FÖRSLAG TILL RESOLUTION
9.3.2006
i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen, från
- –Hans-Gert Poettering för PPE-DE-gruppen
– Martin Schulz för PSE-gruppen
– Graham Watson för ALDE-gruppen
B6‑0162/2006
Europaparlamentets resolution om bidraget till rådets vårmöte 2006 med avseende på Lissabonstrategin
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av Europaparlamentets resolution om halvtidsöversynen av Lissabonstrategin av den 9 mars 2005[1],
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 april 2005 om integrerade riktlinjer för tillväxt och sysselsättning (2005–2008)[2].
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 juli 2005 om gemensamma insatser för tillväxt och sysselsättning: Gemenskapens Lissabonprogram[3],
– med beaktande av de 25 nationella Lissabonreformprogram som lagts fram av medlemsstaterna,
– med beaktande av kommissionens meddelande ”Årlig framstegsrapport om tillväxt och sysselsättning” av den 25 januari 2006,
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser från mars 2000, mars 2001, mars 2005 och oktober 2005,
– med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen.
Allmänna kommentarer
1. Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att sedan Europeiska rådet vid förra årets vårmöte kom överens om att återuppliva Lissabonstrategin har detta lett till att nationella handlingsplaner lagts fram efter förslag från alla medlemsstaterna, med fokus på prioriterade områden såsom forskning och utveckling, innovation och utbildning. Det är positivt att detta lett till en tydligare ansvarsfördelning mellan EU och medlemsstaterna och till bättre förståelse och delaktighet när det gäller denna komplexa strategi.
2. Europaparlamentet framhåller emellertid att det krävs ett effektivt och snabbt genomförande av de nationella reformplanerna. Ekonomisk tillväxt kräver bland annat en stödjande ekonomisk ram. Därför uppmanas medlemsstaterna och unionen att bedöma om skattesystem, forsknings- och industripolitik ger de rätta incitamenten, och att komma överens om en sammanhållen europeisk investeringsstrategi, med fokus på de fyra prioriterade områden som kommissionen föreslagit, inbegripet forskning och utveckling, innovation, utbildning, livslångt lärande och sociala tjänster samt på att skapa en företagsvänlig miljö.
3. Europaparlamentet betonar att politiska åtaganden inom dessa fyra prioriterade områden är oförenliga med budgetplanen, enligt vilken stora nedskärningar av utgiftsförslagen för centrala Lissabonprogram och budgetposter kommer att göras.
Nationella handlingsplaner och europeisk tillväxt och sysselsättningsstrategi
4. Europaparlamentet framhåller vikten av att förverkliga den inre marknaden helt och hållet, genom att fullt ut dra nytta av dess fyra grundprinciper: fri rörlighet för kapital, varor, personer och tjänster. I detta sammanhang är det avgörande att tjänstedirektivet antas för att öppna EU:s stora tjänstemarknad och bidra till en stark europeisk ekonomi och nya långsiktiga arbetstillfällen, i enlighet med den reviderade Lissabonstrategin.
5. Europaparlamentet anser att det vore ett misstag att enbart betona konkurrenskraft och tillväxt, eftersom allmänhetens uppslutning kring Lissabonstrategin kräver en äkta social dimension.
6. Europaparlamentet noterar att det finns olika nationella förhållningssätt till de integrerade riktlinjerna i de nationella handlingsplanerna, och anser att det är nödvändigt att inrätta en gemensam struktur som grundval för de nationella handlingsplanerna. Detta skulle möjliggöra en bättre jämförande konsekvensanalys av de åtgärder som föreslås på medlemsstatsnivå, liksom en öppen och konstruktiv dialog på EU-nivå om de framsteg som nåtts.
7. Europaparlamentet är övertygat om att forskning, innovation, främjande av entreprenörskap, förbättrad konkurrenskraft hos små och medelstora företag samt tillhandahållande av lämpliga transport-, energi- och telekommunikationsnät är nyckelkoncept för att Lissabonstrategin skall kunna genomföras på regional och lokal nivå.
8. Europaparlamentet anser att långsiktig stabilitet och hållbarhet i de offentliga finanserna är ett nödvändigt villkor för att Lissabonstrategins mål skall kunna nås. EU bör föra samman sina fragmenterade tillväxtstrategier i en sammanhållen och övergripande strategi, för att göra Europeiska unionen världsledande inom en ny generation produkter och produktionsmetoder, genom att integrera informations- och kommunikationsteknik och resurseffektiv teknik för hållbar utveckling.
