FÖRSLAG TILL RESOLUTION
5.12.2007
i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen
från Francis Wurtz
för GUE/NGL-gruppen
om kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram 2008
B6‑0508/2007
Europaparlamentets resolution om kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram 2008
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram 2008 (KOM(2007)0640),
– med beaktande av den årliga politiska strategin för 2008 (KOM(2007)0065),
– med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. År 2008 kommer att bli avgörande för Europas framtid. Under året måste ett slutgiltigt beslut tas i medlemsstaterna om ändringsfördraget, ett år före valet till Europaparlamentet. Trots att detta är en viktig fråga har inget gjorts för att göra medborgarna delaktiga i diskussionerna och besluten om den framtida politiken.
B. EU-medborgarnas stöd för den europeiska integrationen håller på att minska, inte för att PR-kampanjerna har varit för få, utan för att det har visat sig att EU inte kunnat lösa problemen med arbetslöshet, fattigdom, ojämlikhet och bristen på demokrati.
C. Den kamp som arbetstagare, konsumenter och användare av offentliga tjänster bedriver och det motstånd som dessa uppvisar mot orättvisa reformer av den sociala tryggheten, inkomstnedskärningar, privatiseringen och liberaliseringen av tjänster av allmänt intresse och den omlokalisering av företag som införts och främjats av EU ökar allt mer.
1. Europaparlamentet beklagar djupt att kommissionens strategi och politik strider mot kommissionens egna slagord, ”Medborgarna i första hand”, från lagstiftnings- och arbetsprogrammet. Parlamentet anser därför att kommissionen och EU måste ändra sin politik i grunden.
2. Europaparlamentet efterlyser en grundlig debatt med medborgarna om EU:s framtid samt folkomröstningar om ändringsfördraget i samtliga medlemsstater.
Fler och bättre offentliga tjänster och främjande av den sociala, ekonomiska och territoriella sammanhållningen
3. Europaparlamentet är djupt oroat över den ökade liberaliseringen och avregleringen inom många sektorer som äventyrar sysselsättningen, kvaliteten på de tjänster som erbjuds och framtiden för de offentliga tjänsterna i EU. Parlamentet är särskilt oroat över att kommissionen önskar bevara och mot alla odds fortsätta liberaliseringen av lufttransporterna och luftfarten utan några garantier i sociala frågor eller säkerhetsfrågor. Parlamentet påminner om att för dessa sektorer, det vill säga för lufttransporterna och övriga sektorer, som får återverkningar på människors och varors säkerhet, måste det första kriteriet vara att bevara kvaliteten på tjänsterna och en hög säkerhetsnivå och inte att skapa ekonomisk lönsamhet. Parlamentet noterar sjöfartspaketet. Parlamentet motsätter sig samtliga försök att kringgå Europaparlamentets omröstning som två gånger har förkastat en liberalisering av hamntjänsterna.
4. Europaparlamentet kräver ett moratorium för liberaliseringspolitiken och uppmanar kommissionen att i samarbete med berörda aktörer undersöka de ekonomiska och sociala följderna av liberaliseringspolitiken.
5. Europaparlamentet understryker de offentliga tjänsternas betydelse och vikten av att tillhandahålla dem för främjandet av den sociala, ekonomiska och territoriella sammanhållningen i EU. Parlamentet kritiserar skarpt den förutfattade mening man har om staten som en tillhandahållare av tjänster av allmänt intresse och kräver att kollektiva nyttigheter ska placeras under den offentliga sektorns förvaltning. Parlamentet insisterar på att staten i allt högre utsträckning ska delta i regleringen, deltagandet och ingripandet på marknaden och insisterar även på ett bättre regelverk, särskilt för kapitalmarknaderna.
6. Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över kommissionens avsikt som återspeglas i uttalanden av kommissionär Mandelson om att se över handelsskyddsåtgärderna för de företags räkning som omlokaliserar sin produktion från Europa till tredjeländer där produktionskostnaderna är lägre, eftersom de sociala och ekologiska standarderna och lönerna är lägre.
7. Europaparlamentet påminner om sin begäran att på EU-nivå införa ett regelverk som straffar omlokalisering av företag inom och utanför EU. Parlamentet anser att offentligt stöd, på nationell nivå och EU-nivå, till företag bör kopplas samman med att dessa företag på lång sikt åtar sig att arbeta för regional utveckling och sysselsättning och att inget stöd bör beviljas som kan användas till att gynna omlokaliseringar. Parlamentet kräver att arbetstagarnas roll ska utökas i företagens styrelser och i förvaltningsbeslut rörande strukturella frågor.
8. Europaparlamentet noterar att koncentrationen ökat avsevärt inom många sektorer under de senaste åren, vilket haft negativa konsekvenser för konsumenter, anställda och små och medelstora förtag. Parlamentet efterlyser därför mycket kraftigare åtgärder från kommissionens sida för att bekämpa kartellbildningar och för att överge den politik vars första och främsta syfte är att främja europeiska ”vinnare”.
9. Europaparlamentet noterar att kommissionen ämnar se över den europeiska valutaunionen tio år efter att den europeiska valutaunionen infördes. Europaparlamentet anser att penning- och skattepolitiken i EU har varit restriktiv och haft som främsta mål att uppnå den prisstabilitet och budgetbalans som fastställs genom stabilitets- och tillväxtpakten. Europaparlamentet understryker att processen med nominell konvergens mot euron och processen därefter har fått negativa effekter på den ekonomiska tillväxten och sysselsättningstillväxten, på den sociala och ekonomiska sammanhållningen, den verkliga konvergensen mellan medlemsstaterna och EU samt på de offentliga investeringarna, vilket äventyrar den nuvarande, torftiga ekonomiska återhämtningen och kampen mot arbetslösheten.
Ersätt den nuvarande Lissabonagendan med en agenda för ett socialt Europa
10. Europaparlamentet upprepar sin kritik mot Lissabonstrategin som har varit det viktigaste verktyget för EU:s främjande av liberalisering och privatisering av allmännyttiga företag och tjänster, arbetsmarknadernas flexibilitet och anpassningsbarhet, lönebegränsningar och möjlighet för privata företag att erbjuda socialförsäkringstjänster, inbegripet pensioner och hälsovård.
11. Europaparlamentet anser att det behövs en ny strategi för att Europa ska kunna ta en ny väg. En väg med full sysselsättning, anständiga arbeten med rättigheter, bättre löner, social och ekonomisk sammanhållning samt social trygghet för alla, det vill säga en väg som garanterar högsta möjliga levnadsstandard. En väg som tar hänsyn till utvecklingsbehoven i varje enskild medlemsstat, och i synnerhet i de mindre utvecklade medlemsstaterna, för att främja en verklig konvergens som bidrar till att minska utvecklingsklyftorna mellan medlemsstaterna och de befintliga ekonomiska, sociala och regionala skillnaderna.
12. Europaparlamentet betonar att översynen av den europeiska sysselsättningsstrategin och de integrerade riktlinjerna för nästa period, 2008–2010, inte får basera sig på kommissionens flexicuritykoncept, det vill säga att skapa en balans mellan flexibilitet och social trygghet, utan i stället ha konceptet om ”bra arbete” (good work) som en central utgångspunkt och kraftigt rikta in sig på att främja kvalitet i arbetet, förbättrad social trygghet och social integrering, högre löner, förbättra existerande arbetstagarrättigheter och införa nya rättigheter för arbetstagare, främja en bättre förvaltning av sociala risker samt möjligheterna att förena arbete och fritid.
13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt förslag om en översyn av arbetstidsdirektivet och att inleda överträdelseförfarande mot de medlemsstater som inte uppfyller bestämmelserna i gällande arbetstidsdirektiv och domstolens bestämmelser om jourtid. Parlamentet förväntar sig att kommissionen lägger fram ett nytt förslag till översyn som fasar ut undantaget och fastställer konkreta åtaganden för arbetsgivarna att införa arbetstider som främjar möjligheterna att förena arbete och fritid.
14. Europaparlamentet noterar att kommissionen ämnar föreslå en översyn av direktivet om europeiska företagsråd (94/45/EG). Parlamentet uppmanar kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till parlamentets resolution av den 4 september 2001 i frågan. Parlamentet understryker att arbetstagarnas företrädare i de europeiska företagsråden måste få rätt att blockera omstruktureringsåtgärder, också i samband med företagskoncentrationer och övertaganden av företag, för en viss tid för att ge arbetstagarnas företrädare möjlighet att utarbeta en alternativ plan som kan diskuteras med förvaltningen.
15. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att lägga fram ett direktiv om genomförandet av principen om lika behandling utanför yrkeslivet som skulle erbjuda en hög skyddsnivå mot diskriminering.
16. Europaparlamentet noterar att kommissionen ämnar föreslå en översyn av direktiv 92/85/EG om moderskapsskydd som måste leda till förbättringar i skyddsnivån för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar.
17. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att lägga fram en rekommendation om aktiv integration. Parlamentet betonar att frågorna om minimilöner och inkomst för social integrering måste tas upp i detta sammanhang utan att man ifrågasätter gällande bestämmelser i medlemsstaterna.
