FÖRSLAG TILL RESOLUTION
16.3.2006
i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen
från Claude Turmes, Rebecca Harms och Raül Romeva i Rueda
för Verts/ALE-gruppen
om trygg energiförsörjning i Europeiska unionen
B6‑0201/2006
Europaparlamentets resolution om trygg energiförsörjning i Europeiska unionen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artikel 108.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Kommissionen har antagit sin grönbok om en europeisk strategi för hållbar, konkurrenskraftig och säker energi (KOM(2006)0105.
B. EU:s energipolitik har följande tre mål: försörjningstrygghet, konkurrenskraft och miljöskydd.
C. EU-25 är till 48 procent beroende av importerad energi (2002) och andelen förväntas stiga till 71 procent senast 2030, om inga kompletterande åtgärder vidtas.
D. Möjligheterna för en internationell energipolitik är begränsade, främst därför att oljereserverna är begränsade på medellång sikt och en del av de oljeexporterande länderna befinner sig i politiskt instabila situationer, men även för att naturgas blir en allt mer global marknad med vissa geopolitiska spänningar och för att frågorna kring spridningen av kärnvapen och kärnavfallet fortfarande inte har lösts. Utsläppen av klimatpåverkande gaser måste minskas drastiskt, vilket troligen är den största drivkraften bakom de strukturella förändringarna på sektorn för energi och transporter.
E. Den slutliga energianvändningen inom EU fördelade sig 2004 enligt följande: 41 procent för fastigheter, 31 procent för transporter och 28 procent inom industrin.
F. EU täcker 77 procent av sitt oljebehov, 51 procent av sitt gasbehov och nästan 100 procent av sitt behov av uran och uranprodukter med import.
G. 59 procent av den olja som förbrukades i Europa 2004 gick till transportsektorn, 17 procent till byggnader, 16 procent till andra ändamål än energi och 8 procent till industrin. 2005 var EU:s transporter till 96 procent beroende av olja. Kommissionen förväntar sig att energibehovet inom transportsektorn skall öka med minst 30 procent till 2030, med en femprocentig ökning per år för flygtransporter.
H. 29 procent av den gas som förbrukades i EU-25 under 2004 gick till elproduktion, och av återstoden användes 71 procent för andra ändamål än elproduktion (industri, bostäder m.m.).
I. Efterfrågan på kol har minskat i EU under många år.
J. Bruttoelproduktionen i EU-25 baseras till 31 procent på kärnkraft, 25 procent på fasta bränslen (huvudsakligen kol), 18 procent på gas, 14 procent på förnybara energikällor och 5 procent på olja.
K. Endast 13 medlemsstater producerar kärnkraft och vissa av dem har förklarat att de tänker avveckla den. Hantering och lagring av kärnavfall, kärnreaktorernas säkerhet, spridning av kärnvapen och terrorhot är fortfarande områden som ger upphov till oro.
L. EU har uppställt mål om att andelen energi från förnybara energikällor skall öka från 6 procent till 12 procent av energiförbrukningen 2010, då också 22,1 procent av elkraften och 5,75 procent av bränslet skall komma från sådana källor. Dessa mål kan uppnås om alla medlemsstater anpassar sin politik på motsvarande sätt.
M. Förnybara energikällor kommer huvudsakligen från inhemska källor och skulle kunna användas inom alla sektorer, dvs. el, uppvärmning, kylning och transporter.
N. Enligt den senaste Eurobarometern om energi anser nästan hälften av alla EU:s medborgare (48 procent) att deras nationella regeringar bör fokusera på att utveckla användningen av solenergi, 41 procent anser att de bör främja avancerad forskning kring ny energiteknik och 31 procent att man bör utveckla användningen av vindkraft, medan lagstiftning för att minska oljeberoendet (23 procent) och utveckling av kärnkraft (12 procent) uppskattas minst av dem som svarat.
O. Kommissionen har i sin grönbok om energieffektivitet fastställt att energieffektivitet och energibesparing är den enskilda lösning som kan bidra mest till försörjningstrygghet, konkurrenskraft och minskade miljöproblem inom samtliga sektorer.
1. Europaparlamentet tackar kommissionen för dess grönbok ”En europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning” och för dess försök att inrätta ett mer samordnat sätt för hur EU:s energipolitik skall utarbetas.
2. Europaparlamentet välkomnar tanken på att öka ansträngningarna för att tala med en enda röst i energifrågor i internationella forum och bilaterala relationer, med tanke på den framgång EU:s samordnade respons hade vid tvisten mellan Ryssland och Ukraina om gas.
3. Europaparlamentet erkänner vikten av goda relationer med partnerländer som har stor betydelse för EU:s energiförsörjning, stöder kommissionens initiativ med Ryssland och riktar ett upprop om att energistadgan skyndsamt skall ratificeras.
4. Europaparlamentet betonar vikten av att det i EU:s nya energidiplomati ingår en konstruktiv dialog med samtliga stora energikonsumenter, även tillväxtekonomierna, om energieffektivitet och energibesparing i syfte att gradvis fastställa harmoniserade minimieffektivitetsnormer för globala produkter som fordon, apparater, hushållselektronik och kontorsutrustning och att på global nivå främja integration av miljöaspekten vid beslut om transporter och energi.
5. Europaparlamentet betonar att försöket att få EU att tala med en röst måste förberedas grundligt och understryker att det är viktigt att arbeta nära samman med Europaparlamentet och stora aktörer när en gemensam utrikes- och energipolitik skall utarbetas.
6. Europaparlamentet instämmer med rådet att en samsyn i frågan om en försörjningstrygghetsstrategi förutsätter att det tas hänsyn till de geografiska, ekonomiska, regionala, klimatbetingade och strukturella skillnaderna mellan medlemsstaterna.
7. Europaparlamentet konstaterar att en ny europeisk energipolitik måste bygga på enskilda och differentierade strategier i medlemsstaterna för att minska deras beroende av olja och gas och att den därför utgör ett komplement till de nationella strategierna och syftar till att samordna, inte ersätta, de nationella åtgärderna.
8. Europaparlamentet noterar behovet av att vidta konkreta åtgärder för att diversifiera gas- och oljeförsörjningen samt undersöka alla tänkbara sätt att öka Europeiska unionens självförsörjning på energiområdet.
9. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att så snart som möjligt föreslå konkreta åtgärder i sin inom kort väntade handlingsplan för energieffektivitet för att skära ner energibehovet i Europa med 20 procent och för att så skyndsamt och i så bred omfattning som möjligt investera i en verkligt energieffektiv ekonomi, vilket skulle göra Europa till den mest energieffektiva ekonomin i världen till 2020 och ge Europa den trovärdighet som behövs för att starka internationella avtal om energieffektivitet och energibesparing skall kunna arbetas fram.
10. Europaparlamentet anser att oljeberoendet och beroendet av importerad olja ger anledning till stor oro. Detta beroende är närmast totalt inom transportsektorn och den måste därför prioriteras. Det är därför mycket angeläget att kommissionen lägger fram förslag om hållbara, långsiktiga förbättringar av energieffektiviteten och energibesparingar inom transportsektorn i syfte att uppnå a) dubbelt så bränsleeffektiva fordon, b) användning av rena, förnybara drivmedel, c) incitament för att fortsätta övergången till andra generationens biobränslen, d) överföring av trafik från väg och luft till räls och vatten, e) mer elektrifierade järnvägar samt f) mer offentliga transporter.
11. Europaparlamentet konstaterar att byggnadssektorn, som svarar för över 40 procent av all energiförbrukning i EU-25, är den enskilt största energiförbrukande sektorn. Parlamentet konstaterar dessutom att stigande energipriser inte bara påverkar ekonomin som helhet, utan framför allt de socialt missgynnade. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att lägga fram ett samordnat europeiskt initiativ för byggande i vilket innovativa finansieringslösningar föreslås i nära samarbete med Europeiska investeringsbanken.
12. Europaparlamentet inser att utvecklingen av nät för uppvärmning och kylning i städerna är ett viktigt sätt att förbättra möjligheterna till trygg energiförsörjning av byggnader, eftersom det medger en högre grad av flexibilitet i bränsleanvändningen. Teknik såsom kraftvärme, trigeneration bör främjas och skulle kunna bidra inte bara till att en större andel av energin kommer från förnybara energikällor utan också till att förbättra energieffektiviteten. Industriell kraftvärme spelar också en nyckelroll för att minska energiprisernas instabilitet för stora industriella konsumenter.
13. Europaparlamentet bekräftar återigen sitt starka stöd för de förnybara energikällorna och uppmanar medlemsstaterna att fördubbla sina ansträngningar för att uppnå målet på en andel för dem på 12 procent av den totala energiförbrukningen och respektive 22,1 procent av elektricitetsförbrukningen och 5,75 procent av bränsleförbrukningen till 2010. Parlamentet efterlyser ett förslag till direktiv om att främja uppvärmning och kylning från förnybara energikällor i syfte att uppnå det allmänna målet. Parlamentet uppmanar kommissionen att före årets slut fastställa sektorsvisa mål för de förnybara energikällorna i syfte att uppnå det allmänna målet på att 25 procent av EU:s energi bör komma från förnybara energikällor före 2020.
14. Europaparlamentet välkomnar kommissionens nya initiativ i dess handlingsplan för biomassa och förslagen till biodrivmedel och uppmanar samtliga EU-institutioner att påskynda arbetet för användning av de förnybara energikällornas potential från biomassa, samtidigt som man tar hänsyn till miljön.
15. Europaparlamentet välkomnar de nya planerna på att i stor skala utveckla havsbaserad vindkraft i Nordsjön och uppmanar kommissionen och de länder som gränsar till Nordsjön att samordna sina ansträngningar för att förverkliga dessa investeringar i ett så tidigt skede som möjligt.
16. Europaparlamentet konstaterar att det finns gott om plats för ytterligare förbättringar av de förnybara energikällorna och för en global marknad för ny utrustning och nya system för förnybara energikällor. Parlamentet kräver att Europeiska unionen beviljar tillräckliga resurser åt teknik för förnybara energikällor i sjunde ramprogrammet för forskning och för att hjälpa de små och medelstora företagen i denna sektor att kunna använda sitt tekniska ledarskap för att uppnå framgångar på den globala marknaden.
17. Europaparlamentet erkänner att gas spelar en allt viktigare roll för att uppnå EU:s mål gällande klimatförändringar och för att stimulera nyproduktion på EU:s elmarknad. Det är nödvändigt att använda olika strategier för att uppnå gasförsörjningstrygghet, som utveckling av LNG-terminaler och lagringsmöjligheter och nya pipelines. Särskilt Central‑ och Östeuropa behöver diversifiera den geografiska försörjningen och förbättra sammankopplingarna.
18. Europaparlamentet anser att även om kärnkraft fortsätter att spela en roll i vissa medlemsstater kan beslut i denna fråga endast fattas på medlemsstatsnivå, inom ramen för subsidiaritetsprincipen.
19. Europaparlamentet konstaterar att kärnkraften spelar en mindre roll, med 6 procent av EU:s slutliga energi, för att bidra till försörjningssäkerheten i större delen av medlemsstaterna. Kärnkraft förhindrar dessutom investeringar i en verkligt energieffektiv och klimatvänlig ekonomi och orsakar ett visst antal problem och risker, som det kraftigt radioaktiva avfallet, risken för större olyckor och spridningsrisken.
