FÖRSLAG TILL RESOLUTION
8.2.2007
i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen
från Klaus-Heiner Lehne för PPE-DE-gruppen,
Stephen Hughes och Robert Goebbels för PSE-gruppen,
Alexander Graf Lambsdorff för ALDE-gruppen,
om bidraget till Europeiska rådets vårmöte 2007 angående Lissabonstrategin
B6‑0048/2007
Europaparlamentets resolution om bidraget till Europeiska rådets vårmöte 2007 angående Lissabonstrategin
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens rapport för våren 2007,
– med beaktande av kommissionens Lissabonprogram och dess genomförande 2006 (SEK(2006)1379),
– med beaktande av de 25 nationella Lissabon-reformprogrammen som medlemsstaterna har lagt fram,
– med beaktande av kommissionens meddelande om bättre lagstiftning (KOM(2006)0689),
– med beaktande av kommissionens riktlinjer för genomförandet av strukturfonderna i linje med Lissabonstrategin,
– med beaktande av kommissionens meddelande om ett konkurrenskraftigt Europa i världen (KOM(2006)0567),
– med beaktande av kommissionens meddelande om de integrerade riktlinjerna 2005–2008 för tillväxt och sysselsättning (KOM(2005)0141),
– med beaktande av Europeiska rådets slutsatser: mars 2000, mars 2001, mars 2005 och oktober 2005 och mars 2006,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi om kommissionens grönbok om en europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning (A6-0426/2006),
– med beaktande av rapporten om de makroekonomiska följderna av ökningen av energipriserna från utskottet för ekonomi och valutafrågor(A6-0001/2007),
– med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europeiska rådet om EN energipolitik för Europa (KOM(2007)0001),
– med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen.
◙ Allmänna kommentarer
1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens och medlemsstaternas ansträngningar att genomföra Lissabonstrategin på ett framgångsrikt sätt och konstaterar att denna strategi är svaret på hur Europa skall klara av den utmaning som globaliseringen utgör. Tillväxt och sysselsättning utgör tillsammans med samverkande ekonomiska, sociala och miljöreformer grundförutsättningarna för att Lissabonstrategin skall kunna lyckas och för att kunna skapa en dynamisk och innovativ ekonomi och ett dynamiskt och innovativt samhälle. Det vore farligt att begränsa strategin till enbart ett fåtal prioriteter som syftar till att förverkliga den inre marknaden och införa bättre lagstiftning. Europaparlamentet uppmärksammar på att den nya strategin för en hållbar utveckling och Lissabonstrategin överlappar varandra på många punkter, såsom att de båda har ökad konkurrenskraft, skapande av nya arbetstillfällen av bättre kvalitet, bättre social integrering, miljöskydd och riskförebyggande som mål.
2. Europaparlamentet välkomnar att Europeiska rådets möte i mars 2005 blåste nytt liv i Lissabonstrategin och att man antog en förklaring om ansvarsfördelningen mellan medlemsstaterna och gemenskapen när det gäller genomförandet av enskilda åtgärder.
3. I en värld med begränsade resurser och ett sårbart ekosystem är det nödvändigt, enligt Europaparlamentets uppfattning, att EU strävar efter att bli det mest resurs- och energieffektiva ekonomiska området i världen. Samtidigt bör det poängteras att avsaknaden av eller försenade åtgärder medför kostnader. Parlamentet betonar även den oerhörda ekonomiska potential till energieffektiv teknik och förnybara energikällor som finns på världsmarknaden och som Europa har bäst förutsättningar att utnyttja.
4. Europaparlamentet anser att innovation är av absolut avgörande betydelse för att Europa på ett effektivt sätt skall kunna möta de utmaningar och dra fördel av de möjligheter som den globala ekonomi medför och för att kunna ta itu med andra stora utmaningar som klimatförändringarna.
5. Europaparlamentet uppmärksammar på att för att kunna förverkliga Lissabonstrategin måste tillräckliga och välinriktade finansiella resurser fastställas i gemenskapens budget. Det är beklagligt att inga medel öronmärkts för att kunna genomföra målsättningarna i Lissabonstrategin.
◙ Tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft
Att skapa fler jobb och möjligheter
6. Europaparlamentet anser att arbetsmarknadsreformen måste syfta till att förena industrins krav på ökad flexibilitet och arbetstagarnas krav på ökad säkerhet, exempelvis genom att skapa nya arbetstillfällen och nya säkerhetsformer. En kombination av flexibilitet och social trygghet kommer säkerligen att göra det lättare för arbetstagare, företag och små och medelstora företag att klara av de utmaningar som en dynamisk ekonomi och ett föränderligt samhälle medför. Europeiska rådet och medlemsstaterna uppmanas därför att fastställa klara och objektiva principer samt inleda en intensiv benchmarking och ett intensifierat utbyte av erfarenheter och bästa praxis för ”flexicurity”-modellens utveckling och genomförande.
7. Europaparlamentet vill se fler investeringar och arbetstagare som är bättre utbildade och mer kvalificerade så att man kan öka produktiviteten och sysselsättningsnivån för att kunna uppnå Lissabonstrategins målsättningar och för att EU skall kunna bemöta konkurrensen utifrån. Parlamentet påpekar att en modernisering av systemen för sysselsättning och social trygghet är en politisk nödvändighet i alla medlemsstater, däribland arbetsmarknadsåtgärder (som i den danska modellen) och att välstånd och solidaritet är målsättningar som ömsesidigt stöder varandra under Lissabonstrategin.
8. Europaparlamentet påminner om att arbetslösheten är ytterst koncentrerad till särskilt sårbara grupper och i synnerhet bland personer med sämre kvalifikationer. En särskild ansträngning krävs därför för att driva på en aktiv arbetsmarknadsutbildning för arbetslösa, som kanske har sämre kvalifikationer, och för att förbättra skolsystemet och minska antalet elever som inte fullföljer sin skolgång.
