Förfarande : 2008/2621(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B6-0388/2008

Ingivna texter :

B6-0388/2008

Debatter :

PV 03/09/2008 - 15
CRE 03/09/2008 - 15

Omröstningar :

PV 04/09/2008 - 7.5
CRE 04/09/2008 - 7.5

Antagna texter :

P6_TA(2008)0406

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 118kWORD 60k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B6-0377/2008
1.9.2008
PE410.790
 
B6‑0388/2008
till följd av uttalandet av rådet
i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen
från Beniamino Donnici, Toomas Savi, Renate Weber och Sophia in 't Veld
för ALDE-gruppen,
om mödradödlighet inför FN:s högnivåmöte den 25 september och översyn av millennieutvecklingsmålen

Europaparlamentets resolution om mödradödlighet inför FN:s högnivåmöte den 25 september och översyn av millennieutvecklingsmålen 
B6‑0388/2008

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av de millennieutvecklingsmål som antogs vid FN:s millennietoppmöte i september 2000,

   med beaktande av kommissionens rapport om ”Millennieutvecklingsmålen 2000–2004” (SEK(2004)1379),

   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet i Bryssel den 1617 december 2004, som bekräftar Europeiska unionens fullständiga engagemang för millennieutvecklingsmålen och politisk sammanhållning,

   med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet med titeln ”Jämställdhet och ökat medinflytande för kvinnor i utvecklingssamarbetet” (SEK(2007)0332),

   med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2008 om jämställdhet och ökat medinflytande för kvinnor i utvecklingssamarbetet (2007/2182(INI)),

   med beaktande av Europaparlamentets resolutioner av den 12 april 2005 om Europeiska unionens roll när det gäller att uppnå millennieutvecklingsmålen och av den 20 juni 2007 om millennieutvecklingsmålen i halvtid,

   med beaktande av dess resolutioner av den 17 november 2005 om en utvecklingsstrategi för Afrika, och av den 25 oktober 2007 om läget i förbindelserna mellan EU och Afrika,

   med beaktande av den fjärde internationella kvinnokonferensen som hölls i Peking i september 1995, den förklaring och den handlingsplattform som antogs i Peking samt de påföljande slutdokument som blev resultatet och som antogs vid FN:s särskilda sessioner Peking +5 och Peking +10 om ytterligare åtgärder och initiativ för att genomföra Pekingförklaringen och den handlingsplattform som antogs den 9 juni 2000 respektive den 11 mars 2005,

   med beaktande av den gemensamma förklaringen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen om Europeiska unionens utvecklingspolitik: ”Europeiskt samförstånd” (Europeiskt samförstånd om utveckling) som undertecknades den 20 december 2005, och det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd från december 2007,

   med beaktande av FN:s befolkningsfonds rapporter om världens befolkningssituation 2005 och 2006 ”The Promise of Equality: Gender Equity, Reproductive Health and the Millennium Development Goals” (Jämställdhetslöftet: Likvärdig behandling, reproduktiv hälsa och millennieutvecklingsmålen) respektive ”A Passage to Hope: Women and International Migration” (En resa mot hoppet: kvinnor och internationell migration),

   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1905/2006 av den 18 december 2006 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete,

   med beaktande av protokollet om afrikanska kvinnors rättigheter, som också kallas Maputoprotokollet, som trädde i kraft den 26 oktober 2005, och handlingsplanen från Maputo om att göra den kontinentala politiska ramen för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, som antogs vid Afrikanska unionens extra session i september 2006, operativ 2007–2010,

   med beaktande av FN:s internationella konferens om befolkning och utveckling, som hölls i Kairo i september 1994, det handlingsprogram som antogs i Kairo och de efterföljande slutdokument som antogs vid FN:s extra session fem år efter Kairokonferensen (Kairo +5) om ytterligare åtgärder för att genomföra det handlingsprogram som hade antagits 1999,

   med beaktande av handlingsramen och rekommendationerna om hälsa för hållbar utveckling, som hälsovårdsministrarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet antog i Bryssel i oktober 2007,

   med beaktande av den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som trädde i kraft den 3 januari 1976, särskilt artikel 12 i denna,

   med beaktande av den allmänna kommentaren nr 14 om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som avser bästa uppnåeliga hälsa (Förenta nationernas dokument E/C 12/200/4 (2000)),

   med beaktande av konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor av den 3 september 1981,

   med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Totalt har 186 länder förbundit sig att uppnå millennieutvecklingsmålet att minska mödradödligheten med 75 procent fram till 2015. Av alla millennieutvecklingsmålen är det målet för mödradödligheten som uppvisar det största gapet till det uppsatta målet.

B.  Mer än en halv miljon kvinnor dör i samband med graviditet eller förlossning varje år, och 99 procent av dessa finns i utvecklingsländerna. Mödradödligheten i Afrika söder om Sahara har varit i stort sett konstant under de senaste 20 åren: var sextonde kvinna dör i barnsäng. Den globala ojämlikheten på hälsoområdet visar sig således allra tydligast i mödradödligheten – till och med i ännu högre grad än i barnadödligheten.

