FÖRSLAG TILL RESOLUTION

17.9.2008

till följd av uttalandena av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen
från Martin Schulz, Harlem Désir och Stephen Hughes
för PSE-gruppen
om det sociala paketet

B6‑0433/2008

Europaparlamentets resolution om det sociala paketet

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av det sociala paketet, som lades fram av kommissionen den 2 juli 2008, inklusive kommissionens meddelande med titeln ”En förnyad social agenda: Möjligheter, tillgång och solidaritet i framtidens Europa” (KOM(2008)0412) och åtskilliga andra förslag som inte rör lagstiftning,

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare (omarbetning) (KOM(2008)0419),

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (KOM(2008)0426),

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om tillämpning av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (KOM(2008)0414),

–  med beaktande av domarna från Europeiska gemenskapernas domstol i målen Viking Line, Laval, Rüffert och kommissionen mot Luxemburg och den kontroversiella politiska diskussionen i samband med detta,

–  med beaktande av rådets (sysselsättning och sociala frågor) politiska överenskommelse om direktivet om arbetsvillkor för personal som hyrs ut av bemanningsföretag och arbetstidsdirektivet,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet föreskrifterna om sociala rättigheter, samt bestämmelserna i EG-fördragets artikel 136, enligt vilken medlemsstaternas mål ska vara att främja sysselsättningen, att förbättra levnads- och arbetsvillkor, att åstadkomma ett fullgott socialt skydd, en dialog mellan arbetsmarknadens parter och en utveckling av de mänskliga resurserna för att möjliggöra en varaktigt hög sysselsättning samt att bekämpa social utslagning, och av artikel 152 om folkhälsa,

–  med beaktande av Europeiska rådets avsikt att före utgången av 2008 i ytterligare utsträckning överväga åtgärder som syftar till att öka integrationen av romerna inom EU,

–  med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  En historisk uppgift för Europeiska unionen består i att garantera och verka för alla medborgares säkerhet och välbefinnande.

B.  Unionen betraktades en gång i tiden av dess medborgare som en källa till tillförsikt, hopp och sociala framsteg, men uppfattas numera alltför ofta som ett hot.

C.  Det faktum att mitten- och högerpartierna har övergett Europeiska unionens grundläggande sociala vision har allvarligt skadat de europeiska medborgarnas förtroende för EU.

En ny social vision

1.  Europaparlamentet påminner om de viktiga sociala framsteg som uppnåddes av Europeiska unionen under kommissionsordförande Delors ledarskap. Det är beklagligt att ledarna för mitten- och högerpartierna inom EU under det senaste årtiondet har omvandlat unionens politik för den inre marknaden – och dess enorma potential att skapa välgång för alla – till en symbol för allt det som EU misstros för.

2.  Europaparlamentet efterlyser en kursändring som innebär att det sociala syftet med Europeiska unionen på nytt intar en central plats på EU:s politiska dagordning.

3.  Europaparlamentet anser att denna kursändring förutsätter.

• –bättre reglering av finanssektorn för att man ska kunna få ett slut på denna period med kasinokapitalism som förorsakat en kris för EU:s ekonomi och hotar att frånta miljontals unionsmedborgare deras bostäder och uppehälle,
• –en ny rättslig ram som klargör att de ekonomiska friheterna i EU aldrig får leda till bristande respekt för grundläggande sociala rättigheter,
• –en garanterad levnadsstandard, inklusive en garanterad inkomst; kommissionen bör lägga fram förslag om att i medlemsstaterna införa nationella minimilöner så att alla EU-medborgare tar sig över fattigdomströskeln,
• –en strategi på Europanivå som syftar till att eliminera fattigdom, framför allt fattigdom bland barn,
• –en rimlig lön, med en politik för nationella minimilöner som fastställs baserat på BNP i respektive medlemsstat genom lagstiftning eller kollektivavtal,
• –en trygg pension som garanteras genom EU-bestämmelser om rörliga pensionssystem under beaktande av atypiska arbeten och avbrott i karriären,
• –åtgärder som syftar till att minska löneklyftorna mellan kvinnor och män,
• –lika lön för lika arbete,
• –fri rörlighet för arbetstagare kombinerat med effektiva sociala åtgärder som syftar till att upprätthålla och stärka arbetsmarknadsvillkoren i mottagarländerna,
• –omfattande och effektiv lagstiftning mot diskriminering,
• –ökat stöd för Europatäckande kollektivavtal och starka fackföreningar,
• –trygghet, partnerskap och möjligheter på arbetsplatsen, i stället för otrygghet, besparingar och otillbörliga förfaranden,
• –en arbetsplats som är förenlig med familjeliv,
• –en effektiv och human politik på invandrings- och integrationsområdet,
• –en politik för aktivt åldrande, med bättre arbetsvillkor, möjligheter till fortbildning och livslångt lärande för alla åldersgrupper,
• –en tydlig rättslig ram på Europanivå som tryggar allmänna tjänster,
• –bredare tillträde till högkvalitativ utbildning och fortbildning, däribland inrättandet av en rätt inom EU till livslångt lärande,
• –en rättvis, effektiv och hållbar skattepolitik med tydligare samordning som hjälper medlemsstaterna att uppnå gemensamma sociala, ekonomiska och miljö- och energimässiga mål,
• –bättre samordning av nationell ekonomisk och social politik i strävan att uppnå gemensamma mål,
• –en hög nivå på hälsoskyddet och lika tillgång till högkvalitativ hälso- och sjukvård för alla, i medborgarnas omedelbara närhet.