9. Europaparlamentet anser att alla hinder som ligger i vägen för att skapa arbetstillfällen, däribland hindren för anställningar med förhållandevis blygsamma löner, måste avlägsnas. Parlamentet anser vidare att det är de arbetslösas ansvar att acceptera erbjudanden om arbete. Arbetstidsbestämmelserna måste vara tillräckligt flexibla för att svara mot arbetsgivarnas och arbetstagarnas behov och för att göra det möjligt för arbetstagarna att skapa balans mellan arbets- och familjeliv.
10. Europaparlamentet beklagar att andelen kvinnor på arbetsmarknaden fortfarande ligger långt ifrån Lissabonmålen och anser att äldre arbetskraft bör få kunna fortsätta att arbeta på frivillig basis med stöd av adekvat utbildning och hälsovård på arbetsplatsen. Förtidspensionering bör inte uppmuntras och arbetstagare bör tillåtas att om de så önskar arbeta längre än den gängse pensionsåldern, förutsatt att en överenskommelse kan uppnås mellan arbetstagaren och arbetsgivaren. Dessa åtgärder är nödvändiga för att stimulera den ekonomiska tillväxten och för att öka hållbarheten i de offentliga finanserna.
11. Europaparlamentet betonar att äldre arbetstagare utgör en allt större andel av EU:s yrkesaktiva befolkning och ekonomiska produktionskapacitet och uppmanar därför till ökade ansträngningar för att ändra skatte- och socialförsäkringssystem i syfte att främja ett längre aktivt yrkesliv.
12. Europaparlamentet konstaterar att det råder brist på utbildad arbetskraft i EU och understryker vidare att livslångt lärande är en väsentlig del av Lissabonstrategin. Medlemsstaterna uppmanas att i samarbete med arbetsmarknadens parter öka sina ansträngningar för att skapa fler arbetstillfällen och för att få ungdomar, kvinnor och äldre arbetstagare att delta i arbetslivet i större utsträckning genom
- –en garanti att alla som går ut skolan erbjuds arbete, utbildning eller andra anställbarhetsåtgärder inom sex månader och att arbetslösa ges större tillgång till utbildning,
- –en garanti att det inte tar längre tid än en vecka att starta ett nytt företag och att startavgifter och administrativa kostnader hålls låga,
- –större investeringar i övergripande och ekonomiskt överkomliga nätverk för barntillsyn och andra nätverk för tillsyn,
- –ytterligare minska skattetrycket när det gäller sysselsättning,
- –bekämpa socialt utanförskap och diskriminering och utveckla en invandrings- och integrationspolicy som motsvarar den europeiska ekonomins och det europeiska samhällets behov,
- –stimulera kunskap och innovation genom ökade investeringar och fastställa tydligare rättigheter och skyldigheter inom områdena utbildning, yrkesutbildning och livslångt lärande, använda IT, förbättra utbildningssystemens anpassning till de nya arbetsmarknadernas behov och införa entreprenörskap i skolornas ordinarie läroplan.
13. Europaparlamentet understödjer principen om att universitet skall kunna privatfinansieras och uppmanar den privata sektorn att klargöra vilken typ av utbildning som marknaden behöver.
14. Europaparlamentet påpekar att hälsoaspekterna av befolkningsförändringar är synnerligen viktiga och erinrar om att ju längre människor är vid god hälsa, desto längre kan de och kommer de att förbli ekonomiskt aktiva och inte orsaka några sjukvårdskostnader. Parlamentet är övertygat om att investeringar i åtgärder som förebygger kronisk sjukdom och långtidssjukdom är av särskild vikt.
15. Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att göra en översyn av ineffektiva sociala modeller mot bakgrund av deras finansiella hållbarhet och mot bakgrund av förändringarna i den globala dynamiken och i befolkningsstrukturen, för att modellerna skall kunna göras hållbarare.
16. Europaparlamentet noterar att det redan råder brist på utbildad arbetskraft i EU, beklagar den kompetensflykt som Europa drabbas av och anser att invandring, särskilt av högutbildade personer, är en nödvändighet för att upprätthålla de europeiska arbetsmarknaderna och ytterst de offentliga finanserna. Parlamentet understryker vidare att livslångt lärandet är en väsentlig del av Lissabonstrategin och att det är ett sätt att utrusta medborgarna för att aktivt bemöta följderna av globaliseringen, demografiska förändringar, digital teknik och miljöförstöring och noterar att särskilt den privata sektorn släpar efter när det gäller att uppfylla Lissabonmålen för forskning och utveckling.
Undanröjande av kvarvarande brister på den inre marknaden
17. Europaparlamentet framhåller att om den europeiska ekonomin skall vara globalt konkurrenskraftig behöver den också en dynamisk inre marknad. Parlamentet rekommenderar därför att åtgärder vidtas för att underlätta tillträdet till marknaden och att innovationsfrämjande insatser görs som i enlighet med principerna om allmänt intresse och en hög nivå konsumentskydd så att medborgarna kan dra full nytta av den inre marknaden. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ om att göra en översyn av den inre marknaden och stöder helt dess ambition att fullborda detta projekt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bejaka EU:s inre marknad och etablera en samarbetskultur mellan varandra för att både vägleda och stimulera företag att delta i EU-främjande verksamhet. Parlamentet framhåller särskilt vikten av korrekt genomförande och tillämpning av EU-lagstiftning och betonar den roll som välutbildade domare kan spela i detta sammanhang.