9. Europaparlamentet välkomnar att många medlemsstater i sina nationella handlingsplaner redovisar planer för närmare samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn, inom forskning, offentlig–privata partnerskap eller utbildning.
10. Europaparlamentet framhåller den potential som finns i miljöinnovationer och miljövänlig teknik, där den globala efterfrågan stiger stadigt, och därmed främjar tillväxt och sysselsättning och har positiva sysselsättningseffekter inför en skatteväxling från arbete till resursanvändning och miljöförstöring. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utforska dessa synergieffekter vidare.
11. Europaparlamentet anser att de nationella parlamenten är rätt forum för att diskutera, legitimera och förmedla nationella mål samt främja den offentliga debatten, i syfte att fastställa nationella handlingsplaner. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet och kommissionen att gemensamt inrätta tydliga förfaranden för att identifiera den lagstiftning som behöver förenklas eller kodifieras. Vidare bör kommissionen lägga fram ett förslag till en strategi för hur och var samreglering och frivilliga överenskommelser skall tillämpas.
12. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt och korrekt införliva EU:s lagstiftning och effektivt genomföra de nationella reformprogrammen (NRP) och att informera i tid så att Europaparlamentet kan vidta åtgärder för uppföljning. Parlamentet anser att det är nödvändigt att utvärdera budgetkonsekvenserna av dessa åtgärder. Parlamentet efterlyser en verkligt oberoende konsekvensbedömning och bättre samråd med berörda parter.
13. Europaparlamentet välkomnar klargörandet av ansvars- och behörighetsområdena för olika institutionella, ekonomiska och sociala aktörer på EU-nivå och på nationell och regional nivå och anser att det är mycket viktigt att utveckla en stark känsla av inflytande, överskådlighet och ansvarsskyldighet hos berörda parter. Parlamentet betonar att en gedigen institutionell struktur utgör grunden för ett ökat förtroende hos medborgarna. Parlamentet anser att goda erfarenheter bör framhävas och delas, och att de bästa metoderna bör främjas. Parlamentet betonar betydelsen av att en tydlig tidsgräns fastställs för såväl genomförandet och fastställandet av målen som för ett effektivt övervakningsprogram. Parlamentet ser rättvis konkurrens som en positiv aspekt när det gäller att överlag förbättra EU:s konkurrenskraft, välfärd och höga sociala standard.
14. Europaparlamentet anser att en väl fungerande inre marknad och en väl fungerande arbetsmarknad inom de 25 medlemsstaterna, samtidigt som arbetsmarknads- och miljönormer bevaras, är viktiga förutsättningar för att Europas konkurrenspotential skall kunna frigöras och för att ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen skall kunna skapas. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i så snabb takt som möjligt gå mot en helt fri rörlighet för medborgare och arbetstagare inom EU och samtidigt vidta beslutsamma åtgärder för att främja arbetskvalitet i alla dess aspekter. Parlamentet fäster stor vikt vid kraftfullare åtgärder mot fattigdom och främjande av social integration.
15. Europaparlamentet anser också att nya möjligheter att få in unga människor på arbetsmarknaden skapas om de små och medelstora företagens affärspotential frigörs, och att innovationssystemen därmed stärks och den privata sektorns investeringar i forskning och utveckling främjas.
16. Europaparlamentet efterlyser målinriktade indikatorer på miljöbelastning i utvärderingen och presentationen av de nationella Lissabonprogrammen och i kommissionens och rådets Lissabonrelaterade handlingar.
17. Europaparlamentet noterar att indikatorer har en avgörande betydelse såväl för utvärderingen som för övervakningen av policyåtgärder på nationell och europeisk nivå.
18. Europaparlamentet anser att unionen saknar de grundläggande uppgifter som krävs för att man skall kunna jämföra unionens övergripande ekonomiska, miljömässiga och sociala förhållanden med andra regioner och länder och ber därför kommissionen att lägga fram förslag på sådana översikter.
19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att de europeiska strukturfonderna används i linje med Lissabonprioriteringarna. Kommissionen bör särskilt övervaka de europeiska regionerna systematiskt för att se hur de ligger till i förhållande till Lissabonmålen, givet att denna information och dessa statistiska uppgifter gör det möjligt för regionerna att upprätta en effektiv riktmärkning sinsemellan och därefter komma fram till den bästa metoden.
