsmålen skall kunna nås.
20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att både inför multilaterala och bilaterala forum gå i bräschen för att avskriva alla utvecklingsländers utlandsskulder.
21. Europaparlamentet understryker att det är de minst utvecklade länderna som bör prioriteras i samband med skuldlättnaderna samt att sådana inte bör beviljas annat än på det villkor att de pengar som regeringarna sparar på dem inriktas på att hjälpa de fattigaste i samhällena där.
22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka om utvecklingsskatter på internationella kapitalöverföringar vore ett lämpligt sätt att samla in ytterligare medel för utvecklingens behov. Parlamentet håller fast vid att stöd till eventuella nya metoder att finansiera utvecklingen bör ges endast om det handlar om att samla in ytterligare medel till utvecklingens behov och att dessa nya metoder inte får ersätta det offentliga utvecklingsbiståndet.
23. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, EU:s medlemsstater och deras parlament, G8-ländernas regeringschefer, FN:s generalsekreterare samt regeringarna i AVS-länderna och de minst utvecklade länderna.