FÖRSLAG TILL RESOLUTION
11.1.2006
i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen
från Michał Tomasz Kamiński och Ģirts Valdis Kristovskis
för UEN-gruppen
om Tjetjenien efter valen och det civila samhället i Ryssland
B6‑0028/2006
Europaparlamentets resolution om Tjetjenien efter valen och det civila samhället i Ryssland
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Ryska federationen, å andra sidan, vilket trädde i kraft den 1 december 1997,
– med beaktande av att EU och Ryssland föresatt sig genomföra de fyra ”gemensamma områden”, om vilka det överenskommits vid toppmötet mellan EU och Ryssland i maj 2005,
– med beaktande av sin resolution av den 26 maj 2005 om förbindelserna mellan EU och Ryssland,
– med beaktande av sin resolution av den 15 december 2005 om de mänskliga rättigheterna i Ryssland,
– med beaktande av Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och dess fem protokoll,
– med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Den 27 november 2005 hölls det parlamentsval i Tjetjenien.
B. Partiet Förenade Ryssland som förestås av den ryssvänlige partiledaren Kadyrov förklarades som segrare i valen.
C. Organisationer för de mänskliga rättigheterna, bland dem Internationella federationen för de mänskliga rättigheterna, vänskapsföreningen Ryssland-Tjetjenien samt den ryska organisationen Memorial anklagade de ryska myndigheterna och den ryskkontrollerade regeringen i Tjetjenien för allvarliga brott mot de demokratiska principerna samt kritiserade de uttalanden från EU:s ordförandeskap där valen påstods ha följt demokratiska normer.
D. Konflikten i Tjetjenien, som bröt ut 1994, går bara vidare och inga utsikter till försoning kan skönjas.
E. Under de två krigen i Tjetjenien förövades mycken orättvisa och många brott av både separatiststyrkorna och den federala armén.
F. Den tjetjenska civilbefolkningen lider och det är vanligt att människor dödas, torteras och misshandlas, både av Rysslands federala armé och Tjetjeniens säkerhetsstyrkor och av separatiststyrkorna.
G. Många av de övergrepp och kränkningar av de mänskliga rättigheterna som utspelar sig i Tjetjenien förblir ostraffade och detta ger upphov till en anda av laglöshet som håller på att sprida sig bortom republikerna Tjetjenien och Ingusjien till andra delar av norra Kaukasus, bland dem Nordossetien och på senaste tiden också Kabardino-Balkarien, något som innebär ett hot mot rättsstatligheten överallt i Ryssland.
H. Sedan 1994 har uppskattningsvis åtminstone 50 000 civila mist livet i Tjetjenien, enligt Human Rights Watch.
I. Många tjetjener bor kringspridda i grannländerna, ofta under gräsliga villkor, i tält eller provisoriska flyktingförläggningar.
J. Den 23 och 27 december 2005 godkände båda kamrarna av Rysslands duma med smärre ändringar det lagförslag som inskränker verksamheten hos icke-statliga organisationer och nu fattas bara president Putins underskrift för att lagen skall träda i kraft.
1. Europaparlamentet tror att Kadyrovs framgång vid presidentvalen i Tjetjenien nyligen berodde på att det inte gått rätt till i valrörelsen och att verkligt demokratiska och rättvisa val inte kommer att kunna hållas annat än om separatisterna får möjlighet att medverka i den politiska processen på likvärdiga villkor och flyktingarna kan vara med och rösta.
2. Europaparlamentet vill att rådet och kommissionen skall få ökade möjligheter att undersöka utvecklingen i Tjetjenien och vilka återverkningar konflikten får på samhället i Ryssland i stort. Parlamentet framhåller att EU aktivt bör verka för att få till stånd en ändring av Rysslands Tjetjenienpolitik, så att större tonvikt fästs vid icke-militära lösningar.
3. Europaparlamentet fördömer de brott som vardera parten begått mot civila i strid med de grundläggande mänskliga rättigheterna. Parlamentet anser att endast förhandlingar och politisk dialog kan ge parterna möjlighet att lösa konflikten och att vapenmakt bör användas i strikt överensstämmelse med OSSE:s uppförandekod och Genèvekonventionen.
4. Europaparlamentet uppmanar Rysslands duma att inrätta en undersökningskommission för att utreda de fall där de rättsvårdande myndigheterna i Tjetjenien underlåtit att ställa till svars dem som förövat allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna, såsom det dokumenterats av ett flertal grupper som arbetar med mänskliga rättigheter. Hittills har endast ett fåtal fall gått vidare till rättegång, under det att utredningen av flertalet fall avbrutits eller hänskjutits till annan instans eller fallen inte alls tagits upp till behandling.
5. Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang de ryska myndigheterna att på nytt sätta i gång med de undersökningar som gäller generalerna Vladimir Sjamanov och Jakov Nebitko och ta upp brottmålen mot dem till ny behandling. Bäggedera bör lagföras samt avhållas från tjänsteutövning så länge som undersökningarna pågår, eftersom de av Strasbourgdomstolen för de mänskliga rättigheterna befunnits ansvariga för de urskillningslösa bombanfallen mot tjetjenska civila i Katyr-Jurt i februari 2000.
6. Europaparlamentet uppmanar de tjetjenska separatiststyrkorna att avsäga sig våldet och fördöma alla terrordåd mot civilbefolkningen.
7. Europaparlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att låta FN:s rapportörer besöka republiken, såsom de begärt att få göra, liksom också tillåta FN-organens internationella personal, organisationer för mänskliga rättigheter och humanitärt bistånd, massmedier och journalister att arbeta i Tjetjenien.
8. Europaparlamentet uppmanar med kraft rådet och kommissionen att utöka sitt bidrag till humanitärt bistånd, särskilt medicinska förnödenheter och hjälp till återuppbyggnaden och i synnerhet alla de biståndsprojekt som behövs för att stödja flyktingarnas återvändo.
9. Europaparlamentet är oroat över rapporterna om att vissa icke-statliga organisationer som verkar i Tjetjenien utsatts för administrativa eller rättsliga trakasserier, något som förefaller ingå som ett led i en mera allmän process som hotar yttrande- och föreningsfriheten i Ryssland, samt uppmanar med kraft de ryska myndigheterna att sätta stopp för dessa trakasserier.
10. Europaparlamentet uttrycker sin oro över förslaget till lag om icke-statliga organisationers rättsliga ställning och understryker att Rysslands president, innan han undertecknar det, bör förvissa sig om att det odelat följer Europarådets rekommendationer och klart utformats för att hindra trakasserier mot aktivister inom icke-statliga organisationer i Ryssland.
11. Europaparlamentet uppmanar med kraft de ryska myndigheterna att undanröja hindren för icke-statliga organisationer, för att på så sätt främja mänskliga rättigheter, demokrati, oavhängiga massmedier, utveckling av det civila samhället, religionsfrihet, rättsstat och insyn.
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utsträcka EU:s stöd till centrum för europeisk rätt vid ryska universitet, akademiska institutioner och icke-statliga organisationer, så att det snabbt och effektivt införs instrument och program för samarbete och utbyte mellan icke-statliga organisationer och grupper inom det civila samhället i Ryssland, till förmån för främjandet av europeiska värden och utvecklingen av ett öppet samhälle.
13. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas parlament och regeringar, Rysslands president, duma och regering samt FN:s, Europarådets och OSSE:s generalsekreterare.