20. Europaparlamentet påminner om att slutförandet av det transeuropeiska transportnätet, TEN-T, kommer att få en avgörande betydelse för uppfyllandet av Lissabonmålen och att EU för att kunna stödja denna tillväxt är i akut behov av effektiva, miljövänliga och hållbara transportnätverk för järnvägar, vägar, inlandssjöfart och marin sjöfart samt hamnar och flygplatser. Parlamentet uppmanar därför alla inblandade parter att se till att TEN-T kan genomföras i praktiken.
Åldrande befolkning/Demografiska utmaningar
21. Europaparlamentet noterar att den ökade medellivslängden, förutom att skapa nya möjligheter för våra samhällen, kan orsaka spänningar mellan generationerna på grund av svårigheterna med att finansiera socialförsäkrings- och pensionssystemen till följd av den snabba ökningen av den inaktiva befolkningen och en minskning eller, i bästa fall, stabilisering av den aktiva befolkningen. Parlamentet medger att alla unionens stater måste göra sina egna val när det gäller socialförsäkrings- och pensionssystemen. Parlamentet noterar att den svaga ekonomiska tillväxten, den alltför stora skulden och den höga arbetslöshetsnivån kommer att förvärra denna demografiska utmaning avsevärt. För att minimera de negativa effekterna av de demografiska förändringarna är det nödvändigt att genomföra Lissabonstrategin fullständigt, att skapa ett samhälle som är öppet för alla och som bygger på hög sysselsättning, hög produktivitet, innovation och främjande av hälsa.
22. Europaparlamentet betonar att följden av att fördröja insatser eller att inte ta itu med miljöproblem sannolikt leder till högre kostnader, vilket får negativa konsekvenser för livskvaliteten liksom ekonomiska bördor för framtida generationer. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att intensifiera sitt arbete med att identifiera och kvantifiera kostnaderna för passivitet i medlemsstaterna och på gemenskapsnivå och likaså beträffande de positiva effekterna av förebyggande insatser, ett perspektiv som i princip lyser med sin frånvaro i medlemsstaternas och gemenskapens Lissabonprogram.
23. Europaparlamentet konstaterar att det med de demografiska förändringarna kommer att krävas en nytt och förbättrat utbildningsväsende och en ny och förbättrad social infrastruktur för såväl ungdomar som äldre, bland annat ökade möjligheter till livslångt lärande samt barnomsorg och åldringsvård till rimliga kostnader. Parlamentet påminner medlemsstaterna om de åtaganden som de gjorde vid toppmötet i Barcelona 2002 och som innebär att de till 2010 skall erbjuda barnomsorgsplatser till mer än 33 procent av alla barn under tre år och till 90 procent av alla barn mellan tre år och den ålder då de börjar skolan.
24. Europaparlamentet påminner om att det är en politisk nödvändighet att modernisera välfärdsstaten i hela EU. Parlamentet vidhåller att det är lika viktigt att sätta våra ekonomiers sociala dimension – sociala rättigheter, socialt skydd och social dialog – i centrum för hur vi ser till att människor kan möta en ekonomisk förändring med självförtroende och lugn. Parlamentet bekräftar att reformer måste åtföljas och understödas av en balans mellan flexibilitet och anställningstrygghet.
25. Europaparlamentet anser att det europeiska samhället måste ta tillfället i akt och utnyttja expertisen och kunnandet hos den äldre generationens medborgare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla strategier för aktivt åldrande, inbegripet åtgärder för att underlätta de äldres integration, bland annat genom incitament för en mer gradvis övergång från arbete till pension. Parlamentet uppmanar kommissionen att sprida medlemsstaternas bästa metoder för att förbereda för pensionen och för övergången till nya, fritt valda aktiviteter.
26. Europaparlamentet anser att man för att kunna uppnå målen i Lissabonstrategin bör vidta lämpliga åtgärder för att främja äldre generationers möjligheter att förstå sig på tekniska innovationer, förhindra att äldre personer hamnar i en sårbar situation och drabbas av social utslagning samt öka deras deltagande på arbetsmarknaden.
27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lansera sin strategi för att skapa nya arbetstillfällen, särskilt genom att uppmana medlemsstaterna att främja utvecklingen av samhällsbaserade tjänster på lokal nivå liksom även sociala, personliga och kulturella tjänster samt yrkesverksamhet på miljöområdet. Parlamentet anser att obyråkratiska initiativ såsom det franska initiativet med ”tjänstekuponger” sannolikt kommer skapa många nya arbetstillfällen och även sätta stopp för odeklarerat arbete.
28. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta kraftfulla åtgärder för att kartlägga alla hinder för en ökning av födelsetalen, inbegripet hinder som inte har något med arbetsplatsen att göra såsom skattepolitik, tillgång till bostäder samt barnomsorg och affärernas öppettider. Parlamentet betonar behovet av att främja flexibla arbetstider som gör det möjligt för människor att förena arbete och familjeliv, vilket inte bör innebära att man blir tvungen att överge sin karriär utan bör vara resultatet av ett fritt val. Parlamentet understryker att en sund miljö och hälsofrämjande arbete i allmänhet är viktiga förutsättningar för långsiktig ekonomisk tillväxt och social välfärd.
29. Europaparlamentet betonar att det utöver problemet med en åldrande befolkning även finns ett grundläggande problem med bristande solidaritet mellan generationerna i alla de medlemsstater som finansierar aktuella offentliga utgifter med hjälp av lån. Parlamentet framhåller att begreppet hållbar utveckling även måste inbegripa principen om att inte ålägga kommande generationer en ohållbar skuldbörda. Parlamentet betonar behovet av ett långsiktigt perspektiv i vilket man bör undvika att ytterligare belasta ungdomen och de kommande generationerna med alltför stora finansiella skulder.
30. Europaparlamentet anser att hälsoaspekterna av demografiska förändringar är mycket viktiga och att de bör betraktas både ur ett mänskligt och ekonomiskt perspektiv. Parlamentet betonar att efterfrågan på hälsovårdstjänster och långvårdstjänster håller på att öka på grund av den åldrande befolkningen. Parlamentet är övertygat om att investeringar i åtgärder för att förebygga långvarig sjukdom är viktiga och erinrar om att ju längre människor är vid god hälsa, desto längre kan de förbli aktiva och arbeta.
31. Europaparlamentet anser att invandringspolitiken bör främja en fungerande ekonomisk, social och rättslig integration av invandrare, så att Europa lättare kan möta den demografiska utmaningen, men inser att detta inte räcker till för att lösa alla problem i samband med demografiska förändringar. Parlamentet anser att en framgångsrik politik för laglig invandring också kräver att man genomför en omfattande och aktiv strategi för att åstadkomma fullständig integration. Strategin bör omfatta en rad sociala, ekonomiska och medborgerliga åtgärder, samt introduktionsprogram och språkundervisning.
32. Europaparlamentet poängterar att en invandringspolitik som prioriterar kvalificerad arbetskraft också har en direkt motsatt, det vill säga en försvagande, effekt på ekonomin i de länder som dessa kvalificerade invandrare kommer från, och att de utmaningar som demografiska förändringar för med sig endast kan lösas på kort sikt. Parlamentet påpekar dock att man bör göra en grundlig bedömning av effekterna av en invandringspolitik som prioriterar kvalificerad arbetskraft på bekostnad av ekonomin i invandrarnas ursprungsland.
Innovation och forskning/immaterialrätt/livslångt lärande
33. Europaparlamentet anser att innovation är en av de viktigaste faktorerna när det gäller att skapa välstånd, tillväxt och nya arbetstillfällen, att den ökar Europas konkurrenskraft och bidrar till uppnåendet av det övergripande målet om hållbar utveckling.
34. Europaparlamentet anser att man med hjälp av gemenskapsbudgeten och de nationella budgetarna bör verkställa Lissabonstrategins prioriteringar genom att stärka den europeiska innovations- och forskningskapaciteten och utvidga det livslånga lärandet, och i detta sammanhang även utnyttja nya finansiella instrument. Parlamentet påpekar dock att man bör inrikta dessa strategier på områden av allmänt intresse.
35. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram pilotprojekt på området forskning och utveckling som skulle möjliggöra utformningen av ett europeiskt perspektiv och utveckla ett europeiskt tänkesätt på detta område.
36. Europaparlamentet konstaterar att den offentliga sektorn släpar efter när det gäller att uppnå Lissabonmålen för forskning och utveckling och att den privata sektorn i allmänhet också ligger långt från målet att investera 2 procent av BNP i forskning och utveckling. Parlamentet uppmanar därför den privata sektorn att öka sina ansträngningar för att uppnå sin andel av treprocentsmålet.
37. Europaparlamentet konstaterar att i synnerhet medelstora företag inte investerar tillräckligt i forskning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sina politiska insatser för att uppmuntra innovation inom inte bara medelstora företag, utan även inom de 20 miljoner europeiska småföretag som går i spetsen för den ekonomiska tillväxten och skapandet av arbetstillfällen i Europa. Parlamentet anser att bättre tillgång för små och medelstora företag till det sjunde ramprogrammet för forskning, teknisk utveckling och demonstration är en förutsättning för att de små och medelstora företagens förmåga att skapa arbetstillfällen skall kunna stärkas.
38. Europaparlamentet konstaterar att det faktum att Europa släpar efter Japan och Förenta staterna på området forskning och utveckling återspeglas i den rådande obalansen i andelen forskare som arbetar i den privata sektorn (80 procent i Förenta staterna jämfört med 50 procent i Europa). Parlamentet efterlyser åtgärder för att öka forskarnas rörlighet och skapa bättre infrastruktur, så att fler studerande kan lockas att välja en vetenskaplig karriär.
39. Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att förse europeiska universitet med utrustning som uppfyller högsta forskningsstandarder. Parlamentet efterlyser också åtgärder för att fördjupa samarbetet mellan universiteten och industri- och handelssektorn samt för att säkra bättre förmedling, spridning och tillämpning av forskningsresultat.
40. Europaparlamentet anser att livslångt lärande är nödvändigt. För att garantera en konkurrenskraftig EU-industri måste kvaliteten på utbildningssystemen höjas i olika skeden i livet och tillgången till högre utbildning underlättas. Parlamentet anser att utbildningssystemen måste inriktas mot de områden där EU saknar kvalificerade människor och att de måste uppfylla kraven och motverka bristerna på en arbetsmarknad och i ett tekniksamhälle i snabb förändring.
41. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att först och främst koncentrera sig på avhoppen från grundskolan och att förbättra utbudet av utbildning och vidareutbildning. Parlamentet noterar stora skillnader mellan medlemsstaterna.
42. Europaparlamentet konstaterar att antalet Internetanvändare ständigt ökar. Parlamentet anser att alla unga EU medborgare måste ha möjlighet att hantera elektroniska verktyg. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att se till att samliga elever i Europeiska unionen senast 2010 har tillgång till en dator och att informationstekniken är helt integrerad i skolprogrammen och används effektivt på alla skolor.
43. Europaparlamentet understryker behovet av att reformera den gällande lagstiftningen om immaterialrätt. Parlamentet noterar att kostnaderna för att registrera ett patent i EU varierar mellan 37 500 och 57 000 EUR medan samma förfarande endast kostar ungefär 10 000 EUR i Förenta staterna. Den invecklade administrationen och väntetiden för att få ett patent utgör stora hinder för småföretag. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera ett fullgott immaterialrättsligt skydd och att så snart som möjligt lägga fram ett förslag till harmonisering och ömsesidigt erkännande av medlemsstaternas patentlagstiftning, vilket skulle öka rättssäkerheten och främja innovation.
44. Europaparlamentet ger starkt stöd åt det första ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och betonar att mål, åtgärder och ekonomiska medel är nödvändiga för ett trovärdigt engagemang i Lissabonstrategin. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra detta ramprogram till en framgångsrik hörnsten i EU:s innovationspolitik. Parlamentet betonar behovet av att stärka ramprogrammets finansieringsinstrument som förvaltas av Europeiska investeringsfonden för att förbättra de små och medelstora företagens ekonomi med riskkapital och garantier samt utöka programmets verksamhet till finansiering av tekniköverföring. Parlamentet betonar att det fastställde innovation som en nyckelprioritering i budgetplanen och uppmanar därför Europeiska rådet att inte ignorera detta kontinuerliga löfte.
45. Europaparlamentet konstaterar att av världens 20 ledande bioteknikföretag är 19 amerikanska och ett schweiziskt, och att EU inte längre har råd att hamna ännu mer på efterkälken på det här området. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa subsidiaritetsprincipen även på forskningsområdet och att stödja viktig forskning i medlemsstaterna.
Energipolitik
46. Europaparlamentet anser att en enhetlig och effektiv energipolitik är avgörande för EU:s ekonomiska tillväxt och för att EU medborgarnas välfärd skall bestå. Parlamentet understryker att energitryggheten utgör ett strategiskt ansvar med hänsyn till EU:s beroende av import från tredjeländer och kräver att åtgärder skall vidtas för att trygga en säker och långsiktig balans mellan tillgång och efterfrågan.
47. Europaparlamentet instämmer med rådets slutsats om att en samsyn i frågan om en strategi för försörjningstrygghet bör ta hänsyn till de geografiska, ekonomiska, regionala, klimatbetingade och strukturella skillnaderna mellan medlemsstaterna, främja en ytterligare öppning av marknaden inom EU, vara förenlig med hållbar utveckling och med de åtaganden som klimatförändringen föranlett inom energisektorn samt innebära ett mervärde i jämförelse med åtgärder som vidtas av enskilda medlemsstater.
48. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, med hänsyn till beslutet från rådets toppmöte på Hampton Court om att be kommissionen att utveckla en förstärkt energipolitik för gemenskapen, påskynda utarbetandet av förslag på detta område. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta mer kraftfulla åtgärder för att garantera konkurrenskraftiga energikällor som släpper ut lite eller ingen koldioxid samt miljövänlig energiförsörjning som är tillräckligt diversifierad för att undvika alltför stort beroende av ett energislag.
49. Parlamentet ser därför fram emot diskussionerna om energifrågor vid Europeiska rådets vårmöte, vilka särskilt bör leda till konkreta åtgärder när det gäller energibesparing, resurseffektivitet och ytterligare främja förnybara energikällor, och därigenom även bidra till målen om minskade utsläpp av växthusgaser inom ramen för Kyotoprotokollet.
50. Europaparlamentet insisterar på att forskning, utveckling och innovation på energiområdet förblir en prioriterad fråga. Parlamentet efterlyser ett långsiktigt åtagande från medlemsstaterna om ökat stöd till forskning och utveckling samt till skapandet av ett europeiskt område för energiforskning. Parlamentet konstaterar att en ändrad inställning när det gäller energianvändning bör kunna leda till en minskning med cirka 20 procent av den nuvarande energiförbrukningen i Europa, utan att något tillvägagångssätt automatiskt döms ut.
51. Europaparlamentet betonar således att EU bör satsa betydande resurser på att utveckla renare och effektivare teknik, såsom teknik för användning av rent kol och avskiljning av koldioxid, nya energikällor och förbättrad kärnsäkerhet, i sökandet efter tekniska genombrott.
52. Europaparlamentet konstaterar att avsevärda landvinningar kunde göras i fråga om energieffektivitet, utsläppsminskning och en världsomfattande marknad för ny utrustning och nya system för ren teknik för kol, och uppmanar näringslivet och sjunde ramprogrammet för forskning att med framgång påvisa hur system för ren kolkraft fungerar.
53. Europaparlamentet efterlyser ökade insatser för att se till att medlemsstaterna genomför befintlig lagstiftning på den inre marknaden för energi, och att de fastställda målen för förnybara energikällor, biobränsle och energieffektivitet uppnås till fullo. Parlamentet välkomnar direktivet om energieffektivitet och energitjänster som antogs den 13 december 2005 och kräver att det snabbt och konsekvent skall genomföras i hela EU.
54. Europaparlamentet anser att ökade satsningar på renare och effektivare teknik är av avgörande betydelse och att EU också skulle kunna vinna mycket på att exportera denna teknik till länder vars kraftiga ökning av energiförbrukningen kommer att tvinga dem att satsa betydande belopp på att förbättra effektiviteten.
55. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att erbjuda samtliga länder som förbrukar stora mängder olja och naturgas, först och främst Förenta staterna, Japan, Kina och Indien, ett omfattande samarbete på det energipolitiska området. Parlamentet anser att ett sådant samarbete skulle kunna minska det spända förhållandet när det gäller prissättningen på olja och naturgas, i synnerhet om en uppförandekod inte enbart kunde undanröja rivaliteten i de viktiga produktionsregionerna utan samtidigt också leda till ett utbyte av bästa teknik med avseende på energibesparingar, energieffektivitet och miljövänliga energikällor.
56. Europaparlamentet erinrar om att EU har en världsberömd expertis på kärnenergiområdet, som utgör en del av lösningen på energiberoendet och klimatförändringen. Denna expertis gäller framför allt produktionsanläggningarnas verksamhet och kvalitet, såväl som dess saneringsförfaranden (”tillbaka till en grön äng” enligt IAEA:s terminologi).
