Förslag till resolution - B6-0301/2008Förslag till resolution
B6-0301/2008

    FÖRSLAG TILL RESOLUTION

    11.6.2008

    till följd av uttalandena av rådet och kommissionen
    i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen
    från Daniel Cohn-Bendit, Bart Staes, Satu Hassi, Hélène Flautre, Marie Anne Isler Béguin och Angelika Beer
    för Verts/ALE-gruppen
    om förberedelserna inför det elfte toppmötet mellan EU och Ryssland i Chanty-Mansijsk den 26–27 juni 2008

    Förfarande : 2008/2542(RSP)
    Dokumentgång i plenum
    Dokumentgång :  
    B6-0301/2008
    Ingivna texter :
    B6-0301/2008
    Omröstningar :
    Antagna texter :

    B6‑0301/2008

    Europaparlamentets resolution om förberedelserna inför det elfte toppmötet mellan EU och Ryssland i Chanty-Mansijsk den 26–27 juni 2008

    Europaparlamentet utfärdar denna resolution

    –  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryska federationen, framför allt resolutionerna från den 26 april 2007[1], den 10 maj 2007[2] och den 13 mars 2008[3],

    –  med beaktande av sin resolution om toppmötet mellan EU och Ryssland av den 14 november 2007[4],

    –  med beaktande av partnerskaps- och samarbetsavtalet med Ryssland som trädde i kraft 1997 och löpte ut i slutet av 2007,

    –  med beaktande av människorättsdialogen mellan EU och Ryssland,

    –  med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

    A.  Den 7 maj 2008 svors Dmitrij Medvedev formellt in som Ryska federationens president. Bara några timmar efter att han installerats på sitt ämbete utnämnde den nye presidenten f.d. president Vladimir Putin till premiärminister. Följande dag bekräftades Putin som premiärminister av en överväldigande majoritet i Duman.

    B.  Handeln och de ekonomiska förbindelserna mellan EU och Ryssland ökar stadigt och stärker parternas inbördes beroende, trots allt större oenighet och misstänksamhet i grundläggande politiska frågor.

    C.  Efter avsevärda framsteg i samband med det ryska importstoppet för kött och andra jordbruksprodukter från Polen och garantier när det gäller stängningen av Druzhba‑rörledningen, vilket Litauen uppfattat som en politisk vedergällningsaktion, har medlemsstaterna slutligen nått en överenskommelse om att slutgiltig godkänna ett nytt förhandlingsmandat för ett nytt avtal som ska ersätta det nuvarande partnerskaps- och samarbetsavtalet som löpte ut i slutet av förra året.

    D.  Det är oerhört viktigt att EU talar med en röst, visar stark intern solidaritet och antar en gemensam ståndpunkt, och att medlemsstaterna inte antar de ryska erbjudandena om att stärka de bilaterala förbindelserna med de mest intresserade av dem. Medlemsstaterna bör å andra sidan agera ansvarsfullt och opartiskt och avstå från att använda sin vetorätt när det gäller omfattande och komplicerade förhandlingar.

    E.  Vid Natotoppmötet nyligen i Bukarest erbjöds Ryssland nya eftergifter i syfte att få stöd för det antiballistiska missilförsvarssystem som Förenta staterna tänker bygga upp i Polen och Tjeckien. EU bör få framföra sina synpunkter i dessa samtal och göra allt för att nå en gemensam ståndpunkt i denna fråga som påverkar unionens övergripande säkerhet och som skulle kunna äventyra dess utrikespolitik och utlösa en ny kapprustning i Europa.

    F. ESFP:s rättsstatsuppdrag i Kosovo saknar fortfarande en tydlig rättslig grund, bl.a. på grund av Rysslands motstånd mot den planerade övergången och det gradvisa överlämnandet från Unmik till Eulex. Denna oklara ställning bidrar ytterligare till osäkerheten i ett redan instabilt och spänt läge som kan sprida sig till grannländerna.

    G.  De senaste allmänna valen och presidentvalet uppfyllde inte internationella standarder. Det gjordes inga allvarliga ansträngningar att vända den utveckling som under de senaste åren har inneburit försämringar av mänskliga rättigheter och demokratiska friheter i Ryska federationen samt en ökande självcensur och regeringskontroll av medierna.

