Förslag till resolution - B6-0630/2006Förslag till resolution
B6-0630/2006

    FÖRSLAG TILL RESOLUTION

    6.12.2006

    till följd av ett uttalande av kommissionen
    i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen
    från Pierre Jonckheer, Monica Frassoni och Daniel Cohn-Bendit
    för Verts/ALE-gruppen
    om kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram 2007

    Förfarande : 2006/2613(RSP)
    Dokumentgång i plenum
    Dokumentgång :  
    B6-0630/2006
    Ingivna texter :
    B6-0630/2006
    Antagna texter :

    B6‑0630/2006

    Europaparlamentets resolution om kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram 2007

    Europaparlamentet utfärdar denna resolution

    –  med beaktande av kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram för 2007 (KOM(2006)0629) som antogs den 24 oktober 2006 och presenterades av kommissionen och debatterades vid plenarsammanträdet i november 2006,

    –  med beaktande av kommissionens årliga politiska strategi och bidragen från parlamentets utskott som talmanskonferensen har översänt till kommissionen enligt ramöverenskommelsen mellan parlamentet och kommissionen,

    –  med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

    A.  Barrosos kommission har nu tjänstgjort i två år.

    B.  Nästa år kommer unionen att fira att Romfördraget undertecknades för 50 år sedan.

    C.  50 år efter att Romfördraget undertecknades är unionen oförmögen att lösa en mängd extremt allvarliga problem som hindrar ytterligare framsteg när det gäller att göra Europa till en bättre plats att leva och arbeta på, att vidta lämpliga åtgärder för att möta sina medborgares ökade förväntningar och att förstärka sin roll som ledande aktör på global nivå.

    1.  Europaparlamentet noterar den nya strukturen för kommissionens arbetsprogram och dess uppdelning i 21 strategiska och 60 prioriterade initiativ, och är förvånat över att ingen halvtidsöversyn är planerad. Parlamentet uppmanar enträget kommissionen att senast i juli nästa år presentera en redogörelse för utvecklingen av samtliga initiativ i lagstiftnings‑ och arbetsprogrammet.

    2.  Europaparlamentet anser att arbetsprogrammet, vad gäller de prioriterade initiativen, bör avse 2007 och inte en period på 12–18 månader, som kommissionen anger. Därför efterlyser parlamentet en tydlig indikation från kommissionen om vilka prioriteringar som kommer att vara avslutade vid slutet av 2007 och vilka som inte kommer att vara det.

    3.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte reagerade mer positivt på parlamentets begäran, så som den uttrycktes i den kortfattade rapporten, om genomförandet av gemenskapslagstiftningen i medlemsstaterna, och på den oro som parlamentet uttryckte rörande införlivandet och genomdrivandet av gemenskapslagstiftningen. Parlamentet konstaterar att dess begäran om en mekanism för striktare övervakning och genomdrivande av gemenskapslagstiftningen inte har fått något tydligt och tillfredsställande svar i arbetsprogrammet.

    4.  Europaparlamentet ber kommissionen att informera parlamentet om varför man i arbetsprogrammet för 2007 inte inkluderade följande lagstiftningsinitiativ som föreslogs av parlamentets utskott: Ömsesidigt erkännande inom varuhandeln, förslag om förbättring av EU-märkningen, revidering av stadgan för Europabolag, utvecklingen av mikrolån, balans mellan av yrkes- och familjeliv, skydd för arbetstagare i atypiska arbetsförhållanden, ett nytt förslag till europeiska ömsesidiga bolag, gränser för utsäde innehållande genmodifierade organismer, ett förslag avseende initiativet om insyn samt översynen av förordning 1049/2001 om tillgång till EU-institutionernas handlingar, som kommissionen hade lovat att offentliggöra i juli 2006.

