Förslag till resolution - B6-0218/2007Förslag till resolution
B6-0218/2007

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

21.5.2007

till följd av uttalandena av Europeiska rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen
från Philip Claeys, Frank Vanhecke, Koenraad Dillen och Ashley Mote
för ITS-gruppen
om våldsamheterna i Estland och förhållandet mellan Ryssland och Estland

Förfarande : 2007/2567(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B6-0218/2007
Ingivna texter :
B6-0218/2007
Omröstningar :
Antagna texter :

B6‑0218/2007

Europaparlamentets resolution om våldsamheterna i Estland och förhållandet mellan Ryssland och Estland

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 2.3 och 2.4 i Förenta nationernas stadga,

–  med beaktande av Wienkonventionen från 1961 om diplomatiska förbindelser,

–  med beaktande av den förklaring som den 27 augusti 1991 avgavs av utrikesministrarna i den dåvarande Europeiska ekonomiska gemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 12 september 1991,

–  med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Natten mellan den 27 och 28 april 2007 utbröt i Estlands huvudstad Tallinn svåra kravaller mellan etniska ryssar och estnisk polis, varvid en person miste livet och tiotals skadades. Orsaken var att det sovjetiska minnesmärket Bronssoldaten flyttats från centrum av Tallinn till militärkyrkogården.

B.  Oroligheter förekom också i de estniska städerna Jõhvi och Narva.

C.  Minnesmärket Bronssoldaten ställdes upp 1948, officiellt till åminnelse av att Röda arméns soldater ”befriat” Estland.

D.  Röda arméns ankomst till Estland var dock allt annat än en befrielse från den nazistiska terrorn, eftersom den innebar början till en ny illegal sovjetisk ockupation och en ny terror, då bland annat omkring 19 000 ester avrättades under perioden 1949–1959 och tiotusentals deporterades.

E.  Esterna anser därför, och det med rätta, att det sovjetiska minnesmärket Bronssoldaten, är en sinnebild för terror, förtryck och kolonisation.

F.  Omedelbart efter de svåra kravallerna i Tallinn belägrades Estlands ambassad i Moskva i över en vecka av Kremltrogna ungdomsrörelser. Detta ledde till att man tillfälligt måste upphöra med de konsulära tjänsterna och rentav till att estniska diplomaters hustrur och barn måste lämna Moskva.

G.  Den 2 maj 2007 utsattes Estlands kvinnliga Moskvaambassadör vid en presskonferens för handgripligheter av medlemmar av en av dessa ungdomsrörelser.

H.  Den 27 april 2007 utfärdade Ryska federationens råd en resolution med uppmaning till president Putin att frysa de diplomatiska förbindelserna med Estland och införa ekonomiska sanktioner mot landet.

I.  Den 2 maj 2007 avbröt Ryssland utförseln av olja och kol till Estland, officiellt på grund av en svår brist på järnvägsvagnar samt reparationer av oljeledningarna.

J.  De estniska myndigheternas webbplatser har också vid olika tillfällen utsatts för angrepp, som enligt Estlands utrikesminister tydligt iscensatts från datorer och av personer i ryska regeringsorgan, bland dem president Putins administration.

K.  Olika statliga massmedier i Ryssland bedrev en vinklad och agitatorisk rapportering om att det sovjetiska minnesmärket flyttats.

L.  Dessa handlingar är belysande för det officiella synsättet i Ryssland, nämligen att det inte varit fråga om någon illegal annektering av de baltiska staterna.

M.  Detta framgår bland annat av den förklaring som den ryska duman enhälligt antog den 23 november 2004 och där det hette att de sovjetiska stridskrafterna befriat de baltiska staterna.

N.  De olika europeiska institutionerna har däremot alltid ansett Sovjetunionens annektering och ockupation av de baltiska staterna såsom olaglig och oacceptabel. Europaparlamentet uttalade till exempel 1979 sitt stöd till ett förslag från enskilda företrädare för dessa länder om att den olagliga ockupationen av länderna skulle tas upp inom FN:s kommission för avkolonialisering.

1.  Europaparlamentet uttalar sitt odelade stöd till att det sovjetiska minnesmärket Bronssoldaten flyttats bort från centrum av Tallinn och fördömer skarpt kravalldeltagarnas beteende.

2.  Europaparlamentet poängterar att bortflyttandet av minnesmärket inte får ses som en yttring av vanvördnad mot de stupade ryssarna.

3.  Europaparlamentet fördömer Rysslands inblandning i Estlands inre angelägenheter och uppmanar Ryska federationen att låta sina diplomatiska förbindelser, ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser med Estland återgå till det normala.

4.  Europaparlamentet erinrar Ryssland om dess folkrättsliga skyldigheter enligt Wienkonventionen från 1961 om diplomatiska förbindelser.

5.  Europaparlamentet beklagar den tidigare tyske förbundskanslerns uttalanden om att bortflyttandet av det sovjetiska minnesmärket är ett slag i ansiktet på de ryska soldater som stupade under andra världskriget.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att, i enlighet med förklaringen av den 27 augusti 1991, inför Ryska federationen yrka på att det tillsätts en internationell kommission för att klarlägga frågan om annekteringen av de baltiska staterna och därefter uppskatta de skador de baltiska staterna lidit under den sovjetiska ockupationen.

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Republiken Estland och Ryska federationen.