C.  G8-länderna har enats om ett åtgärdspaket på hälsoområdet som bland annat ska bidra till att rekrytera och utbilda 1,5 miljoner personer för sjukvårdsbehoven i Afrika, med målet att 80 procent av alla mödrar ska få professionell hjälp vid förlossningen. Åtagandet innebär att personaltätheten kommer att ökas till 2,3 vårdutbildade per 1 000 invånare i 36 afrikanska länder som just nu har akut brist på vårdkunniga. Däremot sägs ingenting om att avsätta de 10 miljarder dollar som enligt civilrättsaktivister skulle krävas för att rädda livet på sex miljoner mödrar och barn varje år.

D.  Dödlighet och sjukdom bland mödrar i samband med graviditet och förlossning utgör en global hälsorisk. Mödradödligheten drabbar omkring 536 000 kvinnor varje år, och för varje kvinna som dör drabbas 30 eller fler av allvarliga komplikationer. Dessa varierar från kroniska infektioner till funktionshindrande skador, såsom obstetrisk fistel, som enkelt skulle kunna undvikas med allmän tillgång till grundläggande och akut förlossningsvård samt reproduktiv hälsovård.

E.  Mödradödlighet som skulle gå att förhindra är en kränkning av kvinnors och tonårsflickors rätt till liv. Orsakerna till mödradödlighet och sjukdom i samband med graviditet och förlossning kan också utgöra kränkningar av andra mänskliga rättigheter, till exempel rätten till bästa uppnåeliga fysiska och psykiska hälsovård och rätten att inte diskrimineras i fråga om tillgång till grundläggande sjukvård.

F.  Rätten till liv slås fast i artikel 3 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Rätten till liv innebär inte bara att stater ska avstå från att godtyckligt beröva någon livet, utan också att staten är skyldig att skydda medborgarna från dödsfall som går att förhindra. Detta gäller även mödradödligheten.

G.  Rätten till bästa uppnåeliga fysiska och psykiska hälsovård slås fast i den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Tillgången till god hälsovård är avgörande för att minska mödradödligheten och måste omfatta vård före och efter förlossningen, utbildad förlossningspersonal, akut förlossningsvård och familjeplanering.

H.  Rätten till självbestämmande över sexualitet och reproduktion inbegriper rätten att själv välja om man vill gifta sig, bilda familj och ingå sexuella förbindelser samt rätten att inte utsättas för sexuellt våld och tvång.

I.  Kvinnor har rätt att slippa diskriminering på hälsovårdsområdet. Omfattningen av de dödsfall och allvarliga men som drabbar kvinnor i samband med graviditet och förlossning runtom i världen vittnar dock om allvarliga systematiska orättvisor och att kvinnor diskrimineras under hela livet.

J.  Kvinnor är särskilt utsatta under graviditet och i samband med förlossning på grund av flera olika former av diskriminering, till exempel mäns och kvinnors olika ställning i hushållet, traditionella sedvänjor som är skadliga för kvinnor, våld mot kvinnor och förkärleken för söner. Enligt konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, som har ratificerats av samtliga EU-länder, ska konventionsstaterna aktivt arbeta för att ”ändra mäns och kvinnors sociala och kulturella beteendemönster för att därmed avskaffa fördomar samt seder och bruk som grundar sig på föreställningen om det ena könets underlägsenhet eller på stelnade roller för män och kvinnor” och för att garantera att kvinnor får tillgång till nödvändiga tjänster i samband med graviditet och förlossning samt under tiden därefter.

K.  FN:s generalförsamling har gjort allmän tillgång till reproduktiv hälsovård senast 2015 till ett av delmålen under millennieutvecklingsmål 5 om mödradödlighet i listan över millennieutvecklingsmålen.

L.  Vid den internationella konferensen för befolkning och utveckling beslöt det internationella samfundet att avsätta mer resurser till arbetet för reproduktiv hälsa (däribland familjeplanering och mödrahälsovård), som enligt konferensen är ett av de viktigaste områdena för det internationella biståndsarbetet.

M.  Bidragen har sjunkit i stället för att öka och den totala finansieringen av familjeplaneringsprogrammen ligger nu långt under 1994 års nivå. Siffran uppgick i absoluta tal till 723 miljoner dollar 1995 och 442 miljoner dollar 2004.

N.  Mödradödlighetens orsaker skulle kunna motverkas genom tillgång till god mödravård. Några av orsakerna till mödradödlighet är att man på grund av stora avstånd eller brister i infrastruktur och transporter inte hinner fram till en lämplig vårdinrättning, eller att man när man kommit fram får vänta länge på ett lämpligt omhändertagande på grund av personalbrist eller därför att el, vatten eller läkemedel och medicinsk utrustning saknas.

