FÖRSLAG TILL RESOLUTION

15.5.2007

till följd av frågorna för muntligt besvarande B6‑0020/2007 och B6‑0121/2007
i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen
från Miroslav Ouzký
för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
om EU:s strategiska mål för det fjortonde mötet i partskonferensen för konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (CITES-konventionen), avsedd att hållas i Haag den 3‑15 juni 2007

B6‑0200

Europaparlamentets resolution om EU:s strategiska mål för det fjortonde mötet i partskonferensen för konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (CITES-konventionen), avsedd att hållas i Haag den 3‑15 juni 2007

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av det fjortonde mötet i partskonferensen för konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (CITES‑konventionen), avsett att hållas i Haag i Nederländerna den 3–15 juni 2007,

–  med beaktande av artikel 108.5 i arbetsordningen,

A.  CITES är det mest omfattande naturvårdsavtal som finns för förhindrande av överexploatering av vilda djur och växter genom internationell handel, med 169 parter till konventionen, däribland de 27 medlemsstaterna.

B.  De huvudsakliga orsakerna till utarmningen av jordens biologiska mångfald är människans användning av naturresurser, förstörelse av livsmiljöer, klimatförändringen, överexploateringen av vilda arter och olaglig handel med vilda djur och växter.

C.  I vetenskapliga rapporter förutsägs det att klimatförändringen kommer att driva på förlusten av biologisk mångfald och förvärra situationen för de utrotningshotade arterna.

D.  Allmänhetens medvetenhet i konsumtionsstaterna har varit och fortsätter att vara avgörande för kontrollen av tjuvskyttet och den illegala internationella handeln med utrotningshotade arter av vilda djur och växter.

E.  Den olagliga handeln är ett svårt avbräck för de världsomfattande strävandena efter hållbarhet inom utveckling och miljö.

F.  EU:s strategi för hållbar utveckling utgör ramen för en ansvarsfull och hållbar skötsel av naturtillgångarna.

G.  I oktober 2005 höll ordförandeskapet, som då innehades av Förenade kungariket, ett seminarium om samordnat genomdrivande av att lagstiftningen om handel med vilda djur och växter efterlevs (”EU Wildlife Trade Enforcement Coordination”). Resultatet blev ett förslag till åtgärdsplan för genomdrivandet av gemenskapslagstiftningen (”EU Enforcement Action Plan”), som vann en bred uppslutning.

H.  CITES kompletterar FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) och andra internationella organ vid bevarandet av marina arter som kan hotas av internationell handel.

I.  Den internationella valfångstkommissionen (International Whaling Commission, IWC), som CITES erkänner som behörigt organ för att reglera bevarandet och förvaltningen av valar, har utfärdat ett världsomfattande moratorium för kommersiell valfångst.

J.  Japan har i dokument nr 51, som framlagts inför det fjortonde mötet i partskonferensen för konventionen, föreslagit att alla valar som ingår i bilaga I och för vilka IWC har ansvaret skall tas med vid den periodiska översynen av bilagorna och att den CITES-resolution (RC.11.4) där förhållandet mellan IWC och CITES fastställs skall ändras samt att IWC skall tillhandahålla vetenskapliga uppgifter och råd om hur olika valarter skall införas i bilagorna till CITES.

K.  I juli 2005[1] uttryckte Europaparlamentet sin besvikelse över de ”extremt långsamma framstegen” i fråga om skogslagstiftningens efterlevnad, styrelseformer och handel (FLEGT). Då det inte finns några obligatoriska och övergripande bestämmelser med förbud mot import till EU av virke som avverkats i strid med lagens och miljöns krav är det viktigt att det via CITES tas initiativ till en reglering av den internationella handeln med olika träslag.

L.  Vid det tolfte mötet i partskonferensen för konventionen fattades det, i strid med Europaparlamentets rekommendation, ett beslut om att på vissa villkor godkänna, såsom engångsföreteelse, att det såldes elfenben från statsägda lager i Botswana, Namibia och Sydafrika. De villkor som fastställdes i dessa beslut har fortfarande inte uppfyllts.

M.  Beslagen av olagligt elfenben har ökat avsevärt sedan det trettonde mötet i partskonferensen för konventionen, och enligt uppskattningar dödas 20 000 eller ännu fler elefanter per år. Om handeln med elfenben släpptes fri skulle detta bli till skada för de redan hårt åtgångna och uppsplittrade elefantpopulationerna i andra länder runtom i Afrika och Asien.

N.  I konventionen om bevarande av migrerande arter av vilda djur har vithajen införts i bilagorna I och II, 2001 införde Australien arten i CITES-bilaga III, med reservationer från Norge och Japan, och IUCN (Internationella naturvårdsunionen) har sedan 1996 infört arten som sårbar i sin rödlista över utrotningshotade arter.

O.  Asiens populationer av stora kattdjur är alltmer hotade och det är en besvikelse att notera bristen på framsteg med att vidta resoluta åtgärder för att bromsa tigrarnas och de övriga stora kattdjurens tillbakagång.

P.  I maj 2005 infördes allmänna märkningskrav för kaviar för att reglera handeln med denna vara.

Q.  Beslutsfattandet om införande i listor måste fortsättningsvis utgå från omsorgen om arternas bevarande. Frågan om hur människors uppehälle påverkas av detta bör ses som en kompletterande bedömningsgrund för att vid behov motivera beslut om införande i listor.

R.  Det finns inget hinder för att EU, av omsorg om artbevarandet eller av andra skäl, såsom omsorg om djurens välfärd, internt vidtar striktare åtgärder mot import av vilda djur.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillämpa försiktighetsprincipen som ledande princip i fråga om samtliga beslut om arbetsdokument och förslag till införande i listor och även ta hänsyn till principen om att användaren betalar samt till ett ekosystembaserat synsätt och hävdvunna naturvårdsprinciper.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att inga beslut vars syfte är att förstärka samordningen mellan CITES och andra konventioner om biologisk mångfald undergräver CITES i egenskap av globalt naturvårdsavtal eller dess rigorösa naturvårdsåtgärder.

3.  Europaparlamentet motsätter sig kraftfullt slutna omröstningar och är besviket över att CITES stående kommitté inte lade fram förslag för att förhindra användningen av slutna omröstningar i konventionens beslutsprocesser.

4.  Europaparlamentet välkomnar de förslag som framlagts av Kenya och Mali, och som fått stöd av Togo och Ghana, om att införa ett tjugoårigt moratorium för all handel med elfenben. Parlamentet välkomnar också Accradeklarationen om förbud mot handeln med elfenben, vilken undertecknats av företrädare för 19 afrikanska länder.

5.  Europaparlamentet erinrar om att det moratorium som föreslagits inte kommer att påverka den tolfte partskonferensens beslut att som engångsföreteelse och på vissa villkor tillåta försäljning av elfenben från statsägda lager i Botswana, Namibia och Sydafrika.

6.  Europaparlamentet understryker att Kenyas och Malis förslag, om det godtas, skulle innebära att man får tid att förbättra övervakningen av olagligt dödande av elefanter (Monitoring Illegal Killing of Elephants, MIKE) och ge det internationella samfundet möjlighet att låta det verkliga hotet mot elefanter och deras livsmiljöer stå i centrum för debatten, i stället för att inrikta den på handeln med elfenben.

7.  Europaparlamentet uppmanar med kraft att det beslut som fattades vid den trettonde partskonferensen om att genomföra en åtgärdsplan för övervakningen av handeln med afrikanskt elfenben, med därtill hörande rapporteringskrav, oinskränkt skall genomföras av de afrikanska regeringarna i samarbete med icke-statliga organisationer.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja arbetet med att förbättra och övervaka skyddet av tigern, till exempel genom identifiering av luckor i lagstiftningen, svårigheter vid genomförandet och svagheter i fråga om kapacitet och tillsyn över efterlevnaden.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om hur det går med genomförandet av märkningskrav för kaviar samt uppmuntra andra viktiga producent- och konsumentstater i Europa, Nordamerika och Asien att genomföra märkningssystemet och göra mer för att fastställa hållbara exportkvoter utgående från den mest tillförlitliga och aktuella vetenskapliga information som finns att tillgå.

10.  Europaparlamentet uppmanar EU att understöda följande förslag inför partskonferensen:

• –Förslaget om att familjen Nycticebus (tröglorier) skall överföras från bilaga II till bilaga I i CITES-konventionen.
• –Förslaget om att inte tillstyrka att Lynx rufus (rödlo) avförs från bilaga II i CITES‑konventionen på grund av problemet med att den så mycket påminner om europeisk lo (Lynx lynx) och iberisk lo (Lynx pardinus).
• –Det förslag som lagts fram av Tyskland på Europeiska unionens medlemsstaters vägnar, om att de två hajarterna Lamna nasus (sillhaj eller håbrand) och Squalus acanthias (pigghaj) skall införas i bilaga II i CITES-konventionen.
• –Förslaget om att om att familjen Pristidae (sågfiskar), vars alla medlemmar av Internationella naturvårdsunionen listats som kritiskt hotade, skall införas i bilaga I i CITES-konventionen.
• –Det förslag som lagts fram av Tyskland på Europeiska unionens medlemsstaters vägnar, om att Anguilla anguilla (europeisk ål) skall införas i bilaga II i CITES‑konventionen.
• –Förslaget om att Pterapogon kauderni (pyjamasfisk) skall införas i bilaga II i CITES‑konventionen.
• –Förslaget om att familjen Corallium (rödkoraller) skall införas i bilaga II i CITES‑konventionen.
• –Förslaget om att de tropiska träden bresilja (Caesalpinia echinata), rosenträd (Dalbergia retusa, Dalbergia granadillo och Dalbergia stevensonii) och ceder (Cedrela) skall införas i bilaga II i CITES-konventionen.
• –Förslaget om att Lycaon pictus (afrikansk vildhund) skall införas i bilaga II i CITES‑konventionen.
• –Det arbetsdokument som lagts fram av Tyskland på Europeiska unionens medlemsstaters vägnar och handlar om efterlevnaden och genomdrivandet av konventionen.
• –Det arbetsdokument som lagts fram av Tyskland på Europeiska unionens medlemsstaters vägnar, om handel på Internet med arter som införts i CITES-listorna.
• –Algeriets fyra förslag om att Cervus elaphus barbarus (Atlashjort eller berberkronhjort), Gazella cuvieri (Atlasgasell eller bergsgasell), Gazella dorcas (dorkasgasell) och Gazella leptoceros (sandgasell) skall införas i bilaga I i CITES‑konventionen.
• –Det arbetsdokument som lagts fram av Australien och handlar om handel med traditionella läkemedel.
• –Kenyas och Malis förslag om ett tjugoårigt moratorium för all handel med elfenben.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förkasta följande:

• –Japans dokument nr. 51 om valar.
• –Förslaget om exportkvoter för Diceros bicornis (svart noshörning) för Namibia och Sydafrika.
• –Förslaget om att alla nuvarande förklarande noter i anslutning till införandet av Botswanas, Namibias, Sydafrikas och Zimbabwes elefantpopulationer i bilaga II i CITES-konventionen skall ersättas för att möjliggöra fastställandet av årliga exportkvoter för handel med obearbetat elfenben.
• –Förslaget om att den förklarande noten i anslutning till införandet av Botswanas elefantpopulation i bilaga II i CITES-konventionen skall ändras för att möjliggöra fastställandet av årliga exportkvoter för handel med obearbetat elfenben, handel med levande djur för kommersiella syften, handel med lädervaror för kommersiella syften, handel med hudar för kommersiella syften och handel med jakttroféer för icke-kommersiella syften.
• –Förslaget om att ytterligare nio vikunjapopulationer i Bolivia skall omfattas av handel med ull från Vicugna vicugna (vikunja), eftersom dessa populationer är mycket små.
• –Förslaget om att Brasiliens population av Melanosuchus niger (svart kajman) skall överföras från bilaga I till bilaga II i CITES-konventionen.
• –Förslaget om att populationen av leopard (Panthera pardus) skall överföras till bilaga II i CITES-konventionen och exportkvoterna ökas för jakttroféer från Moçambique.

12.  Europaparlamentet inser att CITES-konventionen bäst kan bidra till de fattigas uppehälle genom att det ses till att konventionen genomförs och följs och genom att oreglerad och olaglig handel förhindras. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att dra tillbaka dokument 14, ”CITES and Livelihoods”, inför den fjortonde partskonferensen.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förstärka det internationella samarbetet vid genomförandet av CITES-konventionen genom att utveckla en strategi med fastställda prioriteringar för att underlätta genomförandet genom att tillhandahålla ytterligare incitament och bevilja ekonomiskt stöd, särskilt för utbildning och tekniskt stöd i fråga om artidentifiering och genomförandeåtgärder.

14.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska unionen är en av de största marknaderna för olaglig handel med vilda djur och växter och att medlemsstaterna tillämpar CITES‑konventionen i varierande grad. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förstärka samordningen av sina åtgärder för att genomföra EU:s lagstiftning om vilda djur och växter.

15.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de parter till CITES-konventionen som inte ännu ratificerat Gaborone‑ändringen att göra så, vilket skulle göra det möjligt för Europeiska unionen att bli en av de fördragsslutande parterna i konventionen.

16.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, parterna till CITES och CITES-sekretariatet.

• [1]  Europaparlamentets resolution om ett påskyndat genomförande av EU:s handlingsplan för skogslagstiftningens efterlevnad, styrelseformer och handel (FLEGT), EUT C 157 E, 6.7.2006.