FÖRSLAG TILL RESOLUTION
20.10.2008
i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen
från Martin Schulz, Hannes Swoboda, Robert Goebbels, Pervenche Berès, Linda McAvan och Jan Marinus Wiersma
för PSE-gruppen
om Europeiska rådets möte i Bryssel den 15–16 oktober 2008
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B6-0543/2008
B6‑0552/2008
Europaparlamentets resolution om Europeiska rådets möte i Bryssel den 15‑16 oktober 2008
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet den 15‑16 oktober 2008,
– med beaktande av Europeiska rådets rapport och kommissionens uttalande om Europeiska rådets möte den 15-16 oktober 2008,
– med beaktande av rådets slutsatser om EU:s tillsynsramar och arrangemang för finansiell stabilitet, antagna den 14 maj 2008, och rådets slutsatser om dessa frågor från dess möten den 3 juni 2008, 4 december 2007 och 9 oktober 2007,
– med beaktande av alla lagstiftningsförslag inom ramen för klimat- och energipaketet som nyligen antagits i parlamentets utskott,
– med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Dagens finanskris, som utlöstes av finanstekniska konstruktioner med amerikanska subprimelån och derivatprodukter, har spridit sig över hela världen på grund av att marknaderna är allt mer integrerade.
B. Finansmarknadsinnovationer kan vara till nytta men sådana finansiella produkter behöver vara reglerade och transparenta så att man kan säkerställa en rätt avvägning mellan effektivitet och stabilitet och hindra potentiella risker från att inkräkta på hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättningsskapande och social sammanhållning.
C. Finansmarknaderna bör tjäna den reala ekonomin i motsats till dagens läge då vinster privatiseras och förluster socialiseras.
D. Ersättningssystem till direktörer och mellanhänder har uppmuntrat till överdrivet risktagande på kort sikt istället för att återspegla enskildas och företags verkliga resultat, och detta på bekostnad av de nödvändiga långsiktiga resultaten, försiktighet och redovisningsskyldighet.
E. Den nuvarande krisen visar på behovet att reformera och förbättra strukturen på och effektiviteten i den EU-tillsyn som idag är fragmenterad och som inte har hållit jämna steg med integrationen av och komplexiteten på finansmarknaderna.
F. Europaparlamentet har i många år vid upprepade tillfällen uppmanat kommissionen och medlemsstaterna att se till att reglering och övervakning av finansmarknaderna är tillräckligt effektiv för att garantera deras stabilitet och skydda europeiska medborgares besparingar, pensioner och arbeten.
G. Kommissionen, i synnerhet kommissionären med ansvar för finansiella tjänster, har varit för passiv och har konsekvent underlåtit att vidta lämpliga åtgärder till följd av Europaparlamentets uppmaningar om lagstiftningsåtgärder för att förbättra regleringen av finansmarknaderna.
H. Kommissionen måste tillgodose Europaparlamentets krav på lagstiftningsförslag före utgången av 2008, i enlighet med betänkandena av Rasmussen, Lehne och van den Burg/Dăianu som antagits av en stor majoritet i Europaparlamentet.
I. Den gemensamma valutan har varit en central faktor för att dämpa effekterna av den globala finanskrisen och därmed för att undvika en svår växelkurskris.
J. De parlamentariska förfarandena för godkännande av Lissabonfördraget har slutförts i 24 medlemsstater.
K. De institutionella reformerna i Lissabonfördraget måste snarast genomföras så att Europeiska unionen kan fungera smidigt och på ett balanserat sätt med fullständig demokratisk granskning.
L. För viktiga händelser under 2009, särskilt valet till Europaparlamentet och inrättandet av den nya kommissionen, krävs tydlighet vad gäller de institutionella bestämmelser som ska gälla.
Den ekonomiska och finansiella situationen
Finansiella marknader: krishantering och långsiktiga reformer
1. Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets slutsatser om den ekonomiska och finansiella situationen och handlingsplanen från EU-15 av den 12 oktober för att rädda banker, säkerställa solvensen och lämna garantier för att återskapa interbankmarknaden. Europaparlamentet uttrycker sin uppskattning för den brittiska planen som har setts som en modell för euroområdets medlemmar och som har visat på kopplingarna mellan Förenade kungarikets och euroområdets finansmarknader. Europaparlamentet anser att premiären för möten mellan euroområdets stats- och regeringschefer, som fattar beslut i denna egenskap, bidrar till en bättre jämvikt mellan den ekonomiska och den monetära unionen och förtjänar att vidareutvecklas.