57. Europaparlamentet anser att kampen mot klimatförändringen skapar ekonomiska och sociala möjligheter som kan bidra till att stärka strategin för en hållbar utveckling – Lissabonstrategins tredje pelare. Parlamentet anser att Kyotoprotokollets utveckling efter 2012 aktivt bör övervägas redan nu för att marknaderna skall kunna rätta sig efter kolkostnaderna inom ramen för omfattande investeringsprogram.
58. Europaparlamentet medger att kärnenergin, som en väsentlig del av de olika energityperna, för närvarande spelar en viktig roll när det gäller att upprätthålla en trygg elförsörjning och för att undvika uppskattningsvis 312 miljoner ton koldioxidutsläpp per år (7 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i EU). Enligt färska beräkningar uppskattas koldioxidutsläppen i EU öka med 12 procent till 2020, vilket är långt ifrån Kyotomålet om en minskning med 8 procent.
59. Europaparlamentet är medvetet om att en långsiktig energitrygghet kräver en ekonomiskt och ekologiskt ändamålsenlig utveckling av förnybara energikällor. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa marknadsbaserade incitament för att snarast möjligt göra de förnybara energikällorna lönsamma, och för att därigenom på lång sikt minska beroendet av politiskt instabila exportländer. Parlamentet inser att de förnybara energikällorna tekniskt sett endast kan bidra till en begränsad andel av energiförsörjningen och att produktionen i sig inte är hållbar på egen hand.
60. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att utvärdera energifrågan genom att beakta den ur olika perspektiv, såsom urvalet av energityper, marknadsutveckling, investeringar, forskningsfonder samt möjligheten att skapa och utveckla ett system som tillåter ett utbyte av information mellan medlemsstaterna.
61. Europaparlamentet anser att bristen på sammankoppling mellan medlemsstaternas infrastrukturer är ett hinder mot den inre marknaden, och uppmanar medlemsstaterna att slutföra de transeuropeiska energinäten för att komma till rätta med detta problem. På nationell nivå bör medlemsstaterna se till att kraftverken fördelas jämnt över det egna territoriet och så nära de huvudsakliga förbrukningspunkterna som möjligt.
62. Europaparlamentet beklagar att rådet har för avsikt att minska de anslag till de transeuropeiska nätverken som Europaparlamentet efterlyste i den kommande budgetplanen. Parlamentet rekommenderar att man utnyttjar de möjligheter som ges när Galileosystemet träder i kraft, i syfte att förbättra den elektroniska trafikflödesövervakningen. Detta kommer att kräva ett gradvis införande av ett elektroniskt vägtullsystem som förhindrar trafikstockningar samtidigt som trafikanterna får vara med och betala för rörlighetens verkliga kostnader.
63. Europaparlamentet välkomnar med intresse det integrerade tillvägagångssättet i högnivågruppen Cars 21 såväl som dess slutsatser, och förväntar sig att kommissionen skall rätta sig efter den åtgärdsplan som antogs i syfte att omgående lämna in förslag för att minska förorenande utsläpp från lätta och tunga fordon, särskilt genom en förbättrad fordonsteknik (hybridfordon) och en användning av andra generationens biobränslen (som utvinns ur en stor mängd råmaterial). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att låta sig vägledas av Sveriges initiativ att införa bestämmelser om att samtliga bensinstationer skall sälja biobränslen.
64. Parlamentet anser att man inom EU:s jordbruk skulle kunna hitta nya marknader genom att främja de odlingar som producerar råvaror för framställning av biobränslen, vilket indirekt skulle bidra till att upprätthålla EU:s livsmedelssäkerhet.
65 Europaparlamentet uppmärksammar i lika hög grad att biomassa redan används för uppvärmning och elförsörjning i EU. Detta framhäver möjligheterna till alternativ energi och sambandet mellan energi, miljö och jordbruk, vilket i sista hand gynnar medborgarna och deras livskvalitet såväl som de berörda ekonomiska sektorerna inom ramen för en hållbar utveckling.
66. Europaparlamentet betonar betydelsen av att fullborda den inre marknaden genom en rimlig och icke‑diskriminerande konkurrens och att eftersträva en avreglering av energimarknaderna senast 2007, som medlemsstaterna har enats om.
67. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
- [1] P6_TA(2005)0069.
- [2] KOM(2005)0141.
- [3] KOM(2005)0330.