Förslag till resolution - B6-0356/2007Förslag till resolution
B6-0356/2007
Europaparlamentet

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

19.9.2007

till följd av ett uttalande av kommissionen
i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen
från Hiltrud Breyer, Heide Rühle och Carl Schlyter
för Verts/ALE-gruppen
om farliga leksaker och det akuta behovet att se över direktivet om leksakers säkerhet

Förfarande : 2007/2624(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B6-0356/2007
Ingivna texter :
B6-0356/2007
Debatter :
Omröstningar :
Antagna texter :

B6‑0356/2007

Europaparlamentets resolution om farliga leksaker och det akuta behovet att se över direktivet om leksakers säkerhet

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av RAPEX, EU:s snabba varningssystem för alla farliga konsumtionsvaror, med undantag för livsmedel, läkemedel och medicintekniska produkter, för snabbt utbyte av information mellan medlemsstaterna och kommissionen om åtgärder som vidtagits för att förhindra eller begränsa saluföringen eller användningen av produkter som utgör en allvarlig risk för konsumenternas hälsa och säkerhet,

–  med beaktande av yttrandena från kommissionens vetenskapliga kommittéer och olika undersökningar som genomförts på uppdrag av GD Näringsliv om leksakers säkerhet,

–  med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  En mängd leksaker återkallades av olika företag under augusti och september 2007, och enbart Mattel har återkallat fler än 20 miljoner leksaker. Detta har lett till en utbredd oro hos allmänheten över osäkra leksaker.

B.  Under de första 35 veckorna av 2007 lämnades enligt RAPEX 913 underrättelser om återkallande av produkter, varav många utgjorde hela produktsortiment. Detta bör jämföras med 924 underrättelser om allvarlig risk under hela 2006, vilket innebär en ökning med nästan 50 procent. Den enskilda kategori av underrättelser som är absolut störst är den som rör leksaker. Den utgjorde 32 procent av alla underrättelser under de första 35 veckorna av 2007 (293 av totalt 913 underrättelser), vilket är en betydande ytterligare ökning jämfört med 2006 då den utgjorde 24 procent.

C.  År 2006 hade 48 procent av alla osäkra produkter eller produktsortiment som upptäcktes tillverkats i Kina och 17 procent var av okänt ursprung.

D.  Återkallanden när det gäller osäkra leksaker är fullt motiverade, men är bara en sista utväg som endast i sällsynta fall kan ge ett effektivt konsumentskydd. Bortsett från att återkallandena ofta sker i ett sent skede är nämligen den genomsnittliga andelen leksaker som lämnas tillbaka vid återkallanden mycket låg, vilket innebär att de flesta osäkra leksakerna vanligtvis finns kvar hemma hos konsumenterna.

E.  Enligt RAPEX finns det inte några påföljder för företag som släpper ut osäkra leksaker på marknaden.

F.  För att konsumentskyddet ska vara effektivt krävs tydliga lagbestämmelser som garanterar leksakernas säkerhet alltifrån de tillverkas, och sådana lagbestämmelser måste genomföras och verkställas fullt ut.

G.  Rådets direktiv 88/378/EEG om leksakers säkerhet – nedan kallat leksaksdirektivet – är ett direktiv som bygger på den nya metod som först fastställdes i rådets resolution av den 7 maj 1985. Enligt den nya metoden begränsas lagstiftaren till att fastställa ”väsentliga krav” medan fastställandet av särskilda harmoniserade standarder för att genomföra dessa väsentliga krav delegeras till de europeiska standardiseringsorganen. Dessa standardiseringsorgan domineras kraftigt av de berörda industrisektorerna.

H.  CE-märkningen rör endast de väsentliga kraven och standarderna om sådana finns, men de kan ta upp mycket olika aspekter (t.ex. aspekter som rör mekanisk säkerhet, energieffektivitet och kemikalier) av hela produkten eller bara delar av den, vilka inte anges på produkten.

I.  De oberoende organens faktiska prövning av överensstämmelsen med de europeiska standarderna sker bara i undantagsfall.

J.  CE-märkningen säger ingenting om leksakers eller andra produkters säkerhet, och det var inte heller tanken med märkningen.