18. Europaparlamentet konstaterar att en långsiktig förstärkning av EU:s inre marknad är central för att Lissabonmålen skall kunna uppnås och EU kunna slå vakt om sin långsiktiga konkurrenskraft i en globaliserad ekonomi. Parlamentet uppmanar samtliga EU-institutioner och medlemsstaterna att fortsätta sina ansträngningar för att stärka denna viktiga del av integrationsprocessen.
19. Europaparlamentet understryker att varors fria rörlighet är en av den inre marknaden hörnstenarna och påminner om att artiklarna 28–30 i EG-fördraget förbjuder medlemsstaterna att behålla eller upprätta hinder för handel med varor inom gemenskapen när det gäller produkter som inte har blivit föremål för gemenskapens harmonisering. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att slutgiltigt undanröja alla hinder för den fria rörligheten för varor inom EU.
20. Europaparlamentet konstaterar att det fortfarande föreligger stora hinder för den fria rörligheten för varor när det gäller ömsesidigt erkännande av icke-harmoniserade produkter. Parlamentet stöder därför kommissionens planer att genom en rättsakt göra tillämpliga domslut från EG-domstolen bindande i alla medlemsstater.
21. Europaparlamentet lyfter efter det slutgiltiga beslutet om direktivet om tjänster på den inre marknaden fram Europeiska kommissionens skyldighet att ge medlemsstaterna vägledning och bevaka deras framsteg på detta område. Parlamentet uppmanar medlemsstaternas ansvariga myndigheter att samarbeta för att åstadkomma ett enhetligt genomförande i hela EU. Parlamentet betonar att detta är viktigt för att EU:s ekonomi skall kunna leva upp till fördragets bestämmelser och fortsätta att komplettera den inre marknaden.
22. Europaparlamentet understryker att den fria rörligheten för tjänster är en av den inre marknadens hörnstenar. Parlamentet påpekar att tjänstsektorn svarar för inte mindre än 70 procent av bruttonationalprodukten och sysselsättningen. Parlamentet efterlyser bättre samarbete inom sjukvården, i synnerhet när det gäller patienternas rörlighet.
23. Europaparlamentet understryker att tillämpningen och skyddet av immateriella rättigheter fortfarande är relativt dyrt och tidsödande i EU vilket är skadligt för innovationsrelaterad konkurrenskraft. Parlamentet konstaterar att frågan om standardisering inte har fått tillräcklig uppmärksamhet, varken på europeisk eller nationell nivå. Parlamentet upprepar sitt krav om förbättrade ramvillkor för att åstadkomma en bättre politik för immateriella rättigheter, framförallt genom EU-standarder, bättre samarbete mellan nationella standardiseringsorgan och enklare förfaranden. Parlamentet understryker att det för patientsäkerhetens skull är nödvändigt att vidta effektiva åtgärder mot förfalskning, t.ex. förfalskning av mediciner.
24. Europaparlamentet anser att det är mycket beklagligt att man inte har lyckats uppnå några framsteg i fråga om den europeiska patentpolitiken och att det är oacceptabelt att man inte lyckats åstadkomma en enhetlig europeisk patentstrategi. Parlamentet pekar på resultaten från första behandlingen av den europeiska patentförordningen, som innehåller en lösning på de problem som inte ännu lösts i rådet. Parlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart lägga fram förslag till en ny patentstrategi så att en ny grund för förhandlingarna i rådet kan skapas så fort som möjligt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta ett effektivt patentsystem som grundar sig på tidigare samråd, inklusive ett eventuellt deltagande i EPLA (processordning för europeiska patent), för att så fort som möjligt garantera framsteg och rättslig säkerhet i denna fråga.
25. Europaparlamentet understryker vikten av ett effektivt, innovativt och välfungerande system för offentlig upphandling för att åstadkomma en konkurrenskraftig inre marknad. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina reformer av regelverket för offentlig upphandling för att maximera antalet anbud och minimera byråkratin och undersöka de bästa sätten för att se till att små och medelstora företag får en rättvis möjlighet att få offentliga uppdrag.
26. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts genom genomförandet av den första handlingsplanen för finansiella tjänster och påpekar att en välfungerande finansiell marknad är av avgörande betydelse för den europeiska ekonomins tillväxtmöjligheter. Parlamentet kräver att medlemsstaterna och kommissionen ser till att EU:s lagstiftning för finansiella tjänster är korrekt genomförd i samtliga medlemsstater efterlevs till fullo av våra internationella partner.
27. Europaparlamentet påpekar att väl fungerande finansiella marknader är av avgörande betydelse för att den inre marknaden skall fungera. Parlamentet menar att utvecklingen av högkvalitativa finansiella produkter som fungerar över gränserna kommer att bidra till ett innovativt företagsklimat i Europa. Parlamentet anser att snabba innovationer och en ökning av internationella finanstransaktioner skapar nya utmaningar både för företagen och det internationella finanssystemet. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka öppenheten och utarbeta effektivare bestämmelser och åtgärder för att främja finansiell stabilitet, tillbörligt konsumentskydd och marknadsintegritet. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka öppenheten och utarbeta effektivare övervakningsregler, särskilt för privata aktiefonder och hedgefonder.
28. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att förverkliga den fria rörligheten för kapital. Parlamentet beklagar de fall den senaste tiden där nationella regeringar försökt att hindra företagssammanslagningar inom EU och lovordar kommissionen för dess otvetydiga försvar av EG-fördraget i detta avseende. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att även på det bolagsrättsliga området snarast lägga fram nya förslag för att underlätta rörligheten för företag och kapital inom EU, särskilt när det gäller det fjortonde direktivet om överförande av bolagssäte och europeiska privata aktiebolag.
Stärkandet av EU:s externa konkurrenskraft
29. Europaparlamentet erinrar om att en fri och rättvis handel ökar välståndet i Europa och i resten av världen. Parlamentet konstaterar att företagen inom den inre marknaden fungerar i en global miljö med oberoende marknader och globala aktörer. Parlamentet begär att medlemsstaterna avstår från protektionism. Parlamentet anser vidare att ytterligare global ekonomisk integration kan förbättra konkurrenskraften, tillväxten och sysselsättningen i EU. Parlamentet pekar på betydelsen av ett internationellt lagstiftningssamarbete, särskilt när det gäller övervakning, reformering och förenkling av lagstiftningen. Parlamentet konstaterar emellertid att internationell handel också kan medföra nackdelar för de mest utsatta och minst kvalificerade arbetstagarna inom vissa sektorer.
30. Europaparlamentet anser att marknadstillträde, ett mera balanserat regionalt synsätt och främjandet av ILO:s grundläggande arbetsnormer samt anständiga arbetsförhållanden i hela världen är synnerligen viktiga för att stärka EU:s yttre konkurrenskraft och undvikandet av miljödumpning är helt avgörande för rättvis konkurrens. Parlamentet är redo att överväga lämpliga handelsåtgärder mot snålskjutsåkande länder som inte drar sitt strå till stacken i kampen mot de globala klimatförändringarna och samtidigt beakta att våra handelspartners nått olika skeden i sin socioekonomiska utveckling.
31. Europaparlamentet påpekar att företagens sociala ansvar inte bör ses som något som de unilateralt påtvingas av staten genom nya rättsliga bördor för företagen, vilket skulle skada konkurrenskraften och kapaciteten att skapa arbetstillfällen. Detta ansvar bör tvärtom förverkligas, till exempel genom skattemässiga eller andra initiativ riktade mot företagen, så att de frivilligt tar på sig en roll av socialt intresse.
32. Europaparlamentet betonar behovet av att garantera bättre ekonomiska, arbetsrelaterade och skattemässiga villkor för små och medelstora företag, som utgör grunden för europeisk ekonomisk konkurrenskraft och som bidrar till att en ständigt pågående produktinnovation är möjlig. Parlamentet anser att genomförandet av en effektiv politik är av avgörande betydelse för att de utmaningar som globaliseringen innebär skall kunna mötas.
33. Europaparlamentet pekar på betydelsen av ett internationellt lagstiftningssamarbete, särskilt när det gäller reformering och förenkling av lagstiftningen och anser att samarbetet bör förstärkas multilateralt och med demokratisk ansvarsskyldighet så att utländska marknader kan öppnas upp för de europeiska företagens produkter och tjänster på ett väl avvägt sätt. Parlamentet betonar i anslutning till detta behovet av att återupprätta balansen i avtalet om offentlig upphandling genom att garantera att uteslutningarna till förmån för små och medelstora företag, vilka kvarstår i flera undertecknande parters åtaganden, motverkas i europeiska åtaganden av en motsvarande uteslutning eller en bestämmelse som tillåter de undertecknande parterna att ge små och medelstora företag förmånsbehandling, förutsatt att en sådan behandling, utan åtskillnad, kommer varje undertecknande parts samtliga små och medelstora företag till godo.
34. Europaparlamentet anser att arbetet till förmån för ett ökat socialt ansvar hos europeiska företag runtom i världen måste kompletteras genom att EU bistår tredjeländernas regeringar med att genomföra bestämmelser på det sociala området och på miljöområdet, vilka överensstämmer med de internationella konventionerna, samtidigt som det måste finnas ett effektivt system för inspektioner och understryker att företagens sociala ansvar måste vara en del av företagsdialogen med andra marknader.
◙ Främjandet av EU:s innovativa kapacitet
35. Europaparlamentet betonar den avgörande betydelsen av att stärka EU:s satsning på forskning och utveckling, både när det gäller produkter och tjänster.
36. Europaparlamentet välkomnar antagandet av det sjunde ramprogrammet vars viktigaste mål är att stärka den vetenskapliga och tekniska grunden för gemenskapens industrier och därmed garantera en stark internationell konkurrenskraft på det globala planet. Parlamentet upprepar än en gång betydelsen av de 3 procentiga BNP-målet för forskningsanslag och uppmanar medlemsstaterna att omsorgsfullt uppfylla de åtaganden de ingick i Barcelona 2002. Parlamentet betonar det övergripande målet för det sjunde ramprogrammet och dess bidrag till att EU utvecklas till världsledare på forskningsområdet. Parlamentet påpekar att det upprepade gånger har betonat vikten av forskning och utveckling och kunskapens allt viktigare roll för att främja ekonomisk tillväxt och social och miljörelaterad välfärd.
37. Europaparlamentet stöder helhjärtat det arbete som utförs inom ramen för gemensamma teknikplattformar för att främja samordnad strategisk forskning inom områden som är centrala för den europeiska konkurrenskraften. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja små företags och forskningsorganisationers deltagande i dessa plattformar.
38. Europaparlamentet lovordar kommissionen för att den styrt medel genom gemensamma teknikinitiativ för att hjälpa till att omvandla forskningsbegrepp till konkreta program. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja dessa program genom sina nationella innovationsinitiativ.
39. Europaparlamentet noterar skillnaden i investeringar i informations- och kommunikationsteknik (IKT) per anställd mellan Förenta staterna och EU och sambandet mellan IKT-investeringar och produktivitetsökning. Parlamentet uttrycker sitt stöd för behovet att upprätthålla och utveckla en mycket konkurrenskraftig IKT-sektor inom EU, i synnerhet genom att till fullo och i alla medlemsstater genomföra EU:s regelverk på området för kommunikation.
40. Europaparlamentet betonar att det finns stora möjligheter att använda medel avsedda för offentlig upphandling för att främja innovation. Parlamentet konstaterar att upphandlingen av innovativa varor och tjänster före det konkurrensutsatta stadiet kan förverkligas inom de befintliga ramarna för offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja denna verksamhet inom sina egna offentliga myndigheter. Parlamentet konstaterar att en effektiv tillämpning av IKT på tillhandahållandet av offentliga tjänster kommer att förbättra konsumenternas upplevelser och hjälpa företag inom EU att framställa produkter som globalt är konkurrenskraftiga.
Att säkra en hållbar energipolitik
41. Europaparlamentet är övertygat om att Lissabonstrategin endast kan bli framgångsrik om ytterligare ansträngningar görs för att upprätta en gemensam energipolitik; en sådan politik skall emellertid inte leda till att man standardiserar nationell energipolitik och för över den till gemenskapens regelverk, utan snarare till att man ökar konkurrensen och skapar fördelar för konsumenterna. Parlamentet påpekar att diversitet både är Europas styrka och dess säkerhet inom området för energiförsörjning.
42. Europaparlamentet erinrar om den betydelse som de tre centrala energipolitiska målen försörjningstrygghet, hållbarhet och konkurrenskraft har för stabiliteten och tillväxten i Europeiska unionen. Parlamentet påminner om nödvändigheten av att ständigt anpassa dessa tre mål till de ändrade omständigheterna och att finna en ny jämvikt mellan dem.
43. Europaparlamentet erinrar om den grundläggande betydelse som en tillräcklig och prisförmånlig energiförsörjning har för konkurrenskraften och tillväxten inom den europeiska industrin.
44. Europaparlamentet välkomnar kommissionens grönbok om en europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning, men understryker behovet av att erkänna de ständigt förändrade villkoren på den globala energimarknaden och betonar vikten av att utsträcka producentperspektivet till ett systematiskt synsätt på produktion, distribution och konsumtion för att utveckla en europeisk energipolitik så att de europeiska företagen och de privata hushållen kan garanteras energi till överkomligt pris.
45. Europaparlamentet håller med kommissionen om att en viktig del av en gemensam energipolitik bör vara en ökad solidaritet mellan medlemsstaterna i syfte att kunna bemöta svårigheter i anslutning till den fysiska infrastruktursäkerheten och försörjningstryggheten. Parlamentet anser vidare att sådan ökad solidaritet kraftigt skulle stärka EU:s förmåga att tillvarata medlemsstaternas gemensamma intressen i energifrågor på internationell nivå.
46. Europaparlamentet noterar att energipolitiken, och särskilt den säkra tillgången på energi, måste bli en integrerad del av utvecklingen av EU:s gemensamma utrikes-, handels-, utvecklings- och säkerhetspolitik och efterlyser därför en gemensam strategi för att säkra och diversifiera energitillgången och transiteringsvägarna och på så sätt visa solidaritet inom EU. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att i detta sammanhang se allvarligt på faran för brister i gasförsörjningen från Ryssland efter 2010, bland annat beroende på frånvaron av investeringar. Parlamentet insisterar på att medlemsstaterna och unionen i sina förhandlingar med Ryssland i energifrågor yrkar på ett undertecknande och en ratificering av transiteringsprotokollet och en ratificering av energistadgefördraget. Parlamentet anser att partnerskaps- och samarbetsavtalen skall användas för att skapa en stabil men öppen lagstiftningsram i de länder som står för försörjningen och att kommissionsledamoten med ansvar för energifrågor bör följa ett väl definierat mandat som fastställer en europeisk långtidsstrategi för energiplaneringen.
47. Europaparlamentet betonar att erfarenheterna från den gångna vintern och den drastiskt ökade efterfrågan på energi från snabbväxande ekonomier (t.ex. Kina och Indien) har gjort det uppenbart att ingen energikälla får lämnas outnyttjad för att säkra en trygg energiförsörjning.
48. Europaparlamentet erkänner att kärnkraften är en viktig del av energimixen i ett antal medlemsstater och noterar den roll som kärnkraften för närvarande spelar i vissa medlemsstater för en trygg elförsörjning som en del av energimixen och för att förhindra koldioxidutsläpp. Parlamentet betonar emellertid att det finns risker i anslutning till kärnkraftsproduktionen och att det ännu inte finns några lösningar för återanvändningen av kärnavfall. Parlamentet anser att beslut om huruvida kärnkraftsproduktionen också i fortsättningen skall spela en viktig roll i vissa medlemsstater endast kan fattas på medlemsstatsnivå inom ramen för subsidiaritetsprincipen.
49. Europaparlamentet är medvetet om det faktum att kärnenergin utgör en andel på 32 procent av elproduktionen i hela Europa och att denna andel i några medlemsstater, som Belgien och Frankrike, tydligt överstiger 50 procent. Parlamentet slår fast att importen av uran till stor del kommer från stabila tredjeländer, som visat sig vara tillförlitliga handelspartners och att hittills ingen tillräcklig ersättning för användningen av kärnenergin har inrättats. Parlamentet är övertygat om att mot denna bakgrund skulle försörjningstryggheten i hög grad äventyras om man avstod från kärnenergin.
50. Europaparlamentet välkomnar insatserna att omsätta de i Kyoto framförhandlade målen om minskning av koldioxidutsläppen i praktiken. Parlamentet anser kärnenergin vara den för närvarande bäst utvecklade möjligheten att främja dessa mål när det gäller elproduktionen. Parlamentet understöder forskningen inom områdena reaktorsäkerhet och ny teknik, exempelvis ITER, för att underbygga Europas ledande ställning i den civila användningen av kärnenergin.
51. Europaparlamentet erinrar om det för Europeiska unionen allt större beroendet av import av olja och gas som 2030 skulle kunna uppgå till 94 respektive 85 procent, medan importberoendet av fasta bränslen blott kommer att stiga till 59 procent. Parlamentet påpekar att importen av olja och gas i allt större grad kommer att ske från politiskt instabila regioner, i vilka stora mängder pengar kommer att flyta in till följd av importen och över användningen av dessa pengar kommer Europeiska unionen inte att ha något inflytande.
52. Europaparlamentet understryker att inflationstrycket beroende på höjda oljepriser ökar osäkerheten kring en eventuell åtstramning av penningpolitiken som skulle leda till en uppfattning om ökad risk, minskad global likviditet och en ökad flyktighet, särskilt på marknaderna för råvaror och värdepapper. Parlamentet varnar för de negativa följderna som spekulationen i oljepriserna kan ha på de finansiella marknaderna, vilket i sin tur kan förvärrar oljepriskrisen och uppmanar därför kommissionen och rådet att utarbeta en detaljerad plan för att minska EU:s beroende av oljeimport och ta initiativ till en övergång till renare energi. Parlamentet efterlyser en integrerad EU-mekanism för att garantera en tryggad energiförsörjning i krissituationer.
53. Europaparlamentet betonar det faktum att en ny form av politisk dialog och politiskt samarbete bland förbrukarländerna har blivit oundgänglig, särskilt med USA, Kina, Indien och Japan. Parlamentet noterar vidare en liknande dialog mellan de viktigaste förbrukar- och producentländerna också är nödvändig för att utveckla ett globalt synsätt på energi. Parlamentet tror att dessa nya former för en global energidialog bör inriktas på att göra energimarknaderna stabila, säkra och transparenta och samtidigt ge fortsatt vind i seglen åt rena energikällor och energieffektivitet.
54. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att främja ett internationellt erkänt medlingssystem för konflikter och tvister som rör leveranser och distribution av energi. Parlamentet menar att EU skulle kunna ta initiativet till en sådan process genom att utveckla ett system med medlare som en del av sin grannskapspolitik och även tillsammans med andra viktiga leverantörsländer, samt genom att främja detta medlingssystem globalt. Parlamentet anser därför att EU bör utarbeta en modellstrategi för den internationella hanteringen av energidistributionen.
55. Europaparlamentet välkomnar förslaget till fördrag om upprättande av en energigemenskap, vilket utgör ett betydande bidrag för stabiliseringen av Sydösteuropa, för öppnandet av energimarknader och för säkerheten för transitvägarna i Europa. Parlamentet uppmanar till en gradvis utvidgning av energigemenskapen till Norge och Turkiet och till alla länder som ingår i den europeiska grannskapspolitiken.
Att göra energipolitiken miljömässigt sund
56. Europaparlamentet betonar att behovet av att ändra den nuvarande mixen för energiproduktionen inte skall ses som en börda utan en möjlighet. Användningen av sol- och vindkraft, biomassa, hydro- och geotermisk energi liksom energisnål teknik kommer att bidra till att åtagandena i Kyotoprotokollet och i FN:s ramkonvention om klimatförändringar kan fullgöras och också ge en ökad innovation, fler arbetstillfällen och en förbättrad konkurrenskraft i Europa.
57. Europaparlamentet stöder därför ansträngningarna att bygga ut förnybar energi för att främja en hållbar energiförsörjning. Parlamentet välkomnar den fortsatta tillväxten inom denna bransch och den positiva inverkan på sysselsättningen som följer av denna. Parlamentet upplever att det finns en stor potential när det gäller export av anläggningar för produktion av förnybar energi till tredjeländer.
58. Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att vid sitt vårmöte 2007 stödja den av kommissionen föreslagna handlingsplanen, som bör bestå av minst följande delar: konsumenterna, oavsett om de är hushåll eller kommersiella och industriella användare, bör placeras i centrum av energipolitiken krävs en färdplan på råds- och kommissionsnivå för att nå målet på 50 procent för den förnybara energin, en 30-procentig koldioxidminskning inom EU till 2020 och en 60–80-procentig minskning till 2050, en reform av EU:s system med utsläppsrättigheter (ETS) så att marknaden kan vägledas i att investera i en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, som skall drivas på av ett fastställt mål för koldioxidutsläpp till år 2020, inklusive ett mål till samma år att 25 procent av energin skall komma från förnybara energikällor och ett bindande mål för bilavgaser, en avgörande förbättring av energieffektiviteten, ett snabbare genomförande av befintliga gemenskapsbestämmelser i medlemsstaterna, eller om detta inte lyckas, konkreta förbättringar av regelverket, ett tydligare avskiljande av energiproduktion från energidistribution genom en starkare oberoende regelkontroll, som beaktar hela Europas intressen, en insats att ta itu med sammankopplingar som saknas, stimulera investeringar och innovation, bindande minimala riktlinjer som reglerande myndigheter skall följa, inklusive ett förfarande för utnämning av reglerande myndigheter (oberoende, insyn och ansvarsskyldighet), en ambitiös strategi för forskning kring och utveckling av ren energiteknik, en ökning med åtminstone 50 procent av sina årliga utgifter för energiforskning under de kommande sju åren, utvecklande av en effektiv solidaritetsmekanism för att hantera energiförsörjningskriser, en gemensam utrikespolitik på energiområdet för att i ökande grad tala med en röst till tredjeländer, en dubblering av insatserna för att få världen att agera för att bekämpa klimatförändringen eftersom EU inte ensam kan tackla problemet, samt ett fullständigt genomförande av all EU:s nuvarande energilagstiftning.
