Förslag till resolution - B6-0046/2008Förslag till resolution
B6-0046/2008

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

23.1.2008

till följd av uttalanden från den höge representanten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och kommissionen
i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen
från Annemie Neyts-Uyttebroeck och Marco Cappato
för ALDE-gruppen
om Iran

Förfarande : 2007/2683(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B6-0046/2008

B6‑0046/2008

Europaparlamentets resolution om Iran

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Iran, särskilt resolutionerna om mänskliga rättigheter och i synnerhet resolutionen av den 25 oktober 2007,

–  med beaktande av FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter, Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och FN:s konvention om barnets rättigheter, som Iran är avtalspart i,

–  med beaktande av människorättsdialogen mellan EU och Iran, avbruten sedan juni 2004,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution A/RES/62/168 av den 18 december 2007 om människorättssituationen i Iran,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner nr 1696, nr 1737 och nr 1747,

–  med beaktande av rapporten om Irans nukleära verksamhet som Internationella atomenergiorganets generaldirektör presenterade den 15 november 2007,

–  med beaktande av ordförandeskapets slutsatser vid Europeiska rådets möte i Bryssel den 14 juni 2007,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet från ordförandena för det andra interparlamentariska sammanträdet mellan Europaparlamentet och Iran som ägde rum i Teheran den 8–9 december 2007,

–  med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Situationen i Iran när det gäller utövandet av medborgerliga rättigheter och politiska friheter har försämrats under de två senaste åren, särskilt sedan presidentvalet i juni 2005, trots att Iran har åtagit sig att främja och skydda de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna inom ramen för olika internationella instrument på detta område.

B.  Enligt Amnesty International har antalet avrättningar i Iran, bland annat av minderåriga och homosexuella, ofta genom offentlig hängning eller stening, dramatiskt ökat och uppgår till minst 244 registrerade avrättningar sedan början av 2007, i jämförelse med 177 registrerade avrättningar 2006.

C.  FN:s generalförsamling godkände under sitt 62:a möte 2007 en resolution om införande av ett globalt moratorium avseende avrättningar, som ett steg på vägen mot ett avskaffande av dödsstraffet. Med tillfredsställelse konstateras att Nobelpristagaren Shirin Ebadi har uppmanat den iranska regeringen att omsätta den här resolutionen i praktiken.

D.  Tortyr och misshandel av fångar, isolering, hemliga fängslanden, tillämpning av grym, omänsklig eller förnedrande bestraffning och straffrihet för statliga agenter förekommer fortfarande i stor omfattning.

E.  Ett växande antal intellektuella har fängslats och under den senaste tiden har vågen av förtryck utvidgats till att omfatta personer med dubbelt medborgarskap, som ställs inför ytterst allvarliga anklagelser om samarbete med utländska makter eller spioneri.

F.  Flera kvinnorättsaktivister är nu åtalade eller har tidigare åtalats för sitt deltagande i kampanjen ”en miljon underskrifter”, som syftade till att avskaffa lagar som diskriminerar kvinnor. Dessa en miljon underskrifter skulle överlämnas till det nationella parlamentet (Majlis).

G.  Iran har fortfarande inte undertecknat FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.

H  Efter det att ministeriet för kultur och islamisk vägledning infört riktlinjer för publicering har censuren förstärkts och trakasserierna mot och förföljelser och fängslanden av journalister blivit allt vanligare. Samtidigt stänger myndigheterna regelbundet medieorgan.

I.  Minoriteterna diskrimineras i allt större utsträckning och trakasseras på grund av sina religiösa eller etniska ursprung, framför allt i gränsområdena (Kurdistan, Khuzestan, Sistan-Baluchistan, Azerbajdzjan), med ständiga fängslanden och dödsdomar mot vissa av medlemmarna i dessa.

J.  Medlemmarna av det religiösa samfundet Baha´i kan inte utöva sin tro, de utsätts för allvarliga förföljelser och nekas i princip alla medborgerliga rättigheter (t.ex. rätten till egendom, tillträde till högre utbildning). Deras religiösa platser vandaliseras.

K.  Det är ett beklagligt faktum att Iran fortfarande inte anpassat sig till sina internationella förpliktelser och upphört med all verksamhet i samband med anrikande av uran och upparbetande av bränsle, för att återupprätta förtroendet för landets fullkomligt fredliga kärnenergiprogram.

L.  Det är beklagligt att varken EU:s höge representant, efter diskussioner med den iranske förhandlaren i nukleära frågor, eller Internationella atomenergiorganets generaldirektör har kunnat redogöra för några positiva resultat som skulle tyda på att Iran uppfyllt de krav som FN:s säkerhetsråd har ställt.

M.  EU:s medlemsstater bör inte utvisa iranska asylsökande, bland dem personer som förföljs på grund av sin sexuella läggning eller religiösa tro, till exempel kristna, och Grekland får inte skicka tillbaka Mohammad Hassan Talebi, Mohammad Hossein Jaafari och Vahid Shokoohi Nia till Iran.

Mänskliga rättigheter

1.  Europaparlamentet är djupt oroat över försämringen av människorättssituationen i Iran under de senaste åren. Parlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att leva upp till sina skyldigheter enligt internationella människorättsstandarder och människorättsinstrument som landet har ratificerat genom att främja universella värderingar samt se till att alla får möjlighet att utöva sina medborgerliga rättigheter och politiska friheter.

2.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över den dramatiska ökningen av förtrycket mot det civila samhällets organisationer i Iran under det senaste året. De iranska myndigheterna uppmanas att sätta stopp för det hårda förtrycket av kvinnorättsaktivister, aktivister som deltar i kampanjen ”en miljon underskrifter”, studentorganisationer, aktivister för minoriteters rättigheter, intellektuella, lärare, journalister, bloggare och fackföreningsaktivister.

3.  Iran har undertecknat de internationella konventionerna om medborgerliga och politiska rättigheter samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och Europaparlamentet påminner Irans regering om att den därigenom är förpliktad att skydda grundläggande mänskliga rättigheter, till exempel yttrandefriheten, och uppmanar regeringen att släppa alla samvetsfångar fria.

4.  Europaparlamentet är bestört över det snabbt stigande antalet avrättningar och över att många av dem som avrättats inte beviljats rättvisa rättegångar.

5.  Europaparlamentet uppmanar Iran att till fullo respektera sin strafflagstiftning och att ge alla individer rätt till en opartisk rättegång, till exempel genom att ge dem rätt att ha en advokat redan från domstolsprocessens första början. Parlamentet kräver att adekvat medicinsk vård ovillkorligen tillhandahålls fångar med svagt hälsotillstånd.

6.  Europaparlamentet fördömer med kraft dödsdomarna och avrättningarna i Iran, särskilt dem som utmätts för/verkställts på unga brottslingar och minderåriga, och uppmanar de iranska myndigheterna att respektera internationellt erkänt rättsskydd för unga människor, till exempel FN:s konvention om barnets rättigheter.

7.  Europaparlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att i praktiken omsätta det förbud mot tortyr som tillkännagavs av chefen för rättsväsendet i april 2004.

8.  Europaparlamentet uppmanar det iranska parlamentet att ändra den iranska presslagstiftningen och strafflagstiftningen så att de överensstämmer med den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, och särskilt att upphäva alla straffbestämmelser avseende fredligt uttryckande av åsikter, inbegripet i pressen.

9.  Europaparlamentet kräver att det stora antal pressorgan som har lagts ner eller censurerats tillåts bedriva sin verksamhet enligt fastställda pressfrihetsregler.

10.  Europaparlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att påskynda processen för att utreda alla suspekta dödsfall och mord på intellektuella och politiska aktivister och att ställa de misstänkta förövarna inför rätta.

11.  Europaparlamentet vädjar till ledamöterna i Irans parlament att snabbt ändra strafflagstiftningen så att det moratorium som gäller stening omvandlas till ett totalt förbud, att anta lagar som förbjuder att minderåriga brottslingar avrättas och att dödsstraff utdöms för homosexuella handlingar eller äktenskapsbrott.

12.  De iranska myndigheterna uppmanas att börja tillämpa alla skyddsåtgärder som krävs vid dödsstraff och att begränsa antalet brott som kan föranleda att någon döms till döden, som ett första steg mot dödsstraffets avskaffande. Europaparlamentet uppmanar Irans folk att stödja den kampanj mot dödsstraff (”Stop the Death Penalty: the World decides”) som initierats av paraplyorganisationen Världskoalitionen mot dödsstraff (WCADP) och andra frivilligorganisationer.

13.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att respektera internationellt erkänt rättsskydd för personer som tillhör en religiös minoritet, oberoende av om denna är officiellt erkänd eller inte. Parlamentet fördömer den nuvarande avsaknaden av respekt för minoriteters rättigheter och begär att minoriteter ska få utöva alla de rättigheter som garanteras enligt den iranska konstitutionen och internationell lagstiftning. Myndigheterna uppmanas dessutom att undanröja alla former av diskriminering grundad på religion eller etnisk tillhörighet eller diskriminering mot personer som tillhör minoriteter såsom kurder, azerer, araber, balucher och bahai-anhängare. Framför allt måste förbudet mot bahai‑anhängarnas rätt att utöva sin tro hävas.

14.  Europaparlamentet välkomnar FN:s generalförsamlings omröstning om en resolution, i vilken man uttryckligen och kategoriskt fördömer kränkningarna av grundläggande mänskliga rättigheter i Iran, och uppmanar den iranska regeringen att vidta akuta åtgärder för att stoppa den senaste vågen av avrättningar i Iran.

15.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att noggrant övervaka utvecklingen i Iran och att uppmärksamma konkreta fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Rådet och kommissionen uppmanas också att rapportera om uppföljningen av situationen i Iran.

16.  Parlamentet föreslår att människorättsdialogen mellan EU och Iran, som varit avbruten sedan juni 2004, återupptas.

17.  Europaparlamentet bekräftar ånyo sitt stöd till alla oberoende frivilligorganisationer i Iran som med dialogens hjälp arbetar för demokratiska rättigheter.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra sitt bästa för att stödja det civila samhället och främja akademiska, socioekonomiska och kulturella utbyten mellan Europa och Iran för att skapa en öppen dialog, bland annat med hjälp av det nya instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter.

Kärnenergiprogrammet

19.  Europaparlamentet understryker det faktum att det vore oacceptabelt om Iran skaffar sig nukleär kapacitet för militära ändamål och uppmanar den iranska regeringen att förse Internationella atomenergiorganet med fullständiga, tydliga och trovärdiga svar på alla dess frågor om Irans nukleära verksamhet, samt att ratificera och genomföra tilläggsprotokollet till sitt säkerhetskontrollavtal och fullt ut genomföra bestämmelserna i samband med de extra arrangemangen.

20.  Europaparlamentet tror att förverkligandet av dessa åtgärder, tillsammans med de öppenhetsåtgärder som Internationella atomenergiorganet har krävt, skulle vara ett positivt steg i rätt riktning när det gäller att skapa förtroende i EU och det internationella samfundet avseende Irans kärnenergiprogram.

21.  Europaparlamentet bekräftar än en gång sitt fulla stöd för de ansträngningar som rådet lagt ned på att finna en långsiktig förhandlingslösning på den iranska kärnenergifrågan och understryker att EU:s förslag skulle förse Iran med allt det som landet behöver för att utveckla en civil kärnenergiindustri, samtidigt som de skulle tackla den oro som råder internationellt.

22.  Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd för FN:s säkerhetsråds resolution under kapitel VII, artikel 41 i FN-stadgan. Parlamentet uppmanar rådet (allmänna frågor och yttre förbindelser) att vid sitt nästa möte besluta om vilka åtgärder EU ska vidta med tanke på de beslut som FN:s säkerhetsråd kommer att fatta framöver.

23.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, den höge representanten för GUSP, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, FN-kommissionen för mänskliga rättigheter, ordföranden för Irans högsta domstol och Irans regering och parlament.