K.  I sin resolution av den 16 maj 2006 om en strategi för förenkling av lagstiftningen ansåg parlamentet ”att användningen av standardisering riskerar att leda till sämre insyn och ansvarsskyldighet på grund av att de folkvalda företrädarna inte deltar i beslutsfattandet och på grund av alla icke-statliga organisationer och övriga intressenter inte har samma rätt att delta i beslutsfattandet. Parlamentet anser därför att standardiseringen måste begränsas till att endast avse rent tekniska harmoniseringsåtgärder.”

L.  Till skillnad från vid kommittéförfarandet, särskilt det nya föreskrivande förfarandet med kontroll, har parlamentet i dagsläget ingen som helst rätt att kontrollera beslut som fattas i standardiseringssyfte.

M.  Bristerna i leksaksdirektivet i fråga om leksakers kemiska säkerhet avslöjades tydligt så sent som 1997, då de första mjukgjorda PVC-leksakerna – som enligt intyg från tillverkarna var förenliga med leksaksdirektivet – var tvungna att återkallas på grund av att de innehöll farliga mjukgörande ämnen (ftalater). År 2005 förbjöd gemenskapen användningen av tre ftalater som är reproduktionstoxiska i alla leksaker och tre andra farliga ftalater i alla leksaker som kan stoppas i munnen[1]. Det är svårt att förstå varför bara tre ämnen som räknas som cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska förbjuds i leksaker och inte allihop.

N.  När det gäller mjukgjorda PVC-leksaker har det mycket höga antalet återkallade leksaker den senaste tiden och leksaksdirektivets uppenbara svagheter beträffande dess bristfälliga väsentliga krav och harmoniserade standarder, som dokumenterats i olika yttranden från kommissionens vetenskapliga kommittéer och kommissionens undersökningar, tydligt visat att den nya metod som leksaksdirektivet bygger på inte garanterar en tillräcklig leksakssäkerhet, särskilt när det gäller leksakernas kemiska säkerhet (se bilagan).

O.  Kommissionen åtog sig att ta sig an frågan om doftkomponenter i leksaker vid översynen av leksaksdirektivet[2],

P.  Det finns klara bevis för att det finns brister hos de väsentliga kraven och de motsvarande standarder som antagits genom standardisering för att garantera tillräcklig säkerhet, särskilt när det gäller överföring av vissa farliga ämnen. Trots detta har de fortfarande inte ändrats.

Q.  Kommissionen, som är fullt medveten om leksaksdirektivets brister, har arbetat på sin översyn sedan 2001 men har fortfarande inte antagit något lagstiftningsförslag.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om en fullständig översyn av leksaksdirektivet före årets slut.

2.  Europaparlamentet uppmanar också kommissionen att vid översynen av leksaksdirektivet antingen återgå till den ”gamla metoden” eller följa den metod som antogs i direktiv 2005/32/EG om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energianvändande produkter[3], där det fastställs att specifika åtgärder för genomförandet av de väsentliga kraven ska antas genom ett kommittéförfarande som bygger på det föreskrivande förfarandet med kontroll. Detta skulle ge parlamentet en viss kontroll över genomförandet av säkerhetsbestämmelserna för leksaker, som ska kompletteras av tydliga bestämmelser om vissa farliga kemikalier.

3.  Europaparlamentet instämmer i yttrandet från kommissionens vetenskapliga kommitté för hälso- och miljörisker av den 29 maj 2007 att ämnen som är cancerframkallande, mutagena eller reproduktionstoxiska samt mycket giftiga föreningar inte bör användas i leksaker. Kommissionen uppmanas därför att lägga fram ett förslag om ovillkorligt förbud mot dessa ämnen i leksaker.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa ett förbud mot användning av alla doftkomponenter, allergiframkallande ämnen och hormonstörande ämnen i sitt förslag till ändring av leksaksdirektivet.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid översynen av leksaksdirektivet lägga fram särskilda bestämmelser för oätliga leksaker i livsmedel.

