Förslag till resolution - B6-0514/2007Förslag till resolution
B6-0514/2007

    FÖRSLAG TILL RESOLUTION

    6.12.2007

    till följd av frågorna för muntligt besvarande B6‑0139/2007, B6-0313/2007 och B6‑0314/2007
    i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen
    från Jean-Marie Cavada
    för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
    om kampen mot terrorism

    Förfarande : 2007/2608(RSP)
    Dokumentgång i plenum
    Dokumentgång :  
    B6-0514/2007
    Ingivna texter :
    B6-0514/2007
    Antagna texter :

    B6‑0514/2007

    Europaparlamentets resolution om kampen mot terrorism

    Europaparlamentet utfärdar denna resolution

    –  med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i Bryssel den 25‑26 mars 2004, särskilt Europeiska rådets förklaring av den 25 mars 2004 om bekämpning av terrorism som innehöll en solidaritetsklausul,

    –  med beaktande av rapporten ”Alliance of Civilisations” som presenterades för FN:s generalsekreterare den 13 november 2006,

    –  med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 14 februari 2007 om CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport och illegal internering av fångar[1],

    –  med beaktande av artikel 108.5 i arbetsordningen, och av följande skäl:

    A. –Terrorismen är ett hot mot alla EU-medborgares säkerhet och bör därför bekämpas på ett resolut sätt utan att de grundläggande rättigheterna för den skull urholkas.

    –  Enligt artiklarna 2 och 6 i EU-fördraget ska EU vara ett område med frihet, säkerhet och rättvisa i enlighet med EU:s underliggande principer om demokrati, rättsstatsprincipen och skydd av grundläggande rättigheter. Enligt artikel 29 i fördraget ”skall unionens mål vara att ge medborgarna en hög säkerhetsnivå”, särskilt genom att förebygga och bekämpa terrorism.

    • EU är angeläget om att utvärdera resultaten av och gränserna samt framtidsutsikterna för EU:s politik för att bekämpa terrorism efter attackerna den 11 september 2001, 11 mars 2004 och 7 juli 2005. Utvärderingen kommer vid en tidpunkt då terroristhotet har nått världsomspännande dimensioner och därför kräver åtgärder på samma nivå.
    • EU har förbundit sig att bekämpa alla former av terrorism, oberoende av om ursprunget till terroristverksamheten finns inom eller utanför EU:s gränser eller verksamheten äger rum där, samt att handla inom de ramar som fastställts av rättsstaten och respekten för grundläggande rättigheter. Särskilt i kampen mot terrorism får det inte finnas utrymme för bristande respekt för grundläggande rättigheter.
    • All kringskärning av grundläggande rättigheter och friheter i namn av kampen mot terrorism måste begränsas med avseende på tid och tillämpningsområde, föreskrivas i lag, underställas fullständig demokratisk och juridisk kontroll samt vara nödvändig och proportionell i ett demokratiskt samhälle.
    • Terrorism kan inte elimineras helt, men vi kan åstadkomma en minskning av riskerna för terrorism genom att ta itu med de bakomliggande orsakerna.

    B.  Det är beklagligt att de europeiska institutionernas svarade på det exceptionella tryck som terroristattackerna innebar med att anta rättsakter som inte diskuterades ordentligt med Europaparlamentet och de nationella parlamenten, och som bryter mot rätten till opartisk rättegång, rätten till uppgiftsskydd eller rätten till tillgång till de europeiska institutionernas handlingar om kampen mot terrorism, och vilka, som en konsekvens av detta, ogiltigförklarats av EG-domstolen.

    C.  Särskild hänsyn bör tas till terrorismens offer och deras traumatiska erfarenheter och till behovet av att i första hand slå vakt om deras rättigheter och vidta åtgärder som syftar till att skydda och erkänna dessa offer. Det får inte förglömmas att terroristerna börjar förlora mark när deras offer tar till orda och samhället lyssnar på vad de har att säga.

    D.  Europaparlamentet bekymrar sig över de långt gående konsekvenser som användningen av omfattande databaser om invandring och asyl på EU-nivå leder till i kampen mot terrorism och ser med särskild oro på att databasen Eurodac ska göras tillgänglig för medlemsstaternas polis och rättsvårdande myndigheter samt Europol i samband med deras skyldigheter att förebygga, avslöja och utreda terroristbrott och tung kriminalitet enligt uppmaningen i rådets (rättsliga och inrikes frågor) slutsatser från juni 2007.

    E.  Bekämpningen av terrorism är därför en mycket komplicerad fråga som nu mer än tidigare kräver en strategi som är mångbottnad och tvärvetenskaplig i likhet med de strategier som finns på internationell nivå, bland annat

    • FN:s strategi för bekämpning av terrorism som antogs den 8 september 2006[2] och Europarådets konvention om förebyggande av terrorism från maj 2005[3],
    • den strategi för att bekämpa terrorism[4] som Europeiska rådet antog i december 2005, olyckligtvis så gott som helt utan Europaparlamentet eller de nationella parlamentens medverkan samt
    • kommissionens paket för bekämpning av terrorism som lades fram den 6 november 2007.

    F.  Samtliga aspekter av den europeiska strategin – att förhindra, skydda, förfölja och agera – kräver Europaparlamentets och de nationella parlamentens fulla deltagande. Parlamenten ska regelbundet hållas fullständigt underrättade genom utvärderingar gjorda av kommissionen vartannat år, och ges möjlighet att granska de verkliga konsekvenserna av de åtgärder som vidtas, inbegripet inverkan på de grundläggande rättigheterna, de verkliga kostnaderna för initiativen samt huruvida de ursprungliga målen har genomförts.

    G.  Det är beklagligt att det råder allvarlig brist på öppenhet, demokratisk överblick, ansvarsskyldighet och juridisk översyn. EU:s institutioner och organ, såsom Europol och Eurojust, har först nyligen börjat samla in den behövliga informationen på ett mera strukturerat sätt.

    H.  Det är med bestörtning Europarlamentet konstaterar att europeiska regeringar och rådet har vägrat svara på anklagelserna om förekommet maktmissbruk, under förevändning att det rört sig om bekämpning av terrorism, särskilt i fallet med CIA:s extraordinära överlämnanden och så kallade svarta platser.

    I.  Gränsöverskridande samarbete mellan säkerhetspolis och säkerhetstjänster måste underställas en mer genomgående och systematisk kontroll.

    J.  De funktionella kryphål som ryms i många av de åtgärder som införts under antiterrorismens baner, men som i själva verket används för en bred uppsättning olika syften, är djupt oroväckande.

    K.  Det är viktigt att inom ramen för EU:s strategi mot terrorism i betydligt större utsträckning uppmärksamma de faktorer som ger upphov till terrorism och EU:s roll i samband med dessa faktorer.

    L.  Reformen av fördragen bör göra det möjligt att på ett klarare, enklare och mer ansvarigt sätt utforma också EU:s roll när det gäller att bekämpa terrorism, stärka medlemsstaterna solidaritet och föra samman Europaparlamentet och de nationella parlamenten vid utvärderingen av den politik som har att göra med området med frihet, säkerhet och rättvisa. Det är beklagligt att det för rättsakter som antagits före reformfördragets ikraftträdande inte kommer att finnas någon fullständig rättslig kontroll för dessa politikområden på europeisk nivå.

    1.  Europaparlamentet välkomnar varmt det nya reformfördraget och uppmanar medlemsstaterna att ratificera det eftersom det innebär att stadgan om grundläggande rättigheter blir bindande, något som är ett viktigt komplement till den europeiska strategin för att bekämpa terrorism.

    Vad gäller ”att förhindra”:

    2.  Europaparlamentet anser att EU bör stödja åtgärder på europeisk, nationell och lokal nivå som syftar till att förebygga våldsam radikalisering, genom att främja integreringen av människor genom interkulturell dialog, föra fram demokrati och mänskliga rättigheter som grundläggande universella värden i samhället samt förhindra politisk uteslutning. Parlamentet anser det också vara nödvändigt att bekämpa våldsam radikalisering, inbegripet uppviglandet till våldsamma handlingar.

    3.  Europaparlamentet anser vidare att en utvecklingsbiståndspolitik hos Europeiska unionen och medlemsstaterna som samtidigt fungerar som säkerhetspolitik utgör en viktig del när det gäller att stoppa terrorismen. Parlamentet anser också att främjandet av det civila samhället och insatser för att främja social fred och socialt välstånd är åtgärder som på ett ändamålsenligt sätt visar på de möjligheter som finns för medborgarna och begränsar spridningen av fundamentalistiska ideologier. Parlamentet menar därför att det är nödvändigt att inom ramen för utvecklingsbiståndspolitiken i betydligt högre grad än hittills föra uppbyggnaden av bl.a. utbildnings-, hälso- och sjukvårds- samt socialförsäkringssystem framåt i sådana länder som ofta fastställts utgöra en bas för terroristverksamhet.

    4.  Europaparlamentet anser med avseende på detta att Europeiska unionen bör främja bästa metoder och spridningen av dem inom EU, något som parlamentet inom kort kommer att utfärda rekommendationer om, och i sammanhanget beakta rådets och kommissionens bidrag.

    5.  Europaparlamentet anser att fall i likhet med den amerikanska högsta domstolens vägran att ta upp Khalid al-Masris klagomål till behandling tenderar till att förstärka, särskilt bland de muslimska minoriteterna i Europa, intrycket av att åtgärderna mot terrorism tillämpas enligt dubbla standarder. Parlamentet uppmanar därför Europeiska unionen att mera kraftfullt driva kampen för att upprätthålla rättssäkerheten inom EU och i internationella sammanhang, särskilt genom att försvara sina egna medborgare under rättsliga förfaranden i tredje länder, förfaranden som i oproportionerligt hög grad rör medborgare av muslimsk härkomst.

    6.  Europaparlamentet anser att terrorism kan förebyggas under förutsättningen att EU driver en utrikespolitik som främjar demokrati, rättssäkerhet och respekt för mänskliga rättigheter både på hemma- och bortaplan.

    7.  Europaparlamentet bekräftar vikten av polissamarbete och rättsligt samarbete på EU-nivå, särskilt vad gäller utbyte av information och analyser, och uppmanar medlemsstaterna att stärka sitt samarbete med hjälp av Europols samordning och stöd.

    8.  För en effektivare kamp mot terrorism anser Europaparlamentet att kommissionen och medlemsstaterna bör skapa ett permanent nätverk för informationsutbyte mellan europeiska centrum för antiterrorism.

    9.  Europaparlamentet upprepar vikten av att dela säkerhetsuppgifter, både på EU-nivå och mellan medlemsstaternas myndigheter, och bekräftar igen behovet av enhetliga regler på EU-nivå för att säkerställa nödvändig demokratisk och parlamentarisk kontroll och övervakning.

    Vad gäller ”att skydda”:

    10.  Europaparlamentet bekräftar betydelsen av samarbete med tredje länder när det gäller att förebygga och bekämpa terrorism och lyfter fram det faktum att Förenta staterna är en partner av utomordentlig betydelse på det här området. Parlamentet anser att en gemensam rättslig ram för det polisiära och rättsliga samarbetet och skyddet av grundläggande rättigheter, särskilt personuppgifter, bör fastställas mellan EU och Förenta staterna genom en internationell överenskommelse som garanterar lämplig demokratisk och parlamentarisk kontroll på nationell nivå och på EU-nivå.

    11.  Europaparlamentet anser att för ”att skydda medborgarna, de grundläggande rättigheterna, de mänskliga rättigheterna, demokratin och infrastrukturen samt […] minska EU:s sårbarhet mot attacker, bland annat genom att förbättra säkerheten vid gränser och transporter och för den kritiska infrastrukturen” är det viktigt att EU

    • a)tillsammans med medlemsstaterna inrättar Europaomfattande
      • system för att varna för och upptäcka kriser, även baserat på nationella skyddssystem, som fungerar sju dagar i veckan och dygnet runt för katastrofer som orsakas av naturen eller mänsklig verksamhet,
      • kartläggning av kritiska och strategiska infrastrukturer och nätverk, med beaktande av det framtida EU-direktivet om kartläggning och klassificering av europeisk kritisk infrastruktur och bedömning av behoven att stärka skyddet av denna,
      • effektiva solidaritetsmekanismer mellan medlemsstaterna som kan ge omedelbar tillgång till sällsynta resurser på nationell nivå (s.k. ”tillgångar” såsom vaccin och sofistikerad teknik).
    • b)gör databaserna SIS II och VIS fullt operativa, inklusive bestämmelser om rättsvårdande myndigheters tillgång till dessa. Parlamentet påpekar att dessa databaser inte är slutgiltigt tillämpliga på primärrättens område och att tillgången till dem för syften som hänför sig till rättslig verkställighet därför måste begränsas till specifika fall, dikterat av nödvändighet och proportionalitet i ett demokratiskt samhälle. Parlamentet anser att insamling av personuppgifter i massiv skala och behandling av uppgifter i syfte att skapa profiler genom datautvinningsteknik, såsom nyligen föreslagits i ett förslag till direktiv om ett PNR-system för EU, inte ska vara tillåtet på europeisk nivå.
    • c)genom sina medlemsstater samordnar underrättelsetjänsternas arbete bättre så att befintliga hinder för utbyte av uppgifter, till exempel bristande förtroende, skyndsamt undanröjs, eftersom såväl separata öar med information som vattentäta skott mellan de nationella underrättelsetjänsternas information är oförenliga med gemenskapens strategi i kampen mot terrorism.
    • d)rationaliserar sin lagstiftning mot terrorism och gör den tydligare, insynsvänligare och i högre grad tillämplig.

    12.  Europaparlamentet betonar att Internetövervakning som sker i syfte att förebygga terroristattacker under inga former eller omständigheter får leda till begränsningar av det fria ordet när det inte används för att initiera terroristattacker, då utövandet av det fria ordet i sig inte kan leda till sådan verksamhet.

    13.  Europaparlamentet påminner rådet om dess löften gentemot parlamentet och uppmanar det att äntligen anta rambeslutet om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete och garanterar en adekvat nivå på uppgiftsskyddet samt rambeslutet om vissa rättssäkerhetsgarantier i brottmål i Europeiska unionen innan ytterligare åtgärder i kampen mot terrorism vidtas.

    14.  Europaparlamentet påminner om att det primära syftet med Eurodac som en databas inom första pelaren är att underlätta tillämpningen av Dublin II-förordningen, för att fastställa vilken medlemsstat som ska ansvara för behandlingen av en asylansökan, och att alla förslag om att förvandla den till en säkerhetsåtgärd eller ett redskap för brottsutredning knappast vore lagligt enligt EU:s lagstiftning och internationell rätt.

    15.  Europaparlamentet noterar med oro att de rättsvårdande myndigheternas och Europols tillgång till Eurodac-databasen skulle kunna leda till stigmatisering och diskriminering av och eventuellt medföra faror för asylsökande personer.

    16.  Europaparlamentet anser att varje form av ”profilering” som led i terroristbekämpningen är oacceptabel. Parlamentet anser det tillika oacceptabelt att ett EU-system för insamling och sammanställning av passageraruppgifter (PNR) införs innan EU:s PNR-avtal med Förenta staterna och Kanada underkastas en fullständig utvärdering, i synnerhet i fråga om deras betydelse när det gäller att minska hotbilden och öka säkerheten samt deras konsekvenser för den personliga integriteten och de medborgerliga friheterna.

    17.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att de rättsvårdande myndigheternas och Europols tillgång till Eurodac-databasen kan leda till att databasen blir mindre effektiv inom sitt egentliga användningsområde.

    Vad gäller ”att förfölja”:

    18.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att sluta tveka och, i kampen mot terrorism, öka polissamarbetet och det straffrättsliga samarbetet på EU-nivå. Parlamentet begär att det utan dröjsmål informeras om hur pass effektivt det nuvarande samarbetet är och vilka resultaten är av den ömsesidiga utvärderingsmekanismen mellan medlemsstaterna och EU:s institutioner.

    19.  Europaparlamentet understryker att samordningen mellan Eurojust och Europol, liksom deras respektive operativa roller, måste stärkas. Dessa organ är väsentliga för att samarbetet i utredningar och åtal på EU-nivå ska fungera effektivt och ge konkreta resultat. Samtidigt upprepar parlamentet sin ståndpunkt att full demokratisk kontroll måste säkras på EU-nivå.

    20.  Europaparlamentet upprepar med kraft behovet av att snarast anta ett rambeslut om uppgiftsskydd inom ramen för den tredje pelaren som garanterar en hög garantinivå för EU:s medborgare, något som idag saknas på EU-nivå.

    21.  Europaparlamentet uppmanar därför

    • a)kommissionen att före slutet av året överlämna de svar som den fått på sina frågor om genomförandet av lagstiftningen om bekämpning av terrorism på nationell nivå, i synnerhet rambeslutet om terrorism och om en europeisk arresteringsorder samt direktivet om bevarande av uppgifter, och lagstiftningens inverkan på de grundläggande rättigheterna samt olikheter i genomförandet i medlemsstaterna, till parlamentet tillsammans med en utvärdering och i förekommande fall förslag om hur en bättre införlivning i nationell lagstiftning och ett bättre utnyttjande av redan befintlig lagstiftning om bekämpning av terrorism kan uppnås,
    • b)kommissionen att hålla parlamentet underrättat om huruvida medlemsstaterna har genomfört alla rättsakter på terroristbekämpningsområdet och, om så inte är fallet, att hålla parlamentet underrättat om vilka länder som släpar efter och varför,
    • c)kommissionen att genomföra en övergripande utvärdering av terroristbekämpningslagstiftningens konsekvenser, genom att mäta lagstiftningens effektivitet och undersöka dessa lagars positiva och negativa konsekvenser för såväl säkerheten som medborgarnas rättigheter,
    • d)kommissionen att hålla parlamentet underrättat om huruvida alla lagar som inkräktar på medborgarnas rättigheter ger medborgarna möjlighet att korrigera sina personuppgifter, ifrågasätta uppgifterna och inge klagomål om åtgärdernas proportionalitet,
    • e)samordnaren för kampen mot terrorism att före juni 2008 till parlamentet överlämna information om hur effektiva de åtgärder varit som medlemsstaterna, Europol och Eurojust vidtagit; parlamentet anser att det också är viktigt att undersöka vilka åtgärder som passar bäst vid samarbetet mellan ett begränsat antal medlemsstater och vilka åtgärder som samtliga medlemsstater bör tillämpa i enlighet med solidaritetsprincipen.
    • f)rådet att följa parlamentets rekommendationer i fråga om CIA:s utlämningsprogram,
    • g)kommissionen och rådet att genomföra den av parlamentet vid ett flertal tillfällen begärda översynen av företag som av tredje länder (i första hand Förenta staterna) tvingas överlämna sina kunduppgifter till myndigheterna,

    22.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att samarbeta för att införa en verklig responsmekanism när det gäller effektiviteten hos de europeiska och nationella åtgärderna på detta område och stegvis fastställa neutrala indikatorer för hur terroristhotet mot EU utvecklas (t.ex. statistik över antalet undersökningar och rättsliga förfaranden, analys av eventuella regionala kriser och bevis på framgångsrika/misslyckade operationer) för att ge Europaparlamentet och de nationella parlamenten en klar bild av effektiviteten hos och bristerna av den offentliga politiken på dessa områden.

    23.  Europaparlamentet föreslår att medlemsstaterna koncentrerar sina resurser inom området för polissamarbete och att de lyfter fram betydelsen av personligt samarbete och samarbete mellan personal i stället för den tekniska metod som hittills föredragits. Parlamentet anser att i detta sammanhang bör utbytet mellan nationella larm- och räddningstjänster främjas ytterligare och undanröjandet av hinder prioriteras, till exempel språkliga hinder, som kan undanröjas med hjälp av språkkurser. Parlamentet anser att därutöver bör polisens utbildningsåtgärder anpassas till den demografiska verkligheten inom EU så att exempelvis kunskaper om islam och muslimska vanor i framtiden förmedlas inom ramen för utbildningen.

    24.  Europaparlamentet noterar att kommissionen har antagit nya åtgärder i form av en ändring i rambeslutet om terrorism och ett förslag om ett EU-system för insamling och sammanställning av passageraruppgifter (PNR). Parlamentet kräver att få granska dessa åtgärder noggrant, och upprepar sina betänkligheter om förslaget om ett PNR-system för EU, inte minst vad gäller nödvändigheten av och proportionaliteten hos det föreslagna profileringsprogram som systemet tycks bygga på.

    25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att bättre utnyttja de redan befintliga åtgärderna för gränsöverskridande samarbete mellan medlemsstaterna samt den europeiska arresteringsordern.

    26.  Europaparlamentet påminner kommissionen om hur viktigt det är att politiska beslut grundas på bevis. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att garantera att alla framtida förslag om terroristbekämpning åtföljs av en seriös konsekvensbedömning eller utvärdering som visar på de föreslagna åtgärdernas nödvändighet och nytta.

    27.  Europaparlamentet bekräftar hur viktigt samarbetet med tredje länder är för att förebygga och bekämpa terrorism, och betonar att Förenta staterna är en oundgänglig partner på detta område. Parlamentet anser att EU och Förenta staterna bör skapa en gemensam rättslig ram för polissamarbete och rättsligt samarbete med särskild inriktning på skydd av grundläggande rättigheter, inte minst i fråga om personuppgifter. Detta samarbete bör upprättas genom ett internationellt avtal som säkrar vederbörlig demokratisk och parlamentarisk kontroll såväl på nationell nivå som på EU-nivå.

    28.  Europaparlamentet är oroat över medlemsstaternas reflexmässiga beteende i samband med lagstiftning mot terrorism, varvid önskan att förmedla ett politiskt budskap ofta överordnas seriösa och samvetsgranna överväganden som beaktar gränserna för vad som är möjligt och ändamålsenligt. Detta gäller bland annat den alltmer bristfälliga respekten för sådana rättsstatsprinciper som proportionalitetsprincipen och oskuldspresumtion.

    Vad gäller ”att agera”:

    29.  Europaparlamentet anser att det är ytterst viktigt att medlemsstaterna, i händelse av en terroristattack, visar verklig solidaritet genom att hantera och minimera konsekvenserna av attacken, särskilt gentemot EU-länder som inte har tillräckligt med mänskliga, finansiella och tekniska resurser för att hantera följdverkningarna, samordna insatserna och hjälpa offren.

    30.  Europaparlamentet påminner om hur viktigt det är att enighet råder bland alla demokratiska krafter i kampen mot terrorism.

    31.  Europaparlamentet anser att ett viktigt led i bemötandet av terroristangrepp bör vara att införa nödvändiga, effektiva och proportionella instrument för att stödja den övergripande kampen mot terrorism. Lika viktigt är att värna om rättsstatsprincipen i alla dess aspekter, skydda medborgarnas civila rättigheter, ge rättsliga garantier för misstänkta samt säkra demokratisk kontroll och granskning av all lagstiftning som införs på detta område, såväl på europeisk nivå som i förbindelser med tredje länder.

    32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om att säkra parlamentarisk kontroll över den gemensamma och samordnade underrättelseverksamheten på EU-nivå.

    När det gäller terrorismens rötter:

    33.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att utarbeta en handlingsplan för spridande av demokrati i världen och ett stärkt ekonomiskt och politiskt samarbete med islamiska länder genom

    • a)stöd för demokratirörelser, via studentutbyten och andra former av utbildning,
    • b)främjande av studentutbyten och andra former av utbildning,
    • c)ekonomiskt stöd till medier som sprider demokratiska idéer och avslöjar terroristverksamhet och personer som stöder terroristverksamhet.

    34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta åtgärder för att skydda och stödja terrorismens offer, bland annat genom att främja såväl utbytet av bästa praxis som enhetliga garantier på EU-nivå.

    Behovet av starkare och effektivare interparlamentariskt samarbete för den nya strategin för terrorismbekämpning:

    35.  Europaparlamentet anser att Europaparlamentet och de nationella parlamenten, så snart som reformfördragen undertecknats, bör inleda en gemensam utvärdering av den europeiska strategin för kampen mot terrorism i syfte att förbereda en ny form av ”högnivådialog” på detta område som inbegriper företrädare för medborgarna på såväl EU-nivå som nationell nivå.

    Samarbete med kommissionen och rådet

    36.  Europaparlamentet erinrar om att Lissabonfördraget förväntas träda i kraft år 2009 och att EU-institutionerna bör se till att skapa förutsättningarna för detta redan år 2008, och om att förslag som skall behandlas enligt medbeslutandeförfarandet och som inte kommer att bli föremål för beslut innan det nya fördraget träder i kraft, under 2008 bör behandlas med något vidare marginal än vad som egentligen gäller för medbeslutandeärenden.

    37.  Europaparlamentet tar del av det nya paketet med förslag om terrorismbekämpningslagstiftning som omfattar rådets rambeslut om användande av passageraruppgifter (PNR-uppgifter) i brottsbekämpningssyfte, direktivet om explosiva varor och utvärderingsrapporten om genomförandet av rambeslutet om bekämpande av terrorism. Parlamentet är fast beslutet att genomföra en bevisbaserad utvärdering av dessa förslag.

    38.  Europaparlamentet anser att EU:s samordnare för kampen mot terrorism bör spela en väsentlig roll när det gäller gemenskapens åtgärder i detta sammanhang och att dennes nuvarande befogenheter inte ger det handlingsutrymme som krävs för detta.

    39.  Europaparlamentet förväntar sig att man i samarbete med parlamentet utvecklar en sådan EU-strategi för politiken mot terrorism som inte bara omfattar en helhetssyn och en röd tråd, utan framför allt en indelning i kortsiktiga, medellångsiktiga och långsiktiga åtgärder.

    ***

    40.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europarådet samt medlemsstaternas regeringar och parlament.