    5.  Europaparlamentet anser att man kan konstatera framgångar när det gäller införandet av effektstudier i lagstiftningsprocessen. Parlamentet noterar att arbetsprogrammet återspeglar en tillfredsställande samsyn när det gäller behovet av att garantera lagförslag av god kvalitet, genom åtagandet att genomföra effektstudier för alla strategiska och prioriterade lagstiftningsinitiativ. Parlamentet anser att detta dock inte får leda till att kommissionens framläggande av förslag allvarligt försenas, och insisterar på att ”bättre lagstiftning” inte får leda till avreglering eller något slags minimireglering.

    6.  Europaparlamentet beklagar att förteckningen över vilka förslag som skulle dras tillbaka inte offentliggjordes på ett tidigare stadium, vilket skulle ha gjort det möjligt för parlamentet och dess utskott att diskutera den. Parlamentet begär att kommissionen i framtiden skall inkludera denna förteckning (ev. som bilaga) i sin årliga politiska strategi.

    7.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens vilja att medverka till att finna en övergripande konstitutionell lösning. Dock är parlamentet övertygat om att det krävs mer än en formell deklaration i Berlin för att nå detta mål och uppmanar därför kommissionen att fullt ut ikläda sig sin roll som den europeiska integrationens drivande kraft för att komma ur det nuvarande dödläget, och före valen till Europaparlamentet 2009 komma fram till en lösning som garanterar den europeiska konstitutionens viktigaste landvinningar.

    8.  Europaparlamentet begär att kommissionen ändrar direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling med syftet att utöka direktivets tillämpningsområde till områden som omfattas av direktiv 2000/43/EG om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung.

    9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att redan 2007 lägga fram en grönbok för den omfattande översynen av budgeten 2008–2009 som erbjuder de intresserade en mekanism för offentligt samråd som är så öppen som möjligt. Parlamentet anser att själva översynen bör leda till konkreta lagstiftnings- och finansieringsförslag som syftar till förändring.

    10.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör uppmuntra medlemsstaterna att göra informationen om mottagarna av EU-medel tillgänglig före de överenskomna datumen för offentliggörande (2008 för strukturfonderna och 2009 för jordbruket). Parlamentet förväntar sig att kommissionen ser till att det på dess webbplats finns en adekvat och begriplig översikt över de uppgifter som medlemsstaterna lämnar in, fortsätter sitt arbete på handlingsplanen för en integrerad ram för intern kontroll och lägger fram sitt utlovade lagstiftningsförslag om insynsinitiativet.

    11.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att nära följa Bulgariens och Rumäniens framsteg när det gäller rättsliga reformer och kampen mot korruption och organiserad brottslighet tills riktmärkena har nåtts. Parlamentet anser att skyddet för minoriteter också bör ingå i denna nya samarbets- och verifikationsmekanism. Parlamentet upprepar sin önskan om att bli fullt involverad i upprättandet av denna övervakningsmekanism.

    12.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen i sin plan för ”modernisering av Europas ekonomi” i stort sett har ignorerat frågan om hur den inre marknadens bestämmelser harmonierar med konsumentskydd och miljöstandarder, trots att dessa ingår i Göteborgsstrategin.

    13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid sin översyn av den inre marknaden se till att den viktigaste uppgiften blir en noggrann utvärdering av nuvarande avregleringsprocesser, och att undersöka huruvida det finns något behov av lagstiftning för att ”återkoppla” medborgarna till den inre marknaden.

    14.  Europaparlamentet anser att den nordiska modellen, som lyckas med att ge de tre pelarna i Lissabonstrategin samma tyngd, bör utgöra en inspirationskälla för medlemsstaterna i euroområdet. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens avsikt att undersöka olika vägar att förstärka flexicurityn och hjälpa medlemsstaterna att vid slutet av året anta en rad gemensamma principer, eftersom det visar sig att hög produktivitet, inkomstjämlikhet och hög nivå på det sociala skyddet kan kombineras med positivt resultat.