4.  Europaparlamentet betonar att EU måste se till att det ökande välståndet inom unionen bidrar till ett bättre liv för alla dess medborgare och till ett mer jämlikt samhälle.

5.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen äntligen erkänt behovet av att blåsa nytt liv i EU:s socialpolitiska agenda, men anser samtidigt att det sociala paket som kommissionen lade fram den 2 juli 2008 är för begränsat till omfattningen och att det kommer för sent.

6.  Europaparlamentet betonar att EU-medborgarna kommer att stödja en fördjupad europeisk union och acceptera globaliseringsprocessen endast om ekonomiska framsteg medför sociala framsteg och effektiva åtgärder mot fattigdom och social utslagning samt ökad levnadsstandard och bättre arbetsvillkor.

7.  Europaparlamentet konstaterar att bristen på socialpolitiska initiativ på Europanivå under de senaste tio åren – tillsammans med ökande utlokalisering av företag, omfattande arbetslöshet och en allt större andel otrygg sysselsättning i utkanten av arbetsmarknaden, nu förvärrat av stigande energi- och livsmedelspriser – gör att många EU-medborgare blir negativt inställda gentemot EU-projektet.

En starkare social agenda

8.  Europaparlamentet välkomnar vissa positiva steg i det sociala paketet, men anser samtidigt att paketet i dess helhet är ett inadekvat och ofullständigt svar på de problem som EU-medborgarna står inför, och noterar att vissa av förslagen kommer för sent för att man ska kunna genomföra dem inom kommissionens innevarande mandatperiod.

9.  Europaparlamentet beklagar framför allt att paketet inte omfattar förslag om följande frågor, som är väsentliga när det gäller att skapa en hållbar europeisk union:

• –ett direktiv om grundläggande arbetstagarrättigheter för alla arbetstagare – oavsett sysselsättningsstatus – till skydd för den allt större andelen atypiska arbetstagare, såsom personer som arbetar på nolltidskontrakt, på distans eller hemifrån,
• –en rättslig ram, inom primär- och sekundärrätt, som skulle kunna ge EG‑domstolen en möjlighet att finna en bättre balans mellan sociala rättigheter och ekonomiska friheter, exempelvis genom övergripande sociala klausuler och en omfattande stadga om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att Lissabonfördraget och den tillhörande stadgan om de grundläggande rättigheterna träder i kraft snarast möjligt, och välkomnar med tanke på kommissionens meddelande åtagandet i sista minuten att organisera ett forum om konsekvenserna av de aktuella domsluten från EG-domstolen på området för kollektivavtal,
• –en översyn av direktivet om utstationering av arbetstagare mot bakgrund av domstolens aktuella domar, för att garantera lika lön för lika arbete, tillåta att alla kollektivavtal beaktas när arbetstagares intressen skyddas och uppdatera direktivet så att det kommer att beakta lagstiftning som antagits senare, såsom direktivet om offentlig upphandling från 2004,
• –en översyn av direktivet om lika lön, tillsammans med ett könsneutralt arbetsutvärderingssystem, för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män såväl inom som mellan ekonomiska sektorer,
• –ett stärkt direktiv om föräldraledighet, tillsammans med åtgärder som uppmuntrar medlemsstaterna att uppfylla de åtaganden om tillhandahållande av högkvalitativ barnomsorg som de ställde sig bakom vid toppmötet i Barcelona 2002 men som de i många fall inte lyckats fullgöra,
• –ett EU-ramdirektiv som tryggar ett öppet och insynsvänligt tillhandahållande av högkvalitativa allmänna tjänster med lika tillgång för alla, och där bestämmelser på den inre marknaden inte utgör ett hinder,
• –ett direktiv om uppsägningar utan saklig grund med syfte att sätta stopp för missbruk i fall av individuella uppsägningar,
• –ett direktiv om solidariskt ansvar för att undanröja de rättsliga kryphål som utnyttjas av arbetsgivare utan skrupler när de kringgår sina skyldigheter gentemot arbetstagare,
• –ett direktiv om gränsöverskridande kollektivavtal, anpassat till den kontext som gränsöverskridande affärsverksamhet medför.
• –ett direktiv om skydd av arbetstagares hälsa och säkerhet mot nålstick, som orsakar miljontals skador inom EU varje år, och EU-omfattande handlingsregler för förebyggande av infektioner i samband med hälso- och sjukvård,
• –omvandling till ett direktiv av kommissionens rekommendation om den europeiska förteckningen över arbetssjukdomar,
• –ett ramdirektiv om ergonomisk design på arbetsplatser och arbetsstationer.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka det sociala paketet och använda sin initiativrätt på dessa områden.