18. Europaparlamentet framhåller att det är viktigt att ha en stark och välutrustad offentlig hälsosektor. Parlamentet förkastar all privatisering inom denna sektor. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja en politik som garanterar höga kvalitetsnormer och tillgång till hälsotjänster på lika villkor. Parlamentet anser att det finns ett behov av större klarhet och mer information om hälsotjänster för att garantera att konsumenterna är skyddade och välinformerade då de anlitar sjuk- och hälsovårdstjänster i andra medlemsstater. Parlamentet efterlyser en EU-stadga om patienters rättigheter som kunde bidra till att höja normerna och tjäna som riktlinjer för hälsotjänster för konsumenterna.
Att ta ansvaret för att motverka klimatförändringen
19. Europaparlamentet understryker den ledande roll som EU spelar på internationell nivå för att motverka klimatförändringen och uppmanar kommissionen att se till att man enas om ett heltäckande och ambitiöst mandat att inleda förhandlingar om situationen efter 2012 vid klimatkonferensen i Bali i december 2007. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt utarbeta eventuella riktlinjer för situationen efter 2012, lägga fram förslaget till direktiv om avskiljning och lagring av koldioxid så att det antas så tidigt som möjligt, se över ETS-direktivet (direktivet om ett system för handel med utsläppsrätter) och att främja en snabb uppföljning av genomförandet av vitboken om anpassning till ett förändrat klimat.
20. Europaparlamentet fäster uppmärksamheten vid behovet av ett lagstiftningsförslag 2008 som en följd av gemenskapens strategi att minska koldioxidutsläppen från personbilar och lätta nyttofordon i syfte att nå EU:s mål om 120 gram koldioxid/km fram till 2012.
21. Europaparlamentet beklagar att två viktiga delar av miljölagstiftningen som meddelades i kommissionens årliga politiska strategi 2008 saknas, nämligen ett lagstiftningsförslag för att begränsa kväveoxidutsläpp från flygplan och ett lagstiftningsförslag om minskade utsläpp från fartyg. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta med nödvändiga lagstiftningsförslag i sitt lagstiftnings- och arbetsprogram 2008.
22. Europaparlamentet betonar att EU:s mål att övergå till mer hållbara transportslag är långt ifrån uppnådda. Parlamentet understryker att effektiva transportåtgärder är nödvändiga i enlighet med hållbarhetsprincipen och främjandet av investering i mer miljövänliga transportmedel. Parlamentet kräver att utvärderingen och beräkningen av alla externa kostnader för transporter och deras internalisering ska läggas fram för kommissionen före juni 2008 tillsammans med en konsekvensanalys av internaliseringen av de externa kostnaderna för samtliga transportslag. Parlamentet betonar att kommissionen borde lägga fram ett förslag om en flygfotogenskatt inom EU.
En hållbar energipolitik
23. Europaparlamentet förkastar liberaliseringen av energimarknaden och uppmanar kommissionen att inrikta sin strategiska analys av EU:s energipolitik på de negativa effekterna av liberaliseringen av energimarknaden vad gäller kraftiga prisstegringar (som ligger över prisökningarna för råmaterial) och garanterad eldistribution.
24. Europaparlamentet anser att medlemsstaterna och EU måste göra djärva ansträngningar för att sätta punkt för sitt beroende av fossila bränslen och vända den nuvarande ohållbara trenden. Parlamentet betonar att ekologisk och social hållbarhet måste utgöra kärnan i EU:s och medlemsstaternas offentliga investeringsprogram. Parlamentet noterar att investeringar måste styras till att främja förnybara energier, bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och resursanvändning, förbättra energieffektivitet och främja energibesparing genom att minska den allmänna energikonsumtionen.
25. Europaparlamentet anser att större vikt bör läggas vid att förbättra energieffektiva åtgärder, använda förnybara energiresurser och främja kraftvärmeteknik och betonar att en särskild politik snarast behövs för att främja förnybar energi för el samt uppvärmning och nedkylning. Parlamentet betonar att hållbara konsumtions- och produktionsmönster måste vara mer övergripande än de som kommissionen planerar och vara viktiga beståndsdelar i huvudmålen för den europeiska strategin för hållbar utveckling.
26. Europaparlamentet anser att energibesparing och energirelaterade frågor kommer att vara den viktigaste utmaningen under de kommande åren, särskilt till följd av det pågående arbetet och fullbordandet av ett europeiskt gasnät och elnätsmarknaden. Parlamentet understryker att det är viktigt att avsluta debatten om ”energipaketet” och att nå en slutlig överenskommelse med rådet före nästa Europaparlamentsval. Parlamentet understryker att den energilagstiftning som man annonserat är viktig för att med bindande bestämmelser nå de tre tjugoprocentsmålen för energibesparing, införandet av förnybara energier och de särskilda nationella målen inom en gemensam jordbrukspolitik rörande systemet för handel med utsläppsrätter.