O.  Det är statens ansvar att i egen regi eller med hjälp av andra aktörer tillhandahålla hälsovårdstjänster som tryggar rätten till hälsa.

P.  Trots att mödrahälsovården är en tung fråga som också rör kränkningar av mänskliga rättigheter har den haft en undanskymd plats på den internationella dagordningen och hamnat i skymundan när fokus i stället har legat på att förhindra vissa sjukdomar. Höga hiv‑siffror har lett till att kampen mot dödlighet och sjukdom bland kvinnor i samband med graviditet och förlossning har stått stilla eller till och med tagit ett steg bakåt.

Q.  Både män och kvinnor i de berörda länderna saknar i stor utsträckning kunskap om rätten till mödrahälsovård. Därför kräver de inte den bättre vård och omsorg de har rätt till.

1.  Europaparlamentet är ytterst oroat över att mödradödligheten är det millennieutvecklingsmål som uppvisar det största gapet till det uppsatta målet, särskilt i Afrika.

2.  Europaparlamentet konstaterar att vid sidan av utbildning spelar kvinnors egenmakt en viktig roll för att förbättra möjligheterna att uppnå millennieutvecklingsmål 5, som är en viktig indikator på den samlade utvecklingen.

3.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att inför FN:s högnivåmöte om millennieutvecklingsmålen prioritera mål 5 om förbättrad mödrahälsovård.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att minska skillnaderna i mödradödlighet mellan industriländerna och utvecklingsländerna genom att öka investeringarna i och satsningarna på vårdpersonal samt att med större bidrag och engagemang försöka förbättra hälsovårdssystemen och den grundläggande vårdinfrastrukturen. Medel bör bland annat avsättas till övervakning och kontroll, grundläggande hälsovård i offentlig regi, samhälleliga insatser och annat nödvändigt stöd.

5.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att intensifiera sina ansträngningar för att eliminera sådan mödradödlighet och sjukdom i samband med graviditet och förlossning som kan förhindras genom att utveckla, tillämpa och kontinuerligt utvärdera färdplaner och handlingsplaner som syftar till att komma till rätta med dessa problem i alla delar av världen. Det krävs en strategi som baserar sig på rättviseaspekten, mänskliga rättigheter och systematik samt erforderligt stöd och erforderlig hjälp från starka institutionella mekanismer och nödvändig finansiering.

6.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att utvidga mödrahälsovården inom ramen för primärvården och erbjuda möjlighet till väl underbyggda beslut, utbildning om tryggt moderskap, målinriktad och effektiv mödravård, kostprogram för blivande mödrar, bra förlossningsvård som undviker onödiga kejsarsnitt och akut förlossningsvård, remittering vid komplikationer i samband med graviditet, förlossning och abort, vård efter förlossning samt familjeplanering.

7.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att förbättra tillgången till heltäckande information och tjänster på området för sexuell och reproduktiv hälsa samt se till att dessa håller hög standard och får tillräcklig finansiering.

8.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att utarbeta indikatorer och riktmärken för att kunna minska mödradödligheten (däribland det officiella utvecklingsstödet) och inrätta övervaknings- och uppföljningsmekanismer som gör att befintliga strategier och program kontinuerligt kan förbättras.

9.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att se till att det samlas in tillförlitliga och aktuella uppgifter som kan ligga till grund för åtgärder mot mödradödlighet och sjukdom i samband med graviditet och förlossning.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att tillhandahålla den utbildning, kapacitetsuppbyggnad och infrastruktur som krävs för att alla gravida kvinnor och flickor ska ha tillgång till professionell förlossningspersonal, samt att ta fram ”färdplaner” och nationella handlingsplaner för att uppnå detta mål.

11.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att, där abort är lagligt, se till att det i största möjliga omfattning och i enlighet med lokal lagstiftning erbjuds god tillgång till säkra aborter och att sjukvårdspersonalen har rätt utbildning och utrustning för att kunna erbjuda säkra aborter i nödvändig omfattning. Parlamentet ställer sig bakom Europarådets resolution av den 17 april 2008 om säkra och lagliga aborter.

12.  Europaparlamentet fördömer den amerikanska så kallade ”munkavleregeln” som hindrar utländska frivilligorganisationer som erhåller amerikanskt bistånd till familjeplanering från att använda egna medel för att erbjuda laglig abort och medicinsk rådgivning eller remittera kvinnor för abort.

13.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att utveckla program och strategier för att ta itu med de underliggande hälsofaktorer som är avgörande för att kunna förebygga mödradödlighet, exempelvis deltagande i hälsorelaterade beslutsprocesser, information om sexuell och reproduktiv hälsa, läskunnighet, kosthållning, icke-diskriminering och jämställdhet mellan kvinnor och män.

14.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att skapa ett forum för utbyte av bästa metoder från program och strategier mot mödradödlighet.

15.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och FN:s generalsekreterare.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy