FÖRSLAG TILL RESOLUTION
18.10.2007
i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen
från Philip Claeys, Frank Vanhecke och Koenraad Dillen
för ITS-gruppen
om förbindelserna mellan Europeiska unionen och Turkiet
B6‑0398/2007
Europaparlamentets resolution om förbindelserna mellan Europeiska unionen och Turkiet
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sin resolution av den 18 juni 1987 om en politisk lösning på den armeniska frågan,
– med beaktande av sin resolution av den 14 november 2000 om 1999 års återkommande rapport från kommissionen om Turkiets framsteg på vägen mot anslutning,
– med beaktande av sin resolution av den 1 april 2004 om 2003 års återkommande rapport från kommissionen om Turkiets framsteg på vägen mot anslutning,
– med beaktande av sin resolution av den 15 december 2004 om 2004 års återkommande rapport från kommissionen och dess rekommendation om Turkiets framsteg på vägen mot anslutning,
– med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2005 om turkiska kvinnors roll i det sociala, politiska och ekonomiska livet,
– med beaktande av sin resolution av den 28 september 2005 om inledandet av förhandlingar med Turkiet,
– med beaktande av sin resolution av den 13 februari 2006 om turkiska kvinnors roll i det sociala, politiska och ekonomiska livet,
– med beaktande av sin resolution av den 27 september 2006 om Turkiets framsteg inför anslutningen,
– med beaktande av sina resolutioner om kommissionens strategidokument inför utvidgningen,
– med beaktande av förhandlingsramarna för Turkiet av en 3 oktober 2005,
– med beaktande av rådets beslut 2006/35/EG av den 23 januari 2006 om principerna, prioriteringarna och villkoren i partnerskapet för anslutning med Turkiet,
– med beaktande av kommissionens framstegsrapport om Turkiet från 2006 (SEK(2006)1390),
– med beaktande av kommissionens meddelande om en strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2006–2007 (KOM(2006)0649),
– med beaktande av den turkiska högsta domstolens dom av den 26 juni 2007,
– med beaktande av resolution 106 av den 10 oktober 2007 från det amerikanska representanthusets utrikesutskott i vilken folkmordet på armenier erkänns,
– med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Inledandet av förhandlingarna med Turkiet den 3 oktober 2005 utgjorde startpunkten för en lång process med ett öppet slut.
B. Turkiet har visserligen förbundit sig juridiskt till ekonomiska reformer, reformer när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter, goda förbindelser med sina grannländer och en gradvis anpassning av sin lagstiftning och politik. Men framför allt när det gäller respekt för de mänskliga rättigheterna och goda förbindelser med grannländerna har det knappast skett några framsteg alls sedan förhandlingsprocessen inleddes. Likaså har reformtakten minskat avsevärt efter 2004 när det gäller de övriga områdena.
C. Fullständig efterlevnad av samtliga Köpenhamnskriterier är grunden för en anslutning av en europeisk stat till Europeiska unionen. EU:s förmåga att ta emot nya medlemsstater är i detta sammanhang ett grundläggande kriterium.
D. Turkiet bryter fortfarande öppet och systematiskt mot bestämmelserna i associeringsavtalet och tilläggsprotokollet.
1. Europaparlamentet konstaterar att det senaste parlamentsvalet i Turkiet innebar en jordskredsseger för det islamiska partiet AKP och att landet för första gången fått en uttalad muslim till president. Parlamentet fruktar att islamiseringsprocessen riskerar att påskyndas ytterligare och därmed hota den turkiska statens sekulära karaktär.
2. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att äntligen göra rejäla framsteg när det gäller mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, särskilt religionsfrihet och skydd av religiösa minoriteter. Parlamentet förväntar sig att kommissionen nu prioriterar denna fråga och att man om Turkiet inte ställer upp på en konkret tidsplan vidtar lämpliga juridiska och politiska åtgärder.
3. Europaparlamentet ser med stor oro på kvinnornas osedvanligt låga deltagande på den turkiska arbetsmarknaden och på den stora klyftan mellan det samhällsekonomiska läget i sydöstra Turkiet och övriga delar av landet. Parlamentet påpekar att generellt beror kvinnans svaga ekonomiska och sociala ställning framför allt på kulturella och religiösa faktorer.
4. Europaparlamentet anser att ett nära samarbete mellan EU och Turkiet på energiområdet kan innebära fördelar för bägge parter. Parlamentet vill göra Turkiet medvetet om att de energiprojekt i södra Kaukasus som landet medverkar i måste vara öppna för alla länder som EU har förbindelser med inom ramen för sin grannskapspolitik.
5. Europaparlamentet anser att det är av grundläggande vikt att den nya turkiska grundlagen erbjuder fullständigt skydd för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och säkerställer maktdelningen och den turkiska statens demokratiska och sekulära karaktär. Parlamentet hyser i detta avseende oro för regeringspartiet AKP:s motstånd mot att skriva in en bestämmelse i grundlagen som klart och tydligt anger att det inte längre är straffbart att omvända sig till en annan religion. Likaså är det oroväckande att AKP-regeringen beslutat att upphäva det traditionella förbudet i grundlagen mot att bära huvudduk på turkiska universitet och högskolor. Parlamentet påpekar att i EU-länderna gäller en ovillkorlig religionsfrihet men att religiösa vanor är en privat angelägenhet som hör privatlivet till. Parlamentet fruktar att avskaffandet av detta förbud utgör ett viktigt steg mot en ytterligare islamisering av Turkiet. Parlamentet konstaterar i detta avseende att militären ser som sin uppgift att värna om den turkiska statens sekulära karaktär.
6. Europaparlamentet konstaterar att när det gäller skyddet av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna står det fortfarande illa till med skyddet av kvinnans rättigheter och genomförandet av en nolltoleranspolitik när det gäller tortyr och hänvisar i detta avseende till en rapport från Amnesty International från juli 2007. Parlamentet ser även med oro på en resolution från Europarådets parlamentariska församling från oktober 2007, i vilken Turkiet beskylls för att göra det mycket svårt för sina invånare att få sin sak prövad i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.
7. Europaparlamentet finner det oacceptabelt att såväl webbplatsen YouTube som nyhetsportalen Worldpress.com har gjorts oåtkomliga till följd av ett domstolsavgörande och anser att sådan censur står i uppenbar strid med yttrande- och tryckfriheten.
8. Europaparlamentet finner det oacceptabelt att ett antal personer fortfarande förföljs för brott mot artikel 301 i strafflagen och anser att ett land där yttrandefrihet och tryckfrihet inte är fullständigt garanterade inte är någon rättsstat. Parlamentet understryker att man i den pågående processen för att utforma en grundlag inte får kringgå eller skjuta upp avskaffandet av artikel 301 i strafflagen, såsom vissa turkiska makthavare redan har antytt.
9. Europaparlamentet konstaterar att religiösa minoriteter har det mycket svårt i det islamiska Turkiet. Parlamentet konstaterar att de ortodoxa och katolska församlingarna fortfarande inte har någon juridisk ställning, att kyrkor inte får förvärva någon egendom och att beslagtagen egendom ännu inte har lämnats tillbaka. Parlamentet konstaterar att religiösa minoriteter i Turkiet inte enbart utsätts för diskriminering och allehanda byråkratiskt krångel utan även för ökat våld. Parlamentet ser den turkiska högsta domstolens dom av den 26 juni 2007 om patriarken av Konstantinopel som talande för Turkiets behandling av sina religiösa minoriteter. Parlamentet finner det oacceptabelt att ett officiellt kandidatland, som aspirerar på medlemskap i EU, kränker de religiösa minoriteternas fri- och rättigheter och kräver att Turkiet utan dröjsmål tar fram en lag om stiftelser för att få ett slut på den nuvarande rättsosäkerheten och antar klara och tydliga bestämmelser som ger fullständiga garantier för fri religionsutövning och bland annat tillåter religiösa minoriteter att förvärva fast egendom och utbilda präster. Parlamentet förväntar sig att ett villkor för fortsatt ekonomiskt stöd till Turkiet blir att landet skyddar det kristna arvet.
10. Europaparlamentet fördömer kraftigt morden på den armeniske författaren Hrant Dink, den kristne prästen Andrea Santoro, de tre kristna i Malatya samt terroristdådet i Ankara och anser att dessa händelser hänger samman med en intolerans mot religiösa minoriteter. Parlamentet förväntar sig att turkiska myndigheter skyddar grupper och enskilda som tillhör religiösa minoriteter och att den turkiska regeringen stoppar all officiell diskriminering av personer som tillhör religiösa minoriteter eller något av deras samfund.
11. Europaparlamentet anser att det är oacceptabelt att kvinnor i Turkiet fortfarande utsätts för systematiskt våld och olika former av diskriminering och pekar på den traditionella och tillåtande synen på ”rätten till hämnd”. Parlamentet anser därför att kommissionen ska göra detta till en prioriterad fråga. Vidare konstaterar parlamentet att det har blivit svårare för kvinnor att arbeta inom statsförvaltningen sedan AKP tog makten 2002. Parlamentet känner i detta sammanhang även rädsla över AKP-regeringens beslut att i den nya grundlagen häva förbudet att bära huvudduk på universiteten och högskolorna och på sikt även i den turkiska förvaltningen. Detta betyder att det allmänna sociala trycket på kvinnor att bära huvudduk kommer att öka.
12. Europaparlamentet förväntar sig att den nya turkiska regeringen hittar en fredlig och stabil politisk lösning på den turkisk-kurdiska konflikten och anser att en förbättring av den ekonomiska och sociala situationen i sydöstra Turkiet är A och O i detta sammanhang.
13. Europaparlamentet fördömer det våld som PKK och andra terroristgrupper gör sig skyldiga till på turkisk mark, men påminner samtidigt Turkiet om att unilaterala militära operationer i norra Irak är en kränkning av Iraks integritet och suveränitet och inte kan accepteras av EU.
14. Europaparlamentet beklagar att Turkiet fortsätter att göra sig skyldigt till ekonomisk blockad, stängning av sina gränser samt hotfulla eller spänningsskapande militära aktioner mot grannländerna. Parlamentet kräver att Turkiet officiellt erkänner folkmordet på armenierna och ber Armenien och dess folk om förlåtelse. Parlamentet betonar att ett sådant erkännande krävs för att en verklig försoningsprocess mellan Turkiet och Armenien ska kunna påbörjas. Parlamentet beklagar det sätt på vilket Turkiets president, premiärminister, utrikesminister och överbefälhavare reagerade på den resolution som den 10 oktober 2007 antogs i utrikesutskottet i USA:s representanthus där man erkänner folkmordet på armenierna. Parlamentet fördömer också det politiska tryck från Turkiets sida som föregick antagandet av denna resolution.
15. Europaparlamentet beklagar att Turkiet fortfarande motarbetar de ansträngningar som görs för att på allvar hitta en lösning på Cypernfrågan. Parlamentet anser att turkiska truppers ockupation av norra Cypern utgör en kränkning av den internationella folkrätten och kräver därför att Turkiet omedelbart drar tillbaka sina trupper från norra Cypern.
16. Europaparlamentet anser att inrättandet av ett finansiellt instrument för stöd till den turkcypriotiska sidans ekonomiska utveckling utgör en kränkning av FN:s säkerhetsråds resolutioner nr 541 (1983) och nr 550 (1984) och påpekar för kommissionen att förbudet mot militärt angrepp på suverän nation omfattas av jus cogens-reglerna och att inga undantag från dessa får förekomma.
17. Europaparlamentet menar att det är oacceptabelt att Turkiet fortsätter att öppet och systematiskt bryta mot sina skyldigheter enligt associeringsavtalet och dess tillhörande protokoll.
18. Europaparlamentet välkomnar det uttalande som Turkiets f.d. utrikesminister och nuvarande president gjorde den 17 april 2007 om att reformerna kommer att genomföras oavsett om Turkiet i slutändan blir medlem av EU eller inte. Parlamentet anser i detta avseende att ekonomiska, institutionella och rättsliga reformer behövs om Turkiet ska kunna utvecklas till en demokratisk och välmående stat med vilken EU och dess medlemsstater har goda förbindelser. Parlamentet efterlyser ett privilegierat partnerskap mellan EU och Turkiet.
19. Europaparlamentet anser att nejen i de franska och nederländska folkomröstningarna om en europeisk konstitution i mångt och mycket var ett nej till Turkiets anslutning till EU. Detta har bekräftats i opinionsundersökningar som gjorts i flera medlemsstater både före och efter folkomröstningarna, och visar tydligt hur djup klyftan är mellan de europeiska regeringarna och institutionerna å ena sidan, och de europeiska folken å andra sidan. Parlamentet kräver folkomröstningar i alla EU:s medlemsstater om Turkiets medlemskap i EU.
20. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och till Turkiets regering och parlament.