    15.  Europaparlamentet beklagar dock att kommissionens strategi för genomförandet av Lissabonstrategin huvudsakligen fokuserar på tillväxt och arbetstillfällen, utan att ägna lika stor uppmärksamhet åt dess miljödimension. I detta sammanhang påminner parlamentet om att den nordiska modellen också visar att ekonomins konkurrenskraft kan höjas genom införande av höga miljöstandarder.

    16.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens vilja att utforska möjligheten att lägga fram nya förslag avseende reducerade mervärdesskattesatser. Europaparlamentet påminner om att inrättandet av en sund makroekonomisk miljö kräver en skattereform som flyttar över skattebördan från arbete till miljöförsämringar, vilket också kan leda till att det blir mer attraktivt med fasta anställningar. Parlamentet betonar att ett initiativ bör tas att införa en gemensam konsoliderad bolagsskattebas i Europa, vilket kan bidra till att uppfylla målen i Lissabon- och Göteborgsstrategin, och särskilt beakta de utmaningar som klimatförändringen medför.

    17.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att vid sina bedömningar av huruvida medlemsstaterna är redo att införa euron beakta den s.k. Balassa-Samuelsoneffekten för uppfyllandet av inflationskriterierna, så att inte tillväxten och inhämtandet av den ekonomiska eftersläpningen i dessa länder störs. Parlamentet understryker att den faktiska samordningen av den ekonomiska och monetära politiken måste förbättras för att ekonomierna verkligen skall kunna närma sig varandra, och för att riskerna för asymmetriska chocker inom EMU skall kunna begränsas. Parlamentet betonar i detta sammanhang att kommissionens kommande årsrapport om euroområdet innehåller en uppsättning konkreta verktyg för olika sätt att förbättra det ekonomiska styret i unionen.

    18.  Europaparlamentet beklagar att alla initiativ i kommissionens arbetsprogram för 2007 avseende socialpolitik eller sysselsättningspolitik antingen är rena lägesbeskrivningar eller meddelanden som inte är av lagstiftningskaraktär. Parlamentet ber kommissionen och rådet att gå vidare med vilande lagstiftning, t.ex. direktivet om bemanningsföretag. Parlamentet uppmanar kommissionen att till sina efterlysningar av en europeisk social modell foga konkreta insatser rörande socialt utanförskap, fattigdom, skydd för arbetstagare i atypiska arbetsförhållanden och bättre socialt skydd vid nya anställningsformer.

    19.  Europaparlamentet beklagar bristen på uppföljning av kommissionens meddelande om aktiv integration av de personer som befinner sig längst ifrån arbetsmarknaden, vilket kunde vara utgångspunkten för en europeisk strategi för en grundinkomst för alla medborgare.

    20.  Europaparlamentet välkomnar dock handlingsplanen för hållbar produktion och konsumtion, eftersom den innehåller både den sociala och ekonomiska dimensionen och är en del av satsningen på ökad miljöeffektivitet.

    21.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen saknar ambitioner inom konsumentskyddsområdet, och efterlyser en konsolidering och översyn av de nya initiativen inom konsumentskyddslagstiftningen för att se till att konsumenterna informeras bättre om sina rättigheter och att svaga konsumenter får ett bättre skydd.

    22.  Europaparlamentet beklagar att när det gäller att ”göra Europa till en bättre plats att leva på” saknas sambanden mellan sociala tjänster och en verklig hälsostrategi, trots att dessa två politikområden bör kopplas ihop. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att myndigheterna skyddas så att de kan organisera och finansiera hälsotjänster och sociala tjänster på ett ordentligt sätt till medborgarnas bästa, och undantas från bestämmelser rörande den inre marknaden och konkurrensbestämmelser.

    23.  Europaparlamentet välkomnar EU-strategin för sociala tjänster av allmänt intresse, och betonar behovet av en tydlig signal från kommissionen om den viktiga rollen för och skyddet av sociala tjänster och hälsotjänster i Europeiska unionen. Parlamentet inser att de sociala tjänsterna ingår bland medlemsstaternas uppgifter och är deras ansvar.