11.  Europaparlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att omedelbart bryta dödläget i samband med direktivet om bättre möjligheter att överföra kompletterande pensionsrättigheter så att man kan undvika att ett stort antal EU-medborgare förlorar sina kompletterande pensionsrättigheter.

12.  Europaparlamentet välkomnar rådets gemensamma ståndpunkt, som är i linje med parlamentets ståndpunkt från 2002 om skydd av arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag, och ser fram emot ett skyndsamt antagande av direktivet.

13.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om lika behandling, vilket omfattar principen att diskriminering – oavsett om den sker på grund av religion eller tro, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning – är oacceptabel, detta i enlighet med parlamentets begäran i resolutionen av den 20 maj 2008. Parlamentet konstaterar emellertid att bestämmelser som skulle kunna begränsa rätten till lika behandling behöver förtydligas, och uppmanar rådet och samtliga medlemsstater att anta direktivet snarast möjligt för att man ska få ett slut på diskriminering riktad mot EU-medborgare på alla områden. Medlemsstaterna uppmanas att ratificera och genomföra FN:s senaste konvention om rättigheter för funktionshindrade och det fakultativa protokollet.

14.  Europaparlamentet anser att den gemensamma ståndpunkt som uppnåtts av medlemsstaterna om arbetstidsdirektivet är oförenlig med principen att hälso- och säkerhetslagstiftning inte får kringgås, och påminner medlemsstaterna om att det välavvägda förslag som antogs vid parlamentets första behandling 2005 medgav tillräcklig flexibilitet och säkerhet för såväl företag som arbetstagare och innebar ett slut på undantag från regeln om 48 timmars arbetsvecka.

15.  Europaparlamentet noterar förbättringarna i förslaget för gränsöverskridande hälso- och sjukvård, men efterlyser ytterligare åtgärder som förbättrar patienters rättigheter och rörlighet och garanterar medlemsstaternas självständighet när det gäller att organisera de nationella hälso- och sjukvårdssystemen och upprätthålla principen om lika tillgång till högkvalitativ hälso- och sjukvård för alla, i medborgarnas omedelbara närhet.

16.  Europaparlamentet noterar förslaget om översyn av direktivet om inrättandet av ett europeiskt företagsråd, men beklagar att det bara omfattar mindre förbättringar. Direktivet måste i större utsträckning möjliggöra förhandsåtgärder och bättre hantering i samband med omstruktureringar från företags och arbetstagares sida. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att till fullo beakta parlamentets ståndpunkt i Menradbetänkandet från 2001. Parlamentet efterlyser framför allt kraftfullare åtgärder när det gäller att bekämpa bristande efterlevnad, att begränsa bestämmelserna om konfidentialitet och att underlätta förhandlingar mellan arbetstagarföreträdare och företagsledningar.

17.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att agera vad gäller dess avsikt att göra en översyn av förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, särskilt avsikten att bredda definitionen av arbetslöshet och tillämpliga kriterier genom sänkta tröskelvärden, att inkludera olika typer av utlokalisering och omstrukturering och att stödja arbetstagare som har förlorat sina arbeten till följd av en utlokalisering inom Europeiska unionen.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka den roll som spelas av Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Dublininstitutet) i samband med insamling och utvärdering av information om arbetsmarknadstrender och omstruktureringar inom EU.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka sitt stöd för anständigt arbete globalt genom stränga villkor i EU:s handelsförbindelser och att verka för att frågan om anständigt arbete tas med i WTO-förhandlingarna.

Socialt skydd och social integration

20.  Europaparlamentet beklagar djupt de politiska bristerna på Europanivå och i medlemsstaterna med tanke på den ökande fattigdomen, inte minst fattigdomen bland barn.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta ett tydligt handlingsprogram som syftar till att trygga alla EU-medborgares rätt till anständiga och ekonomiskt överkomliga bostäder, i enlighet med Europeiska stadgan om bostäder.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att ställa sig bakom både progressiv skatt – som inte tvingar medborgare att leva under fattigdomströskeln – och en uppförandekod på skatteområdet, och att motstå en urholkning av skattebasen genom konkurrens om fritt kapital och högkompetenta och rörliga individer. Europarlamentet föreslår att en social stabilitetspakt inrättas för att man ska kunna fastställa miniminivåer för sociala tjänster och uppmuntra till en samordning uppåt.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka samarbetet regeringar emellan genom en bättre öppen samordningsmetod, under beaktande av kvantitativa mål och indikatorer som uppmuntrar till en utveckling mot hållbara pensioner, och att inleda arbetet med att integrera socialpolitiken och sociala konsekvensbedömningar i alla politiska frågor under de kommande månaderna.

24.  Europaparlamentet betonar behovet av en mer strukturerad strategi i kampen mot utestängande av romer som bland annat inbegriper antagande av konkreta mål och mekanismer. Frågan om romerna är en fråga för Europeiska unionen som berör alla EU:s medlemsstater och som bör integreras i alla politiska frågor på Europanivå. Den bör inte betraktas som en sektorspecifik fråga. Parlamentet efterlyser indikatorer med vars hjälp effektiviteten i de befintliga instrumenten skulle kunna mätas.

25.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament och arbetsmarknadens parter.