    H.  Utredningarna kring de många morden på journalister, inte minst mordet på Anna Politkovskaja, har inte givit något resultat, vilket visar på polisens och domstolarnas oförmåga att gripa och åtala dem som är ansvariga för dessa brott.

    I.  I sin egenskap av medlem i organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och i Europarådet, är Ryska federationen förpliktad att respektera yttrandefriheten och mötesfriheten. Det strategiska partnerskap som EU ska ingå med Ryssland förväntas bygga på demokrati, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet.

    J.  Energi spelar även fortsättningsvis en central och strategisk roll i förbindelserna mellan EU och Ryssland. EU:s kraftiga beroende av fossila bränslen undergräver utvecklingen av en balanserad och samstämd europeisk strategi gentemot Ryssland, baserad på värderingar.

    K.  Denna brist på samstämdhet återspeglas tydligt i den lama kritiken från rådet, kommissionen och medlemsstaterna avseende kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Ryssland och situationen i Kaukasus, särskilt Tjetjenien, som sällan eller mycket knapphändigt tas upp under bilaterala överläggningar.

    M.  Både Ryssland och EU har ett intresse av fred och stabilitet i de gemensamma grannländerna. Sedan de ryska myndigheterna beslutade att upprätta rättsliga förbindelser med utbrytarrepublikerna Abchazien och Sydossetien har situationen i dessa georgiska regioner förvärrats ytterligare, vilket leder till ett ifrågasättande av de ryska styrkornas roll som neutrala fredsbevarare. Det undergräver också Georgiens territoriella integritet.

    1.  Europaparlamentet välkomnar president Medvedevs ord i hans installationstal om hur viktigt det är med medborgerliga rättigheter samt att han i tidigare tal offentligt har hyllat rättsstatsprincipen och vikten av mänskliga rättigheter. Parlamentet förväntar sig att dessa ord följs av handling och att Ryssland kommer att genomföra de reformer som krävs för att bereda väg för ett moget demokratiskt system.

    2.  Europaparlamentet upprepar i detta sammanhang sin synpunkt att partnerskapet med Ryska federationen endast kan vara av pragmatisk natur. Parlamentet anser dock att efter överenskommelsen mellan medlemsstaterna måste allt göras för att involvera och utmana Ryssland på ett konstruktivt och öppet sätt i syfte att inleda förhandlingar om ett nytt och omfattande avtal grundat på genuint gemensamma värderingar och intressen.

    3.  Europaparlamentet anser att färdplanen för genomförande av de fyra gemensamma områdena bör ses som utgångspunkten för förhandlingen on det nya avtalet.

    4.  Europaparlamentet betonar än en gång att demokrati och mänskliga rättigheter måste vara kärnfrågan i varje blivande avtal med Ryska federationen, med särskild hänvisning till definition och införlivande av en effektiv och tillämpbar människorättsklausul, och att kvaliteten och djupet i de framtida förbindelserna beror på hur dessa värderingar respekteras och stöds.

    5.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning att människorättsdialogen mellan EU och Ryssland måste intensifieras så att den blir mer effektiv och resultatinriktad, med deltagande av andra ryska ministrar än utrikesministern, och Europaparlamentets fulla medverkan på alla nivåer. Parlamentet anser att de samtal som kommissionen anordnar med civilsamhällets aktörer innan de officiella samråden inleds är ett viktigt redskap som bör få ökad status och tas med i beräkningen av de ryska myndigheterna med sikte på att omvandla dem till ett fullvärdigt rättsligt seminarium som engagerar människor från universitetsvärlden, civilsamhällets representanter och myndighetsrepresentanter från båda sidor.

    6.  Europaparlamentet konstaterar bekymrat de ryska myndigheternas tvekan att delta i en verklig dialog om människorättsfrågor med Europaparlamentet. När underutskottet för mänskliga rättigheter har haft sina sammanträden inför människorättsdialogen mellan Ryssland och EU har ryssarna inte medverkat, och de ville inte heller vara värdar för en delegation från underutskottet 2007.

    7.  Europaparlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att följa samtliga avgöranden i Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna samt att utan dröjsmål ratificera protokollet om reformen av denna institution. Parlamentet uppmanar med eftertryck Ryska federationen att även ratificera tilläggsprotokoll 14 till Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

    8.  Europaparlamentet understryker att ett starkt och oberoende civilsamhälle är en grundläggande och oersättlig del av verklig och utvecklad demokrati. Parlamentet är i detta sammanhang mycket oroat över den försämrade situationen för människorättsaktivister och de svårigheter som möts av frivilligorganisationer som arbetar för mänskliga rättigheter samt miljöskydd och andra miljöfrågor vad gäller registrering och genomförande av verksamheten. De nyligen ändrade lagarna om extremism är djupt oroväckande. De skulle kunna inverka på det fria informationsflödet och leda till att de ryska myndigheterna ytterligare begränsar politiska motståndares och oberoende journalisters rätt att uttrycka sig fritt.

    9.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över Ryska federationens diplomatiska ansträngningar att inskränka verksamheten för kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) genom att lämna in förslag till OSSE om att minska omfattningen av valövervakningsuppdragen och förbjuda offentliggörandet av kontorets rapporter omedelbart efter ett val. Parlamentet betonar den oersättliga nyckelroll som denna organisation spelar vid övergången från en totalitär regim till ett demokratiskt system. Parlamentet understryker att fria och rättvisa val är kärnan i en verklig och fullfjädrad demokrati och att OSSE:s övervakningsuppdrag på ett avgörande sätt kan ge ett bidrag i denna riktning.

    10.  Europaparlamentet påpekar att överenskommelsen om enklare viseringsregler måste ses som ett första steg mot inrättandet av en ordning med visumfrihet mellan EU och Ryssland. I detta sammanhang efterlyser parlamentet att statusen för EU-medborgare som bor i Ryssland ska regleras, och särskilt att de byråkratiska hinder som gör det omöjligt för EU‑medborgare att få visum med lång giltighetstid ska avlägsnas.

    11.  Europaparlamentet noterar att energidialogen intensifierats men uttrycker sin oro över att ryska staten på nytt håller på att ta kontrollen över alla resurser, inklusive energiresurser, samtidigt som den inte investerar politiskt i en demokratisering av de industriella förbindelserna eller i en förbättrad öppenhet och ansvarsskyldighet i samband med beslutsfattandet inom industrin. Samtidigt saknas det tydliga politiska mål för hållbar utveckling och effektiv resursanvändning. Parlamentet uppmanar Ryssland att i den nationella lagstiftningen snabbt införliva internationell bästa praxis avseende öppenhet och offentlig ansvarsskyldighet samt principerna i energistadgan.

    12.  Europaparlamentet beklagar att det inte förekommit något samråd mellan medlemsstaterna innan de skrivit under bilaterala avtal med Moskva, vilka inverkar på EU:s övergripande politik. Parlamentet beklagar att Ryssland utnyttjar energi som ett politiskt instrument och att medlemsstater utan samordning har skrivit under bilaterala energiavtal. Detta undergräver EU:s och andra medlemsstaters intressen och skapar osäkerhet kring EU:s och andra medlemsstaters strategiska projekt. EU:s kraftiga beroende av Ryska federationen på energiområdet undergräver allvarligt den gemensamma utrikespolitikens samstämdhet, skärpa och hållbarhet.

    13.  Europaparlamentet uppmanar med kraft båda parter att enas om en gemensam strategi för att begränsa klimatförändringen till en temperaturökning på högst 2°C jämfört med nivåerna före industrialiseringen. Detta bör ske genom att industriländer och utvecklingsländer rättvist bidrar till ansträngningarna för att minska utsläppen av växthusgaser med utgångspunkt i deras skiftande ansvar och möjligheter.

    14.  Europaparlamentet anser att de totala utsläppen måste minska med minst 50 % senast 2050 i förhållande till nivåerna 1990. I detta sammanhang har de utvecklade länderna ett särskilt ansvar att gå i spetsen för att minska utsläppen. De industrialiserade länderna måste senast 2020 ha minskat utsläppen med cirka 30 %. Ryssland bör spela en aktiv roll vid framtida internationella förhandlingar och bidra till att ett avtal kan ingås 2008 eller senast 2009, i syfte att säkra kontinuiteten på den globala koldioxidmarknaden.

    15.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över säkerheten i kärnkraftssektorn i Ryska federationen, landets planer på att exportera kärnteknik och kärnmaterial till andra länder samt de farhågor som detta väcker angående kärnsäkerhet och spridningsrisker. Parlamentet uppmanar Ryska federationen att upphöra med både transporterna av kärnmaterial och upparbetningen av kärnbränsle eftersom dessa aktiviteter innebär potentiella spridningsrisker.

    16.  Europaparlamentet uppmanar Ryska federationen att stödja utvecklingen av den ryska industrin för förnybar energi så att de enorma miljömässigt hållbara resurser som finns tillgängliga kan utnyttjas. Parlamentet uppmanar Ryska federationen att garantera att högsta möjliga miljönormer iakttas i samband med alla pågående eller planerade olje- och gasprojekt på landets territorium.

    17.  Europaparlamentet fördömer särskilt de fortsatta kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Tjetjenien, där utomrättsliga avrättningar, olagliga interneringsplatser, påtvingade försvinnanden och tortyr fortfarande tillämpas. Parlamentet understryker i detta sammanhang att den ryska regeringen i oktober 2006 förkastade mandatet för den särskilde rapportören för tortyrfrågor, som planerade att göra oanmälda besök i fängelser i Nordkaukasien.

    18.  Europaparlamentet betonar att Ryska federationen har undertecknat och ratificerat FN:s konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning från december 1984 och Europeiska konventionen för förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning från 1987, och att Ryssland som medlem av Europarådet också är förpliktat att respektera artikel 6 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna som garanterar rätten till en rättvis rättegång.

    19.  Europaparlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att bekämpa godtycklighet, att respektera rättsstatsprincipen och att inte använda domstolsväsendet som ett politiskt verktyg. Parlamentet betonar i detta sammanhang fallet med de tidigare ägarna av företaget Yukos, Michail Chodorkovskij och Platon Lebedev, som dömdes för bedrägerier och skattesmitning men som av Europaparlamentet betraktades som politiska fångar, vilket underströks i ett öppet brev till president Vladimir Putin i juli 2006.

    20.  Europaparlamentet är fortfarande inte helt övertygat om att Europa inom en överskådlig framtid skulle behöva ett missilsystem för att skydda sitt territorium mot fientliga ballistiska långdistansmissiler utrustade med stridsspetsar med massförstörelsevapen vilka avfyrats av skurknationer eller icke-statliga aktörer. Parlamentet noterar de farhågor som Ryssland hyser i detta sammanhang men uppmanar Moskva att inte göra avkall på iakttagandet av Fördraget om konventionella vapen i Europa. Parlamentet är övertygat om att man för att motverka nya kapprustningar, långsiktiga terrorhot och andra hot mot den europeiska och globala säkerheten måste göra enorma investeringar i konfliktförebyggande strategier och nedrustningsinitiativ, och att den direkta dialogen med Moskva måste intensifieras så att man kan nå en gemensam och ömsesidigt fördelaktig överenskommelse.

    21.  Europaparlamentet uppmanar Ryssland att inta en mer konstruktiv hållning gentemot Kosovo och att inte motsätta sig Eulex-uppdraget samt att fullt ut stödja OSSE och bekräfta dess mandat, så att samtliga garantier i Kosovos konstitution och de åtaganden som Kosovos myndigheter har gjort rörande den institutionella decentraliseringen och skyddet för samhällsgrupper som inte tillhör majoritetsfolket samt för kulturarvet och det arkitektoniska arvet kan genomföras helt och fullt.

    22.  Europaparlamentet beklagar de ryska myndigheternas beslut att upprätta officiella förbindelser med de faktiska myndigheterna i de georgiska utbrytarrepublikerna och det unilaterala beslutet att öka antalet fredsbevarande trupper i Abchazien, vilket förvärrar en redan spänd situation. Det nuvarande fredsbevarande arrangemanget måste ses över eftersom de ryska trupperna inte längre kan betraktas som neutrala. Parlamentet efterlyser ett djupare europeiskt engagemang i de stelnade konflikterna så att fredsprocesserna kan fortsätta. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att göra allt för att lösa upp spänningarna och med kraft ta upp denna fråga med den ryska motparten, och vädjar till de ryska myndigheterna att inte motsätta sig EU:s medverkan i civila och militära fredsbevarande insatser.

    23.  Europaparlamentet är allvarligt bekymrat över den svåra situationen för grupperna av ursprungsbefolkningar (chanter, manser och nentser) som lever i det område där toppmötet kommer att äga rum, och uppmanar de ryska myndigheterna att vidta de åtgärder som krävs för att skydda deras rättigheter.

    24.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaterna samt Ryska federationens regering och parlament.