    24.  Europaparlamentet kritiserar inrättandet av en informell avdelningsövergripande grupp inför det första meddelandet om sociala tjänster, vilket är ytterligare en informell struktur som inte bidrar till att EU-institutionerna fungerar på ett transparent vis.

    25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en tydlig rättslig grund för kampen mot alla former av våld mot kvinnor och att fatta ett beslut om att ge gemenskapen behörighet att föra en gemenskapspolitik för att bekämpa alla former av våld mot kvinnor, inklusive människohandel och de därmed sammanhängande frågorna om invandring och asyl, särskilt om rätt till asyl grundad på könsbundet förtryck och förföljelse. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att det görs en fullständig utvärdering av hur gemenskapslagstiftningen om kampen mot alla former av diskriminering har genomförts.

    26.  Europaparlamentet anser att den nuvarande tendensen att bygga ut kärnkraften, baserat på antagandet om knapp tillgång på fossila bränslen, är en kortsiktig politik som strider mot nationella, regionala och internationella säkerhetsintressen, då kärnteknologin också kan användas för militära ändamål. På grund av denna spridningsaspekt av kärnenergiproduktionen anser parlamentet att kommissionen bör investera sina resurser i ”harmlösa” energikällor.

    27.  Med tanke på att en överväldigande del av européerna (68 procent) är övertygade om att mänskliga aktiviteter bidrar till den globala uppvärmningen anser Europaparlamentet att en majoritet skulle vara beredda att acceptera inskränkningar i sin livsstil för att motverka denna effekt, och då 85 procent av Europas medborgare anser att deras regering borde spendera mera på förnybar energi bör EU utnyttja den rådande trenden för att försäkra sig om större stöd från Europas medborgare för Europeiska unionens klimatpolitik.

    28.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att öka sina ansträngningar att ta itu med den globala klimatförändringen och minska utsläppet av växthusgaser i EU. Parlamentet förväntar sig att kommissionen i sina förslag kommer att vara ambitiös, i linje med EU:s mål att hålla den globala temperaturökningen under +2° jämfört med förindustriella nivåer. Parlamentet välkomnar särskilt det sedan länge emotsedda förslaget till bindande lagstiftning om koldioxidutsläpp från passagerarfordon och insisterar på att lagstiftningen måste garantera att sektorn i väsentlig utsträckning bidrar till de nödvändiga utsläppsminskningarna inom EU. Dessutom förväntar sig parlamentet att förslaget om översyn av EU:s system för handel med utsläppsrätter i första hand tar sikte på att förbättra systemets miljöeffektivitet.

    29.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens planer att fortsätta arbetet med att förbättra luftkvaliteten i Europa, och särskilt att se över direktivet om nationella utsläppstak för att föra in gränsvärden för PM2,5. Inom ramen för revideringen av EU:s rättsliga ram för industriutsläpp vill parlamentet påminna om punkt 6 i sin resolution av den 16 maj 2006 om strategin för enklare lagstiftning, och uppmanar i enlighet därmed kommissionen att se till att nivån på miljöskyddet och skyddet för hälsan hålls intakt eller förbättras i sådana förslag.

    31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att revideringen av systemet för handeln med utsläppsrätter baseras på en mer harmoniserad fördelning, en större andel auktioner, striktare maxvärden i linje med en minskning av utsläppen av växthusgaser inom EU med 30 procent fram till 2020 jämfört med 1990, och att föreslå lagstiftning om bindande gränsvärden för utsläpp av koldioxid från passagerarfordon med siktet inställt på en övre nivå på 120 g/km i genomsnitt för nya fordon senast 2012.

    31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att integrera transportsektorn i miljöpolitiken och politiken för hållbar utveckling och att föreslå konkreta mål för minskningen av koldioxidutsläppen för hela fordonsparken samt att inkludera flygtransporterna i de bindande åtagandena i Kyotoprotokollet.