20. Europaparlamentet konstaterar att de ekonomiskt tillgängliga uranreserverna uppskattas räcka i ytterligare 40 - 60 år vid nuvarande grad av användning. Parlamentet konstaterar att i sin bedömning av för- och nackdelar med olika energitekniker måste EU:s institutioner, när de behandlar alternativ som omfattar kärnkraft, ta samtliga kostnader i beaktande, som de som följer av avveckling, negativa effekter på miljön, hälsofrågor samt frågan om spridning av kärnvapen.
21. Europaparlamentet är övertygat om att en avgörande faktor för att bibehålla försörjningstryggheten är att de gällande EG-bestämmelserna snabbt införlivas i samtliga medlemsstater, för att uppnå en fullt fungerande inre marknad för el och gas, och därmed förbättra konkurrenskraften, insynen och energieffektiviteten.
22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att reagera med bestämdhet på den marknadsdominans och de oegentligheter på marknaden som beskrivits i den ”utredning av energisektorn” som lades fram av GD för konkurrens den 16 februari 2006, och att lägga fram nya förslag för att bekämpa marknadsdominans och oegentligheter på marknaden med konkreta åtgärder och instrument. Parlamentet efterlyser närmare samarbete mellan de europeiska och de nationella konkurrensmyndigheterna i syfte att ge ett samordnat och verkligt europeiskt svar på den uppdykande nationella ekonomiska patriotismen.
23. Europaparlamentet anser att beskattning kan spela en viktig roll för att påverka beteendemönster, liksom bestämmelser och tekniska åtgärder, och anser att det fortfarande råder en orättvis fördelning av incitament, framför allt inom momssektorn, där gasförbrukning kan beskattas till en lägre sats än användning av teknik för förnybara energikällor.
- Europaparlamentet anser därför att beskattningsåtgärder bör användas som ett incitament, särskilt för teknik som är miljövänlig, hållbar och inhemsk, och välkomnar därför det beslut som rådet nyligen fattade om ändring av rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter Gemensamt system för mervärdeskatt: enhetlig beräkningsgrund, så att medlemsstaterna kan ansöka om en minskad mervärdeskattesats för material och tjänster för energieffektivitet.
25. Europaparlamentet betonar den enorma innovationsklyfta som för närvarande finns på energisektorn och uppmanar kommissionen att utarbeta en färdplan för att påskynda marknadspenetrationen av de befintliga bästa metoderna och teknikerna, på områden som belysning, apparater, kontorsutrustning, konsumentelektronik, byggnader, bilar och decentraliserad elproduktion, och att använda en uppsättning instrument, som offentlig upphandling och innovativa finansieringsmekanismer, exempelvis finansiering genom tredje part.
26. Europaparlamentet erkänner vikten av ökade investeringar i forskning och utveckling, och att man drar nytta av befintliga tekniker och främjar de nya i syfte att hålla Europas världsledande ställning i jämförelse med dess konkurrenter. Lika viktigt är det att skapa hållbara och långsiktiga arbetsplatser, fortsätta i överensstämmelse med målen i Lissabonagendan och att bana vägen för att, i stort sett, uppnå millennieutvecklingsmål 7 angående att garantera en hållbar miljö.
27. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att EU föregår med gott exempel genom att inom det sjunde ramprogrammet för forskning fortsätta att bevilja anslag för energitekniker och energilagringssystem.
28. Europaparlamentet påminner om att det för närvarande inte finns någon rättslig grund för en sammanhållen och oberoende europeisk energipolitik och att en europeisk strategi måste grunda sig på konsensus och enighet bland medlemsstaterna och på ett brett stöd bland allmänheten. Parlamentet uppmanar samtliga EU-institutioner att i sina diskussioner koncentrera sig på de områden där sådan konsensus kan uppnås snabbt, som energi- och transporteffektivitet, förnybara energikällor och att rätta till den inre marknaden, och att lämna de frågor där ingen enighet kan uppnås på EU-nivå, främst kärnkraftsfrågan, åt subsidiariteten.
29. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas parlament.