59. Europaparlamentet betonar att klimatförändringen skapar allvarliga miljöproblem som kräver omedelbara åtgärder både inom EU och internationellt. Parlamentet anser att den övervägande andelen av EU:s energi år 2050 måste komma från koldioxidfria källor eller produceras med teknik som minskar utsläppen av växthusgaser och att en inriktning måste ske på energibesparing, effektivitet och förnybara energikällor och att det följaktligen behövs en tydlig färdplan för att uppnå dessa mål. Parlamentet uppmanar enträget EU:s ledare att i slutet av 2008 enas om ett bindande mål för minskningen av koldioxidutsläppen fram till år 2020 och ett vägledande mål fram till år 2050.
60. Europaparlamentet erkänner den viktiga roll som förnybara energikällor spelar för att små och medelstora företag skall kunna förverkliga Lissabonstrategins mål. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta konkreta åtgärder för att förbättra energieffektiviteten i små och medelstora företag. Parlamentet konstaterar att dessa åtgärder i synnerhet bör inbegripa åtgärder för att öka medvetenheten kring dessa frågor och att man bör underlätta tillgången på finansiering från till exempel strukturfonderna, EBRD och EIB så att dessa företag kan göra investeringar för att minska energiförbrukningen.
61. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att garantera att EU blir den mest energieffektiva ekonomin i världen senast 2020 och att se till att åtgärder för energieffektivitet blir en horisontell prioritet för alla sektorer i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU-direktiven på området genomförs inom tidsfristen. Parlamentet uppmanar vidare rådet att anta förslagen i handlingsplanen för effektivt energiutnyttjande och uppmanar medlemsstaterna att låta bästa praxis ligga till grund för de nationella handlingsplaner för energieffektivitet som skall lämnas in i juni 2007. Parlamentet påpekar att om medlemsstaterna fullt ut genomförde EU:s befintliga lagstiftning, skulle målet för en 20 procentig energibesparing fram till 2020 redan ha uppfyllts till hälften. Parlamentet uppmanar kommissionens ordförande att verka för ett avtal om global energieffektivitet.
62. Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att vid sitt vårmöte i mars 2007 se till att den framtida europeiska energipolitiken får stöd av en ambitiös forsknings och utvecklingsstrategi för energi, inklusive bättre offentlig finansiering och kraftfulla incitament för att öka den privata finansieringen till forskning och utveckling. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta en strategi för hur budgeten till energiforskningen skall kunna ökas, särskilt vid halvtidsöversynen av EU-budgeten i det sjunde ramprogrammet för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (FP7) och i det särskilda programmet Intelligent energi och välkomnar därför kommissionens förslag om att EU bör öka sina årliga anslag för energiforskning med 50 procent under de närmaste sju åren. Parlamentet efterlyser en europeisk strategisk energiteknikplan och hoppas att den kommer att omfatta forskningsområden med fokus på ny energiteknik, inklusive förnybara energikällor såsom vågkraft och tidvattenkraft, kolförgasning och särskilt energilagring när det gäller medellång och lång sikt.
Att skapa en inre marknad för energi
63. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att erkänna att EU:s energimarknad fortfarande inte är helt avreglerad. Parlamentet anser att den eventuella utvidgningen av den rättsliga ramen skjuts upp och att genomförandet av befintliga EG-regler i medlemsstaterna i stället påskyndas. Parlamentet anser att det behövs tydliga och stabila politiska förutsättningar och en konkurrensutsatt energimarknad för att skapa en hög grad av konkurrenskraft, energioberoende, långsiktig stabilitet, effektivitet, miljökänslighet och försörjningstrygghet. Parlamentet uppmanar rådet att vid sitt vårmöte i mars 2007 redovisa en bredare vision för Europas gemensamma intressen på energiområdet för att placera fullbordandet av den inre marknaden i ett tydligt politiskt ramverk, vilket för närvarande saknas.
64. Parlamentet anser att den gränsöverskridande handeln kommer att leda till att de befintliga flaskhalsarna mellan de nationella marknaderna undanröjs. Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen och medlemsstaterna att främja ett förbättrat samarbete mellan operatörerna av transportsystem (TSO), särskilt på områden såsom kapacitet vid gränserna, insyn, intradagsmarknader, planering av nät och investeringar för att utveckla de regionala marknaderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med operatörerna av transportsystemen utarbeta en nätkodex som skall garantera interoperabilitet mellan de nationella energinäten.
65. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om ytterligare åtgärder för att tydligare avskilja energiproduktionen från energidistributionen, genom en starkare oberoende regelkontroll som tar hänsyn till europeiska intressen som helhet.
66. Europaparlamentet anser att konsumenterna måste placeras i centrum för alla nya energiåtgärder och att energifattigdom skall framhävas tydligare i kommissionens förslag. Parlamentet påminner om att konsumenterna, i synnerhet offentliga myndigheter, som måste vara ett föredöme inom detta område, också har skyldigheter när det gäller energisparandet. Parlamentet erkänner den centrala roll som en förnuftig mätning och fakturering kan spela för att öka konsumenternas medvetenhet om hur och varför energi används och därmed ändra konsumenternas beteende. Rådet och kommissionen uppmanas att föreslå åtgärder som kan hjälpa låginkomsthushåll att uppnå energibesparingar i sina hem och därigenom minska deras energikostnader och deras utsatthet när det gäller framtida prisökningar.
67. Europaparlamentet erinrar om att energipolitiken behöver mera kostnadsintensiva och långfristiga investeringsbeslut med en hög grad av transparens och förutsebarhet. Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas att ge företagen denna planeringssäkerhet och inte med korta mellanrum lägga fram nya lagstiftningsförslag vilka leder till osäkerhet och fördröjer nödvändiga investeringar i energiinfrastruktur.