    32.  Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att publicera en grönbok om rörlighet i städer och tätorter, och hoppas att den kommer att koncentreras på hur man skall gynna kedjor av miljöanpassade alternativ för rörlighet över korta avstånd, t.ex. promenad/cykling, kollektivtrafik och bilpooler samt inrättande av planer för hållbara stadstransportsystem i europeiska städer.

    33.  Europaparlamentet välkomnar att rådet (transport) den 12 oktober 2006 undertecknade transportprotokollet till Alpkonventionen och uppmanar kommissionen att utveckla mer långtgående åtgärder för känsliga regioner inom ramen för en hållbar transportpolitik, t.ex. bergsområden och tättbefolkade områden.

    34.  Europaparlamentet understryker att kommissionen enligt det andra Eurovinjettdirektivet måste utarbeta en metod för att internalisera vägtransporternas externa kostnader, och förväntar sig att kommissionen föreslår ett nytt tredje Eurovinjettdirektiv med maximala avgiftsnivåer för utnyttjande av hela vägnätet.

    35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge hög prioritet åt en ambitiös politik för mänskliga rättigheter som skall utarbetas i samband med det kommande strategidokumentet för Centralasien, för att fortsätta att minska spänningarna och arbeta för full respekt för de mänskliga rättigheterna i denna region.

    36.  Europaparlamentet anser att inga ansträngningar får sparas för att slutföra förhandlingarna om de kvarvarande grannskapspolitiska handlingsplanerna. Parlamentet förväntar sig en noggrann övervakning och utvärdering av riktmärkena, och kräver i detta sammanhang att parlamentet involveras ordentligt.

    37.  Europaparlamentet uppmanar till inrättandet av ett underutskott för mänskliga rättigheter i samband med associeringsavtalen och partnerskaps- och samarbetsavtalen med de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, med syfte att utveckla en strukturerad dialog om mänskliga rättigheter och demokrati.

    38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med sådana underutskott utarbeta en årlig rapport om efterlevnaden av de paragrafer i avtalen som behandlar mänskliga rättigheter och demokrati, tillsamman med en detaljerad utvärdering och rekommendationer rörande de vidtagna åtgärdernas effektivitet och samstämmighet.

    39.  Europaparlamentet beklagar att det inte gjorts några framsteg när det gäller att få slut på isoleringen av det turkcypriotiska samhället i norra Cypern, trots de löften som rådet gav vid sitt vårsammanträde 2004. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att skynda på förfarandena så att ekonomiskt stöd kan göras tillgängligt omedelbart, och att vidta varje åtgärd för att förbättra förordningen om den gröna linjen för att underlätta handeln mellan de två sidorna av ön, vilken för närvarande lider av hinder och restriktioner.

    40.  Europaparlamentet påpekar att utfasningen av den höge representantens uppdrag i Bosnien-Herzegovina och minskningen av FN:s närvaro i Kosovo mot bakgrund av det kommande beslutet om den slutgiltiga statusen, ökar EU:s ansvar och uppgifter i regionen. Med tanke på detta välkomnar parlamentet de första ansträngningar som kommissionen hittills har gjort, men efterlyser en övergripande och samordnad långsiktig strategi som kan bidra till att stabilisera läget och finna en långsiktig lösning i linje med ett konkret medlemskapsperspektiv för alla länder på västra Balkan.

    41.  Europaparlamentet påminner om att strategiska partnerskap måste baseras på gemensamma värderingar. I detta sammanhang uppmanar parlamentet kommissionen att i riktlinjerna för förhandlingarna med Ryska federationen om det nya avtal som skall ersätta det nuvarande partnerskaps- och samarbetsavtalet som snart löper ut, understryka vikten av att sätta demokrati, mänskliga rättigheter, och yttrandefrihet i centrum för framtida förbindelser och införa en tydlig mekanism för övervakning av att alla klausuler i ett sådant avtal uppfylls.

    42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt söka nå multilaterala regleringar av globala handelsförbindelser och beklagar att kommissionens nya strategi för ”EU:s globala konkurrenskraft” ger felaktiga signaler om ett unilateralt främjande av Europas handelsintressen vid en tidpunkt då det borde vara en politisk prioritet att häva blockeringen av Doharundan inom WTO:s handelsöverläggningar. Parlamentet uppmanar rådet att noggrant granska genomförandet av EU:s nya handelsstrategi för att hindra eventuella sänkningar av EU:s sociala och miljöanknutna standarder och regelverk.

    43.  Europaparlamentet är lättat över att kommissionen avser att uppdatera sin handlingsplan mot olagligt fiske, men beklagar dock att den handlingsplan som antogs 2002 inte genomfördes på ett mer fullständigt och effektivt sätt, eftersom olagligt fiske har fortsatt att decimera fiskbestånden och skada kustsamhällen, både i unionen och i utvecklingsländerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att i alla tänkbara internationella forum ta ledningen i kampen mot det olagliga fisket.

    44.  Europaparlamentet efterlyser ett åtagande från EU:s medlemsstater och från kommissionen att ta itu med de strukturella orsakerna till de stora migrationsströmmarna genom att förändra sin nuvarande politik, inklusive dumpningen av EU-produkter på tredje världens marknader, för att göra det möjligt för utvecklingsländerna att skydda och bygga upp sina ekonomier och garantera rimliga inkomster för sina befolkningar, vilket är det enda alternativet om man vill minska den illegala invandringen.

    45.  Europaparlamentet noterar att EU:s och medlemsstaternas nuvarande invandringspolitik som är inriktad på att hejda migrationsströmmarna, vilket innebär att man angriper symtomen, på intet sätt har lett till en minskning av migrationsströmmarna utan snarare har lett till en förvärrad situation för de berörda människorna utan att man har uppnått de uttalade målen.

    46.  Europaparlamentet anser att en gemensam politik för invandring, asyl och visum bör kompletteras med en effektiv integration av invandrarna i unionens sociala, ekonomiska och politiska liv. Parlamentet anser att invandringspolitik på EU-nivå kan bli effektiv endast om parlamentet kan spela sin demokratiska roll genom medbeslutandeförfarandet.

    47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att all gemensam politik avseende legal invandring är rättvis när det gäller antalet lågutbildade arbetstagare som tas emot i jämförelse med antalet högutbildade.

    48.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över den underliggande filosofin bakom ett förslag till direktiv om villkor för mottagande och bosättning för ”högutbildade arbetstagare”. Parlamentet slår fast att ett sådant förslag kommer att resultera i en ökad hjärnflykt från fattiga länder, och att det inte tar hänsyn till behovet att öppna gränserna för okvalificerade arbetstagare som utgör den del av befolkningen som lider mest av svartarbete och exploatering.

    49.  Europaparlamentet anser att det allmänna ramdirektivet om arbetskraftsinvandring inte endast bör behandla ”arbetsmarknaden” utan även ta upp illegal invandring som sådan, och att endast en europeisk politik som behandlar legal invandring genom t.ex. en flexiblare visumpolitik kan leda till en minskning av den ”illegala invandringen” och människohandeln.

    50.  Europaparlamentet efterlyser ett förslag till direktiv om minimisanktioner för arbetsgivare som anställer personer från tredje land utan uppehållstillstånd, vilket enligt subsidiaritetsprincipen bör begränsas till att gälla svartarbete i stor skala, särskilt inom byggsektorn och restaurangbranschen.

    51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att 2007 lägga fram ett förslag till direktiv om säsongarbetares rättigheter i EU, för att undvika missbruk och slavliknande förhållanden, vilket förekommer i dagsläget.

    52.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas parlament.