2. Europaparlamentet anser att det är avgörande att medlemsstaterna visar sitt starka åtagande och sin effektiva ledningsförmåga för att återställa goda marknadsförutsättningar eftersom detta är en central faktor för förtroendet. Det är dock kommissionens ansvar att noga övervaka genomförandet av dessa nationella planer. Europaparlamentet beklagar bristen på förutseende och att rådet och kommissionen först agerade när det som ansågs vara en finansoro hade förvandlats till en allvarlig kris.
3. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att upprätthålla den nödvändiga solidariteten mellan medlemsstaterna, särskilt genom att bistå dem som drabbats mer än andra.
4. Europaparlamentet noterar att mer transparens, öppnare redovisning och bättre riskhantering är avgörande för att hindra ytterligare kriser och att en reform av regleringssystemet därför måste vara allomfattande och tillämpas på alla aktörer och transaktioner på finansmarknaderna. Det är mycket viktigt att ta itu med skatte- och regleringsparadis i hela världen, och en början bör vara att avskaffa dem som finns inom EU. Kommissionen uppmanas att utan ytterligare dröjsmål lägga fram ett förslag om översyn av direktivet om skatt på sparande.
5. Europaparlamentet betonar behovet av samordning på EU-nivå såsom att i hela EU erbjuda en garanti för insättningar och skuldförbindelser för institutioner som är viktiga för hela systemet. Denna kortfristiga garanti bör också täcka osäkrade lån mellan reglerade institutioner så att interbankmarknaden kan komma igång igen. Parlamentet välkomnar att alla medlemsstater kommer att följa samma linje men insisterar på att de måste göra detta oavsett nationalitet på de institutioner som verkar i respektive land så att lika spelvillkor kan upprätthållas. Parlamentet instämmer med Europeiska rådet att alla åtgärder som vidtas på nationell nivå bör beakta gränsöverskridande effekter avseende systemrisker, solvensnivåer, konkurrenssnedvridning och övervakningsmekanismer.
6. Europaparlamentet godkänner rådets beslut att stärka EIB:s roll som långivare och långtagare men anser att EIB bör ges i uppgift att bidra till rekapitaliseringen av bankerna såsom en europeisk riskhanteringsåtgärd som kompletterar de nationella planerna.
7. Med tanke på skattebetalarnas intressen och medlemsstaternas budgetar bör det vid varje tillfälle som offentliga medel satsas på att rädda ett finansiellt institut också krävas offentlig kontroll, förbättringar av styrelseformerna, begränsningar av chefernas löner och bonusar, lämpliga förändringar i affärsmodeller och en stark redovisningsskyldighet gentemot offentliga myndigheter. Europaparlamentet efterlyser riktlinjer från kommissionen så att planen kan genomföras på ett enhetligt sätt.
8. Europaparlamentet betonar att ersättningssystemen för ledande personer i finansbranschen har bidragit till en fokusering på hög risk och kortsiktiga vinster. Europaparlamentet beklagar att Europeiska rådet endast efterlyser redovisningsskyldighet och uppmanar därför kommissionen att lägga fram lagstiftningsförslag om ersättningssystem och lönepaket som skulle se till att 1) finansinstitut öppet redovisar sin policy för löner och bonusar, särskilt för löne- och ersättningspaket för direktörer och mellanhänder 2) alla transaktioner där företagsledningen är inblandad klart och tydligt kan identifieras i redovisningen 3) tillsynsmyndigheter i sina bedömningar av riskhantering tar med den påverkan som ersättningar, bonusprogram och beskattning kan få så att dessa innehåller välavvägda incitament och inte uppmuntrar till risktagande.
9. Europaparlamentet betonar att alla brottsliga och bedrägliga handlingar som upptäcks i samband med denna kris måste bestraffas enligt gällande nationella lagar och rättsliga förfaranden. Ledande personer i finansiella institut som visat sig vara skyldiga till åsidosättande av förpliktelser eller otillbörlig handel bör avstängas från eller förbjudas att arbeta i vissa eller alla delar av den finansiella sektorn.
10. Europaparlamentet konstaterar att nedskrivningarna av tillgångsvärden har förvärrats genom redovisningsmetoden med löpande marknadsprissättning (”mark-to-market”). Under vissa omständigheter kan Europaparlamentet acceptera en viss mått av flexibilitet avseende redovisning till verkligt värde, i enlighet med rekommendationer från IASB (International Accounting Standards Board), men anser att detta inte får undergräva det underliggande konceptet. Europaparlamentet insisterar på att få bli fullt delaktigt då i framtiden redovisningsstandarder för EU antas och styrstrukturerna för IASB reformeras.
11. Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte reglerade kreditvärderingsinstitut på ett tidigare stadium men välkomnar dess aktuella förslag. Detta förslag måste innebära att kreditvärderingsinstitut åläggs att separera sin kreditvärderingsverksamhet från annan verksamhet (såsom rådgivning om strukturtransaktioner) som de utför för produkter eller företag de värderar och att de använder sig av konsekvent och korrekt värderingsterminologi och främjar transparens, klarhet och tillhandahållande av uppgifter om komplexa finansiella produkter. Förslaget bör säkerställa att värdepapperiseringen och kreditvärderingsprocessen inte leder till att det totala värdet av den värdepapperiserade produkten i omotiverad omfattning överstiger värdet på de underliggande tillgångarna och att kreditvärderingsinstitut åläggs att öka informationen och undanröja eller lindra asymmetrisk information och osäkerhet och öppet redovisa intressekonflikter.
12. Europaparlamentet noterar att det nuvarande nätverket av nationella tillsynsmyndigheter, tillsynsarrangemang och icke rättsligt bindande avsiktsförklaringar är otillräckliga för att ta itu med en kris som beror på ett marknadssammanbrott eller på fallissemang i viktiga gränsöverskridande finanskoncerner. Europaparlamentet beklagar djupt att Europeiska rådet i sina slutsatser inte tagit upp på detta problem på lämpligt sätt och uppmanar kommissionen att lägga fram lagstiftningsförslag före utgången av 2008 på grundval av betänkandet av van den Burg/Dăianu om framtida övervakningsstrukturer.
13. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen avser att inrätta en högnivågrupp för att utarbeta en tillsynsstruktur som är solid och hållbar och som skapar förutsättningar för en bättre integration och samordning mellan sektorer och över landsgränser. Europaparlamentet insisterar på att få uttala sig om dess sammansättning och betonar hur viktigt det är att denna grupp ges ett exakt mandat, inom en kort tidsram, och rapporterar till rådet, kommissionen och Europaparlamentet.
14. Europaparlamentet noterar att en finansiell krisenhet på hög nivå inrättas men beklagar att detta endast är en mekanism för informella varningar, utbyte av information och utvärderingar. Europaparlamentet kritiserar skarpt att parlamentet inte har fått vara med i denna krisenhet. Europaparlamentet stöder att det inrättas ett mer kraftfullt system för tidig varning som kommissionen driver och som ges samordnings- och verkställighetsbefogenheter där nivå 3-kommittéer bör delta.
15. Europaparlamentet betonar vikten av att förstärka samordningen på EU-nivå inför möten på G8-nivå. Parlamentet tror helhjärtat på globala lösningar på krisen, där man verkar för att inrätta en ny internationell finansiell ordning, med en reform av Bretton Woods-institutionerna. Europaparlamentet stöder den linje som Europeiska intagit i detta sammanhang och att IMF kan få en roll som globalt tillsynsorgan och som en utslagsgivande monetär instans. Parlamentet ställer sig bakom IMF:s uppmaning om massiva interventioner på internationell nivå för att stimulera den globala ekonomin.
16. Europaparlamentet efterlyser alla slags åtgärder inom en snar framtid, från internationella organisationer, EU och nationella myndigheter, för att säkerställa att en så fundamental kris aldrig kan inträffa igen och att finansiella tjänster sker i den reala ekonomins intressen, särskilt tillväxt och sysselsättning.
17. Europaparlamentet erkänner att den nuvarande finansiella krisen inte får undergräva EU:s ansvar för världens fattiga och inte får leda till att man drar ned på åtagandena att ge utvecklingsstöd som ju är avgörande för att uppnå millennieutvecklingsmålen.
Effekterna för den reala ekonomin
18. Europaparlamentet välkomnar ECB:s beslut att sänka räntan inom euroområdet men efterlyser fler klara och kraftfulla steg i detta avseende.
19. Europaparlamentet betonar att man i den europeiska makroekonomiska politiken behöver reagera snabbt och på ett högst samordnat sätt för att skydda den reala ekonomin mot en djup recession. Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas därför att utnyttja den reviderade stabilitets- och tillväxtpakten fullt ut genom att genomföra dess kontracykliska mekanismer och använda ytterligare utgifter för att främja både strukturförändringar och offentliga utgifter av hög kvalitet, i enlighet med Lissabonmålen.
20. Europaparlamentet betonar behovet av åtgärder vad avser finansiell stabilitet och systemrisker. Kommissionen och rådet uppmanas att i dessa tider av ekonomisk obalans blåsa nytt liv i Lissabonagendan och anta medlemsstaternas nationella reformprogram fram till slutet av detta år i syfte att skydda EU-medborgarnas jobb och inkomster.
21. Europaparlamentet anser att en samtidig och samordnad insats från medlemsstaterna för tillväxtinriktade utgifter, stimulering av privata investeringar och gemensamma initiativ för privat och offentligt samarbete kan skapa stora synergieffekter och leda till en effektiv resursfördelning och ett uppsving för den reala ekonomin och sysselsättningen i hela Europa under en mycket svår ekonomisk tid. Europaparlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att stödja små och medelstora företag, utöver de senaste EIB-åtgärderna. Parlamentet efterlyser dessutom åtgärder för att stödja köpkraften för mindre välbeställda och för att skydda utsatta grupper från arbetslöshet och stigande priser.
22. Europaparlamentet välkomnar varmt kommissionens snabba och genomgripande reaktion när det gäller tillämpningen av statsstödsregler på åtgärder avseende finansiella institut. Kommissionen uppmanas, i samband med de nödåtgärder som ska övervakas strikt, att inrätta en ämnesövergripande grupp, med bland annat expertis från GD Konkurrens, de tre nivå 3-kommittéerna och Europeiska centralbankssystemet, för att samla kunskaper och erfarenheter och verka för att avgöranden i alla medlemsstater blir balanserade, opartiska och välgrundade.
Lissabonfördraget
23. Europaparlamentet noterar Europeiska rådets beslut att vid decembermötet ”fastställa komponenterna i en lösning och den gemensamma väg som ska följas” i fråga om ratificeringen av Lissabonfördraget. Parlamentet understryker att den nuvarande ekonomiska krisen och den senaste tidens geopolitiska kris i samband med händelserna vid Svarta havet visar på behovet av större handlingsförmåga i enlighet med Lissabonfördraget.
24. Europaparlamentet uppmanar Irland att fastställa hur övriga medlemsstater kan vara till hjälp under landets ratificeringsprocess.
25. Europaparlamentet upprepar att det respekterar utgången i den irländska folkomröstningen liksom resultaten i övriga medlemsstaters ratificeringsprocesser och anser att det är möjligt att tillmötesgå de önskemål som det irländska folket gett uttryck för och därigenom hitta en lösning som kan accepteras av alla.
Energi och klimatförändringar
26. Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets föresats att trots de bistra ekonomiska tiderna fullgöra sina åtaganden från mars 2007 och mars 2008. Parlamentet uppmanar rådet att nå en överenskommelse om lagstiftningsförslagen i klimat- och energipaketet till december 2008 och att samtidigt beakta konsekvenserna i fråga om investeringar och arbetstillfällen.
27. Europaparlamentet framhåller att det i frågan om uppnåendet av de nationella målen för förnybara energikällor är av största betydelse att det finns obligatoriska delmål för medlemsstaterna för att direktivet ska kunna efterlevas.
28. Europaparlamentet upprepar att dessa förslag utgör ett sammanhängande energipaket vars jämvikt och grundläggande parametrar måste bibehållas, och rådet uppmanas att fullgöra sina åtaganden genom att nära samarbeta med parlamentet för att nå fram till ett avtal i god tid.
29. Europaparlamentet erinrar om att förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om utsläppsnormer för nya personbilar som del av gemenskapens samordnade strategi för att minska koldioxidutsläppen från lätta fordon måste ingå som ett av lagstiftningsförslagen i det övergripande klimat- och energipaketet.
30. Europaparlamentet åtar sig att samarbeta nära med rådet för att så snart som möjligt nå fram till ett avtal om de lagstiftningsförslag som ingår i det övergripande klimat- och energipaketet.
31. Europaparlamentet konstaterar att ordförandeskapet och kommissionen vid de kommande förhandlingarna ska ta hänsyn till situationen i varje medlemsstat och finna lämpliga lösningar för de olika industrisektorer som kommer att påverkas av klimatpaketet, så att arbetstillfällen och konkurrenskraft kan säkras. Parlamentet erinrar Europeiska rådet om att detta paket även kommer att leda till skapandet av nya arbetstillfällen och industrier och hjälpa Europa till ett konkurrensmässigt övertag i utvecklingen av grön teknik.
Energitrygghet
32. Europaparlamentet välkomnar ordförandeskapets förslag och preliminära rapport om energitrygghet och vill se ett snabbt genomförande av dessa förslag. Parlamentet ser fram emot kommissionens strategiska energiöversyn som är planerad till november 2008 och Europeiska rådets vårmöte 2009, där man ska titta på hur det har gått med att genomföra handlingsplanen för en ”energipolitik för Europa” och med att vidta de nödvändiga energiförsörjningsåtgärderna.
33. Europaparlamentet anser att energitryggheten kommer att förbättras genom en diversifiering av energiresurserna tillsammans med ökad användning av inhemska källor, decentraliserad energiproduktion och energibesparingsåtgärder. Parlamentet understryker att tryggandet av energiförsörjningen är en prioritet för EU och att utvecklingen av gemensamma EU-projekt för förnybara energikällor därför måste inneha en nyckelroll i arbetet med att trygga energiförsörjningen och samtidigt fullgöra Lissabon- och Göteborgsmålen.
34. Europaparlamentet välkomnar uppmaningen att påskynda genomförandet av den europeiska handlingsplanen för energieffektivitet. Många medlemsstaters regeringar har inte prioriterat ett fullständigt och snabbt införlivande och fullgörande av lagstiftningen om energieffektivitet. Parlamentet framhåller att det behövs fler och mer omfattande energieffektivitetsinitiativ, särskilt i fråga om byggnader, produkter och stadstransporter.
35. Europaparlamentet anser att en fullt ut fungerande inre marknad är av största vikt för en trygg försörjning. EU:s energimarknad är ännu inte helt fullbordad, och ett fullständigt genomförande är absolut nödvändigt. Rådet uppmanas att inleda förhandlingar med parlamentet om lagstiftningspaketet om den inre energimarknaden på grundval av den politiska överenskommelse som nåddes i energirådet den 10 oktober.
36. Europaparlamentet välkomnar rådets uppmaning att förstärka och komplettera den nödvändiga infrastrukturen och uppmanar kommissionen att förverkliga de transeuropeiska energinäten och att upprätta en prioriterad sammankopplingsplan utan att försumma infrastruktur för mottagning och återförgasning av flytande naturgas och anläggningar för dess lagring. Parlamentet gläds åt att särskild uppmärksamhet ägnas de isolerade regionerna i EU och framhåller vikten av ytterligare utbyggnad av euroepisk sammankopplings- och nätinfrastruktur för att öka andelen havsbaserad vindkraft på marknaderna. Parlamentet konstaterar att gränsöverskridande sammankopplingar kommer att kräva specialåtgärder, exempelvis förmånsfinansiering och skattebefrielse, och att en komplettering av de länkar som saknas i de transeuropeiska näten kommer att förbättra försörjningstryggheten och bidra till ett fullbordande av den inre marknaden.
37. Europaparlamentet efterlyser en integrerad EU-beredskapsmekanism för försörjningstrygghet, där minimilagren för olja i EU ökar från 90 till 120 dagars förbrukning och där minimilagren för gas byggs upp till minst 90 dagar. Parlamentet konstaterar att minimilagren för gas kräver effektiv samordning och nödvändiga investeringar från medlemsstaternas sida.
38. Europaparlamentet anser att publicering varje vecka (på grundval av offentliga uppgifter som i Förenta staterna) av uppgifter om europeiska oljelager och om import och export, uppdelat på typ av produkt (råolja, bensin, diesel, eldningsolja och annat) skulle ge en klarare bild av trycket på världsmarknaden.
39. Europaparlamentet efterlyser en gemensam europeisk utrikespolitik på energiområdet som i avsevärd grad skulle bidra till att trygga energiförsörjningen för hela EU, samtidigt som man skulle komma närmare målet om hållbarhet på internationell nivå, och därmed ge EU:s medborgare ett stort mervärde till de insatser som görs på nationell nivå. Energipolitik, i synnerhet tryggad energiförsörjning, måste vara en integrerad och framträdande del av den gemensamma utrikespolitiken, och energipolitiken måste beaktas i alla utrikespolitiska sammanhang.
40. Europaparlamentet är övertygat om att principerna i energistadgefördraget bör utgöra ledstjärnan för en gemensam europeisk utrikespolitik för energi och EU:s ansträngningar för internationellt samarbete inom energisektorn.
41. Europaparlamentet understryker behovet av att förstärka samarbetet med grannländerna i Svartahavsregionen genom en institutionell och multilateral mekanism, bland annat i frågor om säker energiförsörjning och transit och om marknadstransparens. Grannländer som Kazakstan bör involveras med hänsyn till regionens stabilitet och energiflöden. Samtidigt som partnerskapet med Kazakstan är viktigt välkomnar parlamentet även det förstärkta samarbetet med Uzbekistan och begär att uppskjutandet av det planerade interimsavtalet om handel ska omprövas.
42. Europaparlamentet efterlyser en närmare energidialog med länderna i Sydkaukasien, vid Kaspiska havet och i Centralasien liksom med länderna i Medelhavsområdet och Mellanöstern.
Den europeiska pakten för invandring och asyl
43. Europaparlamentet noterar det franska ordförandeskapets initiativ om en europeisk pakt för invandring och asyl. Parlamentet anser dock att detta är ett steg bakåt i förhållande till det mål om en gemensam invandrings- och asylpolitik i EU som fastställdes vid Europeiska rådet i Tammerfors 1999 och att initiativet inte innehåller några uppgifter om konkreta lagstiftningsåtgärder, särskilt sådana som kan skapa enhetliga villkor i medlemsstaterna för tredjelandsmedborgares lagliga inresa och vistelse. Utan sådana åtgärder är uppmaningen om omfattande legaliseringar rent symbolisk.
44. Europaparlamentet beklagar att integrationspolitik och medborgarskap endast spelar en marginell roll i pakten i stort. En gemensam invandringspolitik bör utgå från antagandet att invandrare är individuella samhällsmedlemmar och potentiella medborgare och bör innehålla tydliga och effektiva strategier för social inkludering och integration, särskilt med tanke på parlamentets mer omfattande Svartahavsförslag.
Uppföljning av Europeiska rådets möte den 1 september 2008
45. Europaparlamentet välkomnar rådets inställning till situationen i Georgien och erinrar om åtagandena i avtalen från den 12 augusti och den 8 september. De ryska truppernas tillbakadragande från de områden som gränsar till Sydossetien och Abchazien är ett första steg. Parlamentet kräver att flyktingarna ska kunna återvända snabbt och under säkra förhållanden och med utsända EU-observatörer på plats. Parlamentet beklagar de strandade förhandlingarna mellan Ryssland och Georgien i Genève den 15 oktober 2008.
46. Europaparlamentet välkomnar beslutet att stödja EU:s östra grannländer och begär att få bli hört av rådet i frågan om det framtida ”östra partnerskapet”.
47. Europaparlamentet stöder rådets beslut att häva förbudet mot politiska kontakter med de vitryska myndigheterna och att under sex månader häva visumförbudet för vissa vitryska företrädare, däribland president Lukasjenka. Parlamentet uppmanar rådet att fortsätta dialogen med Vitryssland och att utforma en politik gentemot landet präglad av en strikt positiv villkorlighet. Vidare uppmanas rådet och kommissionen att överväga att tillämpa det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet och det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter selektivt på Vitryssland genom mer stöd till det vitryska civila samhället. Parlamentet poängterar att Vitrysslands demokratiska opposition måste involveras fullt ut i dialogen mellan EU och Vitryssland och kräver att de vitryska myndigheterna häver det faktiska visumförbudet för Europaparlamentets ledamöter. Rådet uppmanas att vidta ytterligare åtgärder för att förenkla och liberalisera viseringsförfarandena för vitryska medborgare, bland annat genom att minska visumkostnaderna för vitryska medborgare som reser in i Schengenområdet, något som är nödvändigt för att underlätta och intensifiera kontakterna mellan människor och demokratisera landet. Parlamentet stöder ytterligare samarbete med Vitryssland inom områden av gemensamt intresse, exempelvis handel, transport, miljö, energi och tullar.
48. Europaparlamentet framhåller mot bakgrund av den pågående livsmedelskrisen att medlemsstaterna måste fullgöra sina åtaganden gentemot utvecklingsländerna och uppmanar rådet och kommissionen att snarast enas om att införa ett program på en miljard euro för småbrukare i utvecklingsländer. Parlamentet upprepar att det nu är dags för EU att visa prov på ledarskap i arbetet med att bekämpa livsmedelskrisen.
49. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska centralbanken, Europeiska värdepapperstillsynskommittén, Europeiska banktillsynskommittén samt Kommittén för europeiska myndigheter med tillsyn över försäkringar och tjänstepensioner.