68. Europaparlamentet uttalar än en gång sitt kraftiga stöd till förnybara energikällor. För att främja en diversifiering av energikällor, föreslår parlamentet att kommissionen fastställer en stabil och långsiktig politisk ram för att skapa det nödvändiga investeringsklimatet. Denna ram bör innehålla en målsättning för EU när det gäller en förbättrad energieffektivitet på minst 20 procent senast 2020 och ber därför kommissionen att komma med förslag till en ram för olika enhetliga stödsystem för förnybara energikällor som ett led i en färdplan för förnybar energi.
69. Europaparlamentet betonar att ytterligare åtgärder behövs för en fungerande inre marknad för energi genom att man tydligare avskiljer energiproduktionen från energidistributionen. Därför uppmanar parlamentet till en starkare oberoende regelkontroll, som tar hänsyn till den europeiska marknaden, liksom nationella åtgärder för att uppnå Europeiska unionens mål om sammankopplingsnivåer på minst 10 procent, genom att fastställa flaskhalsar och utse samordnare.
◙ Att förbättra styrningen av Lissabonprocessen för bättre lagstiftning
Bättre lagstiftning
70. Europaparlamentet stöder alla ansträngningar av samtliga institutioner när det gäller att genomföra agendan för bättre lagstiftning. Parlamentet bör även i fortsättningen hålla fast vid sin ledande roll när det gäller att främja bättre lagstiftning genom att säkra grundvalen för gemensamma förfaranden tillsammans med andra institutioner för oberoende konsekvensbedömningar av föreslagen lagstiftning, större insyn i rådets beslutsfattande liksom förbättrad demokratisk kontroll av kommissionens antagande av delegerad lagstiftning.
71. Europaparlamentet fastslår att demokratiska bördor och kostnadsintensiva åtaganden inte bara uppstår till följd av lagstiftning utan framför allt också genom beslut inom kommittéförfarandet. Parlamentet kräver därför att också vid beslut inom kommittéförfarandet måste en omfattande oberoende bedömning av lagstiftningens följder företas.
72. Europaparlamentet välkomnar Europeiska kommissionens initiativ att minska bördan för företagen när det gäller administrativa kostnader. Parlamentet ber att få involveras mer påtagligt när det gäller att få fram en grundlig kostnads-nyttoanalys som bas för ett upplyst beslutsfattande och ber därför kommissionen att utveckla metoder för en oberoende förhandsbedömning av administrativa kostnader. Parlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att vid rådets nästa vårmöte förbinda sig att uppfylla ett gemensamt mål för kostnadsminskningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet överväga detta i samtliga åtgärdsinstrument, både när det gäller lagstiftning och icke-lagstiftning, för att uppnå de eftersträvade målen. Parlamentet insisterar på att alla förenklingsinitiativ till fullo skall vara förenliga med de principer och villkor som uppställts i resolutionen av den 16 maj 2006 om en strategi för förenkling av lagstiftningen.
73. Europaparlamentet tror att en minskning med 25 procent av medlemsstaternas administrativa börda skulle leda till en ökning av den faktiska BNP:en med 1‑1,4 procent. Parlamentet uppmanar med kraft alla medlemsstater att fastställa kvantitativa och kvalitativa mål på detta område och att inom ramen för ett effektivare införlivande av lagstiftningen förenkla de befintliga bestämmelserna och införa förfaranden för konsekvensbedömning samtidigt med förfaranden för samråd och klagomål med de berörda parterna. Parlamentet betonar i detta sammanhang den viktiga roll som de nationella parlamenten spelar och behovet av samarbetsstrukturer.
Snabbare och effektivare införlivande
74. Europaparlamentet efterlyser, för att öka insynen och främja förståelsen för Lissabonstrategin och dess genomförande, ett utvecklande av gemensamma och enhetliga nationella reformprogram, som möjliggör både en bättre analys av resultaten av de föreslagna åtgärderna på medlemsstatsnivå och en öppen och konstruktiv dialog på europeisk nivå om uppnådda framsteg. Parlamentet stöder härvidlag idén om inrättandet av landsspecifika rekommendationer och ett rankingsystem för bästa praxis när det gäller reformplanerna inom de olika områdena. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra upp jämförelsetabeller och överlämna dem till Europeiska kommissionen.
Att förbättra styrningen av Lissabonprocessen och det nationella engagemanget
75. Europaparlamentet understryker att de landsspecifika rekommendationerna måste diskuteras och antas av rådet så att man kan utveckla ett verkligt europeiskt ramverk och stärka samordningen inom ekonomi och sysselsättning och främja ett större nationellt engagemang.
76. Europaparlamentet upprepar att vi inte kan lösa våra problem när det gäller ekonomi och sysselsättning utan engagemang från de nationella parlamenten och Europaparlamentet. Parlamentet stöder Europeiska kommissionens begäran att medlemsstaterna skall verka för en vidare diskussion om sina nationella reformprogram och genomföranderapporter, inbegripet nationella rekommendationer, med sina nationella parlament och upprätta närmare band mellan debatten om de nationella reformprogrammen och debatten om den nationella budgeten.
77. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att införa en övervakning i form av benchmarking genom att använda indikatorer för strukturpolitiken tillsammans med en väldefinierad länk till resultaten inom ekonomi och sysselsättning samt indikatorer som stöder den strukturella övervakningen och beaktar en politik som stimulerar innovation och skapande av sysselsättningstillfällen.
78. Europaparlamentet betonar vikten av att ”Herr och fru Lissabon” tillåts spela en större roll i alla medlemsstater, på högsta politiska nivå, för att övertyga nationella beslutsfattare att förbättra policy mix-modellen i reformplanerna på både nationell och europeisk nivå.
79. Europaparlamentet påminner om att Europeiska rådet vid sitt vårmöte har en styrningsroll när det gäller Europeiska unionens reformplaner för tillväxt och sysselsättning. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet att se till att alla berörda rådskonstellationer deltar i lika hög grad.
80. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.