FÖRSLAG TILL RESOLUTION
11.11.2008
i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen
från Zita Gurmai, Miguel Angel Martínez Martínez, Jan Marinus Wiersma, Michael Cashman, Stephen Hughes, Anna Hedh och Anne Van Lancker
för PSE-gruppen
om hiv/aids: tidig diagnos och behandling
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B6-0581/2008
B6‑0581/2008
Europaparlamentets resolution om hiv/aids: tidig diagnos och behandling
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sin resolution av den 24 april 2007 om bekämpning av hiv/aids i Europeiska unionen och angränsande länder 2006–2009[1],
– med beaktande av Bremenförklaringen av den 13 mars 2007 om ansvar och partnerskap – tillsammans mot hiv/aids,
– med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2006 om aids: dags att leverera[2],
– med beaktande av sin resolution av den 30 november 2006 om aids[3],
– med beaktande av rådets slutsatser av den 6 juni 2005 om kampen mot hiv/aids,
– med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om bekämpning av hiv/aids i Europeiska unionen och angränsande länder 2006–2009[4],
– med beaktande av Dublinförklaringen om partnerskap för att bekämpa hiv/aids i Europa och Centralasien, som antogs vid ministerkonferensen ”Att bryta barriärerna – Partnerskap för kamp mot hiv/aids i Europa och Centralasien”, som hölls inom ramen för det irländska ordförandeskapet den 23–24 februari 2004,
– med beaktande av Unaids/WHO:s Europarapport ”Progress on implementing the Dublin Declaration on Partnership to Fight HIV/AIDS in Europe and placeCentral Asia” från 2008,
– med beaktande av Vilniusförklaringen om åtgärder för att stärka insatserna mot hiv/aids i Europeiska unionen och i grannländerna, antagen av ministrar och regeringsföreträdare från Europeiska unionen och grannländerna vid konferensen ”Europa och hiv/aids – nya utmaningar, nya möjligheter”, som hölls i Vilnius, Litauen, den 16–17 september 2004,
– med beaktande av WHO:s program mot hiv/aids ”Mot allmän tillgång senast 2010” från 2006,
– med beaktande av Eurobarometern om aidsförebyggande insatser från februari 2006,
– med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder,
– med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. EuroHIV:s rapport från slutet av 2006 visar att i EU smittades 269 152 människor med hiv under 1999–2006 och i WHO:s europeiska region hiv-smittades 806 258 människor.
B. I EU drabbar 11 % av alla nya hiv-infektioner unga människor under 25 år enligt EuroHIV:s rapport från slutet av 2006.
C. Rapporterna från EuroHIV och Unaids bekräftar att antalet nya hiv-infektioner i EU och grannländerna fortsätter att stiga i skrämmande takt. I vissa länder uppskattas tre gånger fler människor vara smittade än vad som anges officiellt.
D. Trots det ökande antalet hiv-infektioner har minskningen av antalet diagnostiserade aidsfall de senaste åren fortsatt under 2006, med 40 % färre fall diagnostiserade i EU 2006 jämfört med 1999 enligt EuroHIV:s rapport från slutet av 2006,
E. En stor andel av hiv-infektionerna upptäcks aldrig. Många människor vet inte om de är smittade eller inte, och kommer antagligen att upptäcka det först när de drabbas av hiv/aids-relaterade sjukdomar.
F. Infektiviteten för hiv ökar avsevärt vid andra sexuellt överförbara sjukdomar (t.ex. gonorré, klamydia, herpes och syfilis).
G. Epidemin bland sprutnarkomaner är en av orsakerna till den snabba spridningen av hiv i många östeuropeiska länder.
H. Hiv/aids är en smittsam sjukdom och det finns en risk att personer med oupptäckt smitta sprider sjukdomen.
I. Unaids/WHO fann i sin Europarapport ”Progress on implementing the Dublin Declaration on Partnership to Fight HIV/AIDS in Europe and Central Asia” att få av de 53 länderna i den europeiska regionen har någon policy när det gäller stigmatisering, diskriminering och mänskliga rättigheter som motsvarar ländernas åtaganden enligt Dublinförklaringen.
J. Fullständigt skydd för de mänskliga rättigheterna är absolut nödvändigt för alla aspekter av kampen mot hiv.
K. Det finns ett skriande behov av gränsöverskridande samarbete för att ta itu med epidemin.
L. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder gör klart att både attityder och miljö kan hindra personer med funktionsnedsättningar att vara delaktiga i samhället på ett jämlikt sätt.
1. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att utarbeta en strategi för hiv som
- –främjar tidig diagnos och minskar hindren för provtagning,
- –garanterar tidig behandling och information om fördelarna med tidigare behandling.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar på lämpligt sätt följer upp och bevakar frågan, bland annat i form av mer exakta uppskattningar av odiagnostiserad population (storlek, särdrag osv.).
3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att satsa politiska, ekonomiska och mänskliga resurser på att genomföra en sådan strategi.
4. Europaparlamentet uppmanar rådet att uppdra åt kommissionen att utarbeta rådets rekommendationer om tillämpning av riktlinjer för evidensbaserad provