FÖRSLAG TILL RESOLUTION

13.2.2008

till följd av uttalandena av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen
från Ģirts Valdis Kristovskis, Brian Crowley, Ryszard Czarnecki och Adam Bielan
för UEN-gruppen
om EU:s uppförandekod för vapenöverföringar – rådets misslyckande med att anta den gemensamma ståndpunkten och omvandla koden till ett rättsligt bindande instrument

B6‑0070/2008

Europaparlamentets resolution om EU:s uppförandekod för vapenöverföringar – rådets misslyckande med att anta den gemensamma ståndpunkten och omvandla koden till ett rättsligt bindande instrument

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  År 2008 firar den Europeiska unionens uppförandekod för vapenexport 10-årsjubileum.

B.  För över två år sedan, den 30 juni 2005, kom COARM (rådets arbetsgrupp för export av konventionella vapen) på teknisk nivå överens om innehållet i den gemensamma ståndpunkten. Detta var ett resultat av ett ingående förfarande för att se över EU:s uppförandekod för vapenöverföringar med målet att omvandla koden till ett effektivt instrument för kontroll av vapenexport från EU:s territorium och av företag i EU.

C.  Ett antagande av denna gemensamma ståndpunkt innebär att koden blir ett rättsligt bindande instrument för exportkontroll.

D.  Europaparlamentet har vid flera tillfällen välkomnat denna gemensamma ståndpunkt, bl.a. i sin resolution av den 18 januari 2007 om rådets sjunde och åttonde årliga rapport enligt tillämpningsbestämmelse 8 i Europeiska unionens uppförandekod för vapenexport.

E.  Rådet har dock hittills, sedan 2005, inte antagit denna gemensamma ståndpunkt på politisk nivå, varför frågan fortfarande är olöst.

F.  Det har aldrig offentligen framförts några skäl till detta, men det är uppenbart att det beror på vissa EU-medlemsstaters önskan att upphäva EU:s nuvarande vapenembargo mot Folkrepubliken Kina.

G.  Denna fråga har blivit akut på grund av följande:

• (1)Lissabonfördraget har undertecknats, vilket tvingar EU att agera som en aktör med globalt ansvar på detta strategiskt och humanitärt viktiga område.
• (2)Utvecklingen av den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken har gjort att EU skickar ut alltfler externa militärer och civila på uppdrag i tredje land och att EU‑anställda kan hotas med vapen som tidigare har försetts av EU:s medlemsstater.
• (3)EU:s medlemsstater nyligen uttryckt sin beslutsamhet att öka vapenexporten för att främja sina ekonomiska intressen.
• (4)Flera initiativ har tagits för att harmonisera nationella upphandlingsregler avseende vapen samt vapenöverföring och vapenförsäljning inom gemenskapen.

H.  Trots de positiva insatserna från COARM för att ytterligare förbättra koden och dess tillämpning undergrävs detta arbete av vapenexport från medlemsstaterna till länder som befinner sig en konfliktsituation och där det råder instabilitet och mänskliga rättigheter inte respekteras. Dessa länder bör alltså anses som ”tvivelaktiga destinationer” enligt uppförandekoden.

I.  Bristen på politisk vilja att omvandla uppförandekoden till en gemensam ståndpunkt strider mot den ledande roll som Europeiska unionen och dess medlemmar har när det gäller att främja lagliga instrument för att kontrollera vapenöverföringar, nämligen vapenhandelsfördraget.

1.  Europaparlamentet beklagar det nuvarande politiska dödläget och att denna gemensamma ståndpunkt inte antagits, med tanke på kodens 10-årsjubileum.

2.  Europaparlamentet uppmanar det slovenska ordförandeskapet att göra allt som går för att uppförandekoden till sist ska antas som en gemensam ståndpunkt.

3.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som motsätter sig en rättsligt bindande uppförandekod att ompröva sin ståndpunkt.

4.  Europaparlamentet anser att EU:s bidrag till ett internationellt bindande vapenhandelsfördrag kommer att bli mer trovärdigt så snart som unionens eget vapenkontrollsystem blir rättsligt bindande.

5.  Europaparlamentet är också övertygat om att man samtidigt med ett antagande av den gemensamma ståndpunkten även bör vidta exempelvis följande åtgärder:

• a)Hinder mot tvivelaktiga vapenöverföringar genom strikt tillämpning av kodens kriterier för både företag och nationella väpnade styrkor.
• b)Förbättra och tillämpa kontrollen av handeln, och hindra olaglig vapenhandel via flyg- och sjöfrakt.
• c)Direkta undersökningar av nya påståenden om brott mot vapenembargon.
• d)Hinder mot försäljning till privata aktörer av vapen som samlats in under insatser inom ramen för den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken och reformen av säkerhetssektorn och andra EU-initiativ, och vidareförsäljning av sådana vapen.
• e)Ökad insyn och kvalitet i de uppgifter som EU:s medlemsstater lämnar in i samband med den årliga rapporten om uppförandekoden.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och samtliga regeringar och parlament i EU-länderna.