27. Europaparlamentet uppskattar kommissionens strategi att klart definiera vad som avses med förnybar energi och att den varken inbegriper kärnenergi eller teknik för avskiljning och lagring av koldioxid.
28. Europaparlamentet understryker att en hållbar produktion av biomassa för biobränsle är en fråga som brådskande måste diskuteras inom EU så att EU:s åtgärder för att motverka klimatförändringarna inte har negativa konsekvenser för de länder som producerar biomassa. Europaparlamentet uttrycker sin oro över kommissionens strategi att införa ett certifieringssystem för produktion av hållbara biobränslen i EU som endast reglerar import från tredjeländer. Parlamentet betonar behovet att inte enbart inom EU undvika faran med skogsavverkning, markförstöring och förstöring av naturresurser samt brist på lämplig livsmedelsförsörjning för samtliga berörda befolkningar. Parlamentet anser att det är viktigt att göra grundliga utvärderingar av den planerade nyttan av verkliga minskningar av växthusgaser i den nya generationen av biobränslen. Parlamentet betonar att biobränslen måste införas på ett sätt som överensstämmer med hållbara ekologiska, sociala och ekonomiska kriterier.
Att garantera en tryggad livsmedelsförsörjning och höga kvalitetsnormer inom jordbruksproduktionen
29. Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte betraktar livsmedelssäkerheten som en prioriterad fråga i sitt lagstiftnings- och arbetsprogram 2008. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att vidta lämpliga åtgärder så att säkerheten och kvaliteten för livsmedel och livsmedelsprodukter på den inre marknaden kan garanteras.
30. Europaparlamentet understryker att kommissionen, som en riskhanterare i riskanalysen, också bör ta ansvar för riskkommunikation och uppmanar kommissionen att klargöra detta i alla åtgärder som vidtas på livsmedelssäkerhetsområdet.
31. Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har gjort det nya systemet med näringsprofiler till en prioriterad fråga när det gäller att utarbeta meddelanden för 2008, och uppmanar kommissionen att vidta ändamålsenliga åtgärder för att se till att de europeiska medborgarna får tillräckligt med information om framstegen med och genomförandet av näringsprofilsystemen.
32. Europaparlamentet understryker behovet av att se över gällande direktiv om livsmedelstillsatser (upphävande av direktiv 62/2645/EEG, 65/66/EEG, 78/663/EEG, 78/664/EEG, 81/712/EEG, 89/107/EEG, 94/35/EG och 95/2/EG och beslut nr 292/97/EG och 2002/247/EG). Parlamentet anser att samtliga tillsatsämnen som redan finns på marknaden bör omvärderas, att de endast bör användas om de är till nytta för konsumenterna, att konsumenterna inte får missledas och tro att de har vissa speciella egenskaper, att de inte får ha negativa följder för miljön, att större rättslig klarhet bör råda när det gäller definitionerna, att tillstånd för att använda tillsatsämnen ständigt bör ses över och att hälsoriskerna med nanoteknik bör beaktas genom att särskilda gränsvärden fastställs.
33. Europaparlamentet beklagar att två hälsoåtgärder som annonserades i den årliga politiska strategin för 2008 saknas i kommissionens lagstiftnings- och arbetsprogram för 2008 (”Utarbeta en rättslig ram för riskbedömning av genetiskt modifierade livsmedel och foder via Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet” och ”Modernisering av lagstiftningen om medicintekniska hjälpmedel för att förbättra patient- och användarsäkerheten och förtydliga bestämmelserna”). Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta med nödvändiga lagstiftningsförslag i sitt lagstiftnings- och arbetsprogram 2008.
34. Europaparlamentet är relativt kritiskt till kommissionens meddelande om en ”hälsokontroll av den gemensamma jordbrukspolitiken för att göra den enhetligare”, särskilt eftersom man inom denna politik fortsätter med metoderna att frikoppla stöd för produktion, att ha kvar en ojämlik distribution av stöd mellan producenter samt mellan länder och främjar ett ”intensivt jordbruk” med negativa effekter för livsmedelskvaliteten. Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte lägger fram förslag om hur man ska lösa problemen med familjejordbruk och små och medelstora jordbruk vars överlevnad hotas av villkoren i den nya gemensamma jordbrukspolitiken.
35. Europaparlamentet anser att direktstöd inom ramen för den framtida översynen av den gemensamma jordbrukspolitiken bör fördelas på ett rättvisare sätt i syfte att frigöra finansiella resurser, utgående från större jämlikhet, och införa ett tak för stöd per jordbruksföretag och öka procentandelen stöd till jordbrukare som inte får tillräckligt med stöd från den gemensamma jordbrukspolitiken (modulering). Parlamentet anser att besparingarna till följd av detta bäst kan användas till kompensation och miljöåtgärder inom jordbruket.
36. Europaparlamentet understryker att den grundläggande principen för den gemensamma jordbrukspolitiken bör vara principen om att alla bör vara självförsörjande när det gäller livsmedel, och att huvudsyftet med jordbruksproduktionen bör vara att producera hälsosamma livsmedel av god kvalitet som respekterar miljöskyddet.
37. Europaparlamentet anser att produktionen av biogas från biomassa, särskilt biomassa som härstammar från städerna, bör uppmärksammas. Parlamentet erkänner biobränslenas roll som ett sätt att återvinna överskott, men fäster uppmärksamhet vid de negativa effekterna av produktionen av bioalkohol och biodiesel, särskilt om de baserar sig på energigrödor från jordbruket och användningen av knappa produktionsfaktorer som påverkar jordbruket. Parlamentet betonar att det är viktigt att främja ett jordbruk vars främsta uppgift är att producera livsmedel och den grundläggande principen om att man ska vara självförsörjande för att få till stånd en hållbar utveckling med miljöbalans.
En hållbar fiskepolitik
38. Europaparlamentet anser att hållbara fiskeresurser är grundläggande för att garantera fiskeverksamhet och en levande fiskeindustri. Parlamentet anser att det är viktigt att skapa en balans mellan den socioekonomiska situationen och en hållbar miljö. Parlamentet anser att det inte finns något behov av att införa en mekanism för att stödja eller ge ersättning till fiskare som påverkats av återhämtningsplaner för bestånden eller andra åtgärder för att bättre skydda ekosystemen, särskilt i mindre gynnade områden.
39. Europaparlamentet upprepar än en gång sin begäran till kommissionen om att åtgärderna för att skydda den marina miljön och återställa de utfiskade fiskbestånden måste vara mer omfattande, framför allt genom att vissa faktorer med djupgående effekter för den marina miljön och fiskbestånden beaktas och undersöks, exempelvis föroreningar längs kusterna och på öppet hav, utsläpp från industrin och jordbruket, bottenskrapning och sjötransporter, som ett komplement till nuvarande förvaltningsmetoder. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett gemenskapsinitiativ på detta område.
40. Europaparlamentet är oroat över att det i vissa fiskesektorer finns klara inkomstskillnader mellan människor som lever av fiske och andra delar av befolkningen som förvärras av att fiskarnas inkomst påverkas av det osäkra fisket, det vacklande värdet på fisk och kostnaderna för vissa produktionsfaktorer. Parlamentet anser att gemenskapens politik bör ses över för att garantera en rättvis levnadsnivå för de människor som lever av fiske, särskilt genom att förbättra balansen mellan företagens inkomster och utgifter.
41. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt lägga fram ett meddelande om riktlinjer och förslag till översyn av den gemensamma organisationen av marknaden för fiskprodukter. Parlamentet anser att prioritet bör ges till att förbättra prissättningen vid det ursprungliga försäljningsstället, anpassa befintliga interventionsmekanismer eller skapa nya i syfte att råda bot på behoven inom fiskesektorn i medlemsstaterna och bidra till en mer rättvis fördelning av mervärdet längs med värdekedjan inom sektorn.
Bättre konsumentskydd
42. Europaparlamentet noterar kommissionens avsikt att lägga fram ett ramdirektiv om konsumenters avtalsmässiga rättigheter. Parlamentet insisterar på att ett sådant övergripande instrument inte får basera sig på principen om maximal harmonisering, utan på miniminormer på hög nivå inom hela EU som tillåter medlemsstaterna att anta strängare regler.
43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa parlamentets riktlinjer för utveckling av en ny metod för att se över den gemensamma marknaden. Parlamentet insisterar på att de marknadsövervakande organens roll bör stärkas så att produkter som kan skada en persons hälsa eller säkerhet, miljöskyddet eller andra viktiga områden av allmänt intresse dras tillbaka. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka sitt samarbete med nationella och transnationella konsumentorganisationer på detta område.
44. Europaparlamentet fäster uppmärksamheten vid konsumenternas brist på förtroende till följd av att farliga produkter nyligen dragits tillbaka från marknaden och kräver att man ser till att kommissionen och behöriga myndigheter i medlemsstaterna lämnar information till allmänheten om farliga produkter och vidtar åtgärder.
45. Europaparlamentet framhåller att ny vetenskaplig utveckling av avancerade terapiformer, såsom genterapi, somatisk cellterapi och vävnadsteknik, måste följas mycket noga och att korrekt information om tillförlitlig behandling och säkra läkemedel måste finnas tillgänglig för samtliga patienter och konsumenter i medlemsstaterna så att bästa möjliga sjuk- och hälsovård kan erbjudas.
Ökat miljöskydd
46. Europaparlamentet medger att skyddet av den biologiska mångfalden och en hållbar användning av den är viktiga faktorer inom den långsiktiga hållbara utvecklingen samt att dessa frågor bör ges prioritet i framtiden. Parlamentet anser att åtgärdsplanen för biologisk mångfald fram till och efter 2010 och den temainriktade strategin för naturresurser saknar ambition och fokus trots att förlorad biologisk mångfald innebär en oåterkallelig förlust av vad ekosystemen kan göra för samhället och näringslivet. Parlamentet uppmanar kommissionen att börja utarbeta en ny åtgärdsplan för biologisk mångfald för de kommande 30 åren.
47. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att stärka EU:s räddningstjänstmekanism och utveckla en integrerad strategi för förebyggande av katastrofer inom EU eller i länder som deltar i mekanismen, såsom nämndes i den årliga politiska strategin för 2008. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta med räddningstjänsterna i sitt lagstiftningsprogram för 2008.
Nej till en sänkning av gällande kvalitetsnormer och kvalitetsbestämmelser
48. Europaparlamentet framhäver med avseende på den strategiska översynen av programmet ”Bättre lagstiftning” att de ekonomiska, sociala och ekologiska konsekvensanalyserna måste ge riktlinjer för kommissionens förslag till initiativ rörande bättre lagstiftning i stället för att enbart fokusera på att minska de administrativa kostnaderna för företag och avlägsna hinder för företagens konkurrenskraft. Parlamentet förkastar kommissionens tendens att kringgå Europaparlamentet genom att föreslå icke-bindande bestämmelser i stället för lagstiftning.
49. Europaparlamentet insisterar på att granskningen av förslag under behandling och uppföljningen av det löpande förenklingsprogrammet inte får leda till att gällande kvalitetsnormer och kvalitetsregler sänks, särskilt när det gäller känsliga områden som förenkling av reglerna för avfall från elektriska och elektroniska produkter, lagstiftning för biocider och reglerna för farmaceutiska produkter, där höga miljö-, säkerhets- och hälsonormer måste bibehållas.
50. Europaparlamentet påpekar att det framgår av en färsk studie som utskottet för sysselsättning och sociala frågor nyligen lät göra att omfattningen av och kvaliteten på de sociala konsekvensanalyser som kommissionen hittills gjort varit mycket bristfälliga och inga sociala konsekvensanalyser gjorts över huvudtaget vid flera tillfällen. Parlamentet betonar att översynen av den gemensamma strategin för konsekvensanalyser måste råda bot på denna situation. Parlamentet betonar att grundliga analyser måste utvärdera de ekonomiska, sociala och ekologiska effekterna på eventuella bestämmelser på lika villkor.
Mot straffrättsliga åtgärder för att förhindra immigration
51. Europaparlamentet uttrycker sin oro över de mänskliga tragedier som dagligen utspelas vid EU:s gränser där tusentals flyktingar redan dött. Parlamentet anser att Frontex ständiga patrullering inte löser problemet. Parlamentet anser att det bästa sättet att undvika detta humanitära drama är att öppna lagliga kanaler för immigration.
52. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att se över Dublin II-förordningen (rådets förordning (EG) nr 343/2003) och kräver att man enas om en mekanism för ansvarsfördelning under denna översyn för att garantera att medlemsstaterna tar sin del av ansvaret och mottagarländer inte lämnas utan stöd.
53. Europaparlamentet förväntar sig att EU:s system för arbetskraftsmigration till fullo beaktar de sociala kriterierna och behovet av att förbättra den sociala situationen för immigranterna, i stället för att ensidigt fokusera på de ekonomiska fördelarna för företagen.
54. Europaparlamentet påpekar att förslaget till direktiv om villkor för inresa och vistelse för högutbildade arbetstagare skulle förorsaka hjärnflykt i fattiga länder och är därför oroligt för konsekvenserna av detta. Parlamentet anser att det är nödvändigt att omedelbart öppna kanaler för laglig invandring, även för arbetstagare utan yrkesutbildning och inte enbart för säsongarbetare.
55. Europaparlamentet motsätter sig förslaget om att inrätta ett europeiskt gränsbevakningssystem mot bakgrund av Frontex och Rabits allvarliga misslyckanden. Parlamentet understryker att alla EU-åtgärder vid dess södra yttre gränser bör ha som prioritet att rädda människor till sjöss och inte att kriminalisera dem.
Rättsstatsprincipen och ömsesidigt fruktbart samarbete i de internationella förbindelserna
56. Europaparlamentet välkomnar uttalandet nyligen om en EU-åtgärdsstrategi för samhällsbyggnad för fred i Mellanöstern. Samtidigt berömmer parlamentet kommissionen för att den vill fortsätta sina stabiliserings- och återuppbyggnadsansträngningar och insisterar på att EU ska spela en aktiv roll när det gäller att se till att FN:s resolutioner genomförs och fred införs i regionen.
57. Europaparlamentet återupprepar sitt stöd för det arabiska fredsinitiativet och är djupt övertygat om att en varaktig fred och säkerhet och regional stabilitet endast kan uppnås om ockupationen upphör och en palestinsk stat inrättas utgående från 1967 års gränser med Östra Jerusalem som huvudstad. Dessutom måste man hitta en rättvis lösning för de palestinska flyktingarna på grundval av generalförsamlingens resolution 194 av den 11 december 1948. Parlamentet välkomnar den gemensamma överenskommelsen i Annapolis om att inleda slutgiltiga statusförhandlingar utan några förhandsvillkor och kräver ett slut på samtliga åtgärder som föregriper dessa förhandlingar. Parlamentet beklagar därför att situationen på ort och ställe försämrats. Parlamentet betonar att Israel måste respektera sina internationella förpliktelser, stoppa all bosättning, inklusive naturlig tillväxt, stoppa byggandet av den illegala muren och riva ner den, frige politiska fångar, inklusive samtliga medlemmar av det palestinska lagstiftande rådet och avstå från kollektiva straff. Parlamentet insisterar på att förbättrade bilaterala förbindelser måste kopplas ihop med Israels vilja att respektera sina förpliktelser enligt internationell rätt.
58. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en åtgärdsplan för Gaza som skulle innehålla tillvägagångssätt för att åtgärda den försämrade situationen i Gaza samt att tillhandahålla medel för att råda bot på den humanitära krisen, garantera genomförandet av avtalet om rörlighet och tillträde och delta i ansträngningarna att häva blockaden omedelbart. Parlamentet understryker vikten av att fastställa en nödvändig kontaktlänk mellan Västbanken och Gaza i syfte att garantera en sammanhängande framtida palestinsk stat som utgör en politisk, geografisk och ekonomisk enhet.
59. Europaparlamentet är djupt oroat över situationen i Irak och Afghanistan. Parlamentet anser att en stabil situation inte enbart kan nås med militära medel och att respekten för självbestämmanderätten och territorial integritet och stöd till dessa länders ekonomiska och sociala utveckling bör utgöra kärnan i EU:s politik för dessa länder.
60. Europaparlamentet är oroat över att situationen för de irakiska flyktingarna kan äventyra stabiliteten i regionen om inte frågan behandlas snabbt och grundligt. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att föreslå hur man ska lösa detta problem, särskilt frågan om återflyttning, och insisterar på det internationella samfundets, och särskilt ockupationsmaktens, ansvar att åtgärda denna humanitära och politiska katastrof omedelbart.
61. Europaparlamentet är djupt oroat över de turkiska truppernas gränsöverskridande militära aktioner i Irak. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sina anslutningsförhandlingar med Turkiet insistera på att landet respekterar sina åtaganden om goda grannförbindelser, och att Turkiet avstår från samtliga brott mot Iraks territoriella integritet och lugna ner den spända situationen vid den turkisk-irakiska gränsen.
62. Europaparlamentet stöder EU:s utvidgningsprocess men anser att anslutningsförhandlingarna med kandidatländerna och stabiliserings- och associeringsprocessen bör respektera de berörda människornas sociala och ekonomiska intressen, ske i en takt som är anpassad till de ifrågavarande ländernas ekonomier och som inte påtvingar frihandelsavtal som skadar de svagare parterna i avtalen.
63. Europaparlamentet uttrycker sin oro över att reformprocessen stagnerar i Turkiet vid en tidpunkt då associeringsförhandlingarna går framåt genom att man börja diskutera nya kapitel. Parlamentet påminner att en fullständig överensstämmelse med de politiska kriterierna bör ges prioritet och att bristen på framsteg i detta sammanhang kommer att ha allvarliga följder för förhandlingarna. Ett grundläggande villkor för att anslutningsförhandlingarna med Turkiet ska kunna fortsätta på ett framgångsrikt sätt är att Turkiet till fullo tillämpar tilläggsprotokollet (som undertecknades i juli 2005) som utvidgar associeringsavtalet mellan EG och Turkiet till att också gälla de tio nya medlemsstaterna.
64. Europaparlamentet noterar att stabiliserings- och associeringsavtal med västra Balkan annonseras i kommissionens program. Parlamentet påminner kommissionen om att Kosovo, i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 1244 av den 10 juni 1999, är en del av Serbien och att samtliga EU-ståndpunkter rörande provinsens framtida ställning och bistånd till och samarbete med Kosovo till fullo bör respektera internationell lag.
65. Europaparlamentet anser att det är positivt att kommissionen ytterligare vill utveckla förbindelserna med länder i EU:s närhet. Parlamentet kräver att dessa förbindelser ska utvecklas på grundval av verkliga partnerskap och till fullo respektera de intressen som de människor har som bor i de berörda länderna och inte gå i en riktning som utnyttjar resurserna i dessa länder, särskilt energiresurserna, för att gynna de rika inom EU. Parlamentet beklagar att den europeiska grannskapspolitiken inte tar upp de sociala följderna till följd av förändringarna i grannländerna och inte föreslår stödåtgärder för att råda bot på följderna.
66. Parlamentet beklagar att inga initiativ vid sidan av dialog har tagits för att utveckla förbindelserna med länderna i Medelhavsområdet och att man inte planerat en multilateral strategi för dessa förbindelser utan i stället en bilateral sådan i syfte att kontrollera utvecklingen längs EU:s södra gränser.
67. Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte lagt fram några initiativ för att förhindra vapenspridning och främja nedrustning. Parlamentet understryker att det är viktigt att förhindra ny kapprustning i Europa till följd av planerna att installera nya antimissilsystem i EU:s medlemsstater. Parlamentet insisterar på all verksamhet i yttre rymden enbart bör vara fredlig. Parlamentet understryker att det brådskar med nya initiativ för att förhindra spridning av massförstörelsevapen, särskilt kärnvapen. Parlamentet upprepar än en gång sitt stöd för inrättandet av en kärnvapenfri zon i Mellanöstern och välkomnar i detta avseende EU:s ansträngningar att finna en politisk lösning med Iran. Parlamentet anser att det är oerhört viktigt att inrätta en kärnvapenfrizon i hela Europa som ett bidrag till att skapa en värld utan kärnvapen.
68. Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte fäster tillräcklig uppmärksamhet vid utvecklingspolitiken i sitt lagstiftningsprogram för 2008. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att fortsätta arbetet med att genomföra millenniemålen, men uppmanar kommissionen att använda tillgängliga utvecklingsinstrument och utvecklingsmedel enbart för utvecklingsändamål. Parlamentet tar kraftigt avstånd från försöken att använda utvecklingsmedel för militära ändamål. Parlamentet betonar i detta avseende hur viktigt det är med insyn och ansvar i förvaltningen av finansiella resurser som överförs till olika fonder och projekt. Parlamentet uttrycker sin bestämda avsikt att effektivt använda sig av sin demokratiska kontrollrätt för att förhindra att medel missbrukas.
69. Europaparlamentet ser fram emot det kommande toppmötet mellan EU och Afrika och efterlyser nya jämlika, avmilitariserade förbindelser mellan EU och Afrika som gynnar de svagare afrikanska parternas intressen och sociala och ekonomiska utveckling. Parlamentet anser att dessa ambitioner inte ska gå ut på att utnyttja kontinentens rika naturresurser eller ge uttryck för nykoloniala tendenser. Parlamentet insisterar på att hållbar utveckling, utrotning av fattigdom, bekämpning av pandemier och klimatförändring, migration, ökenspridning, främjande av lika möjligheter säkerhet och god förvaltning av kollektiva nyttigheter måste vara gemensamma åtaganden och övergripande mål i samarbetet mellan EU och Afrika. Parlamentet understryker millenniemålens centrala roll, som utgör en allmänt överenskommen ram för dessa mål.
70. Europaparlamentet är oroligt över att ratificeringen av det reviderade Cotonouavtalet försenats, något som kunde förhindra genomförandet av den tionde europeiska utvecklingsfonden och leda till brister i de årliga stöden till samarbetet mellan AVS‑länderna och EU. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att bidra till att slutföra ratificeringsprocessen så snart som möjligt.
71. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.