6.  Europaparlamentet betonar att CE-märkningen mot bakgrund av den självreglerande karaktären hos systemet för dess användning aldrig var avsett att vara, och verkligen inte kan vara, någon säkerhetsmärkning för EU. Parlamentet anser därför att alla försök att göra märkningen till en symbol som ska inge konsumenterna förtroende är mycket olämpliga och vilseledande.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart vidta åtgärder för att komma till rätta med problemet med farliga produkter av okänt ursprung. Parlamentet betonar att importörerna måste ha samma ansvar som tillverkarna inom EU. Kommissionen uppmanas därför att dels se till att alla tillverkare som importerar varor till gemenskapen har ett juridiskt ombud i EU, dels se till att tillverkaren eller det juridiska ombudet för en importör anges klart och tydligt när det gäller alla produkter som släpps ut på marknaden.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i förslaget till ändring av leksaksdirektivet fastställa en skyldighet för medlemsstaterna att införa påföljder om bestämmelserna inte följs.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa övervakning och rapportering i RAPEX-systemet så att det blir möjligt att mäta hur pass effektiva alla återkallanden av produkter är. Parlamentet anser att ”tysta återkallanden” utan att meddela allmänheten alltid är olämpliga om produkterna redan har sålts.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att avsätta tillräckliga medel för att kunna genomföra omfattande och effektiva kontroller för att säkra full överensstämmelse med bestämmelserna i det gamla och det nya direktivet, bland annat effektiva och avskräckande påföljder om bestämmelserna inte följs.

11.  Europaparlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna och myndigheterna i alla andra länder som vill exportera leksaker till EU att vidta lämpliga åtgärder för att förbättra produktionsstandarderna, marknadsövervakningen och efterlevnadsmekanismerna så att de kan säkra fullständig produktsäkerhet genom hela produktionskedjan, bland annat genom indragna exporttillstånd vid upprepade överträdelser.

12.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

Bilaga

–  Den 12 november 2003 riktade kommissionens vetenskapliga kommitté för toxicitet, ekotoxicitet och miljö stark kritik mot en rapport från Europeiska standardiseringsorganisationen (CEN) om bedömningen av riskerna med organiska kemikalier i leksaker. Kommittén konstaterade bland annat att den övergripande vetenskapliga kvaliteten på rapporten om riskbedömning var bristfällig och att det fanns många inkonsekvenser och felaktigheter i rapporten. Man kom också fram till att rapporten inte kunde användas för det ursprungliga syftet eftersom den inte gav en lämplig grund för att fastställa standarder[4].

–  Den 22 juni 2004 ansåg den vetenskapliga kommittén för toxicitet, ekotoxicitet och miljö att de nuvarande gränsvärdena för oorganiska kemikalier i bilagan till leksaksdirektivet tycks grunda sig på ett vetenskapligt yttrande från 1985, att detta yttrande innehåller inkorrekta antaganden och att de föreslagna värdena måste uppdateras för att ta hänsyn till den översyn av det tolerabla dagliga intaget och det acceptabla dagliga intaget som gjorts sedan 1985[5].

–  Den 22 juni 2004 riktade den vetenskapliga kommittén för toxicitet, ekotoxicitet och miljö dessutom en mängd kritik mot standarden för provningsmetoden för gränsvärden för biotillgängligheten när det gäller vissa farliga element, bland annat att standarden inte tar hänsyn till om ämnet stoppas i munnen. Man kom också fram till att standarden inte behöver uppdateras för att återspegla de vetenskapliga framsteg som gjorts sedan 1994[6].

–  I en undersökning om följderna av översynen av rådets direktiv 88/378/EEG om leksakers säkerhet som genomförts på uppdrag av GD Näringsliv i oktober 2004 fastställdes att målen för leksaksdirektivet kanske uppnåtts på följande områden: definitionen av leksaker och därför också märkningen av leksaker, tillräckligheten när det gäller de harmoniserade standarderna och klyftor när det gäller väsentliga krav samt efterlevnad[7].

–  I augusti 2006 påpekades i en undersökning om kemikalier i leksaker som genomförts på uppdrag av GD Näringsliv bristen på insyn i standarderna för kemikalier i leksaker. Bland annat konstaterades att härledningen av överföringsgränser i denna rapport var öppen för insyn till skillnad från EN 71-3[8].

–  Den 29 maj 2007 konstaterade kommissionens vetenskapliga kommitté för hälso- och miljörisker i sitt yttrande över Europeiska standardiseringsorganisationens reaktion på yttrandet från den vetenskapliga kommittén för toxicitet, ekotoxicitet och miljö om bedömningen av riskerna med organiska kemikalier i leksaker att den vetenskapliga kommittén för hälso- och miljörisker inte accepterar förfarandet att fastställa aktionsgränser för mutagena, cancerframkallande eller reproduktionstoxiska ämnen samt mycket giftiga föreningar. Sådana föreningar bör inte finnas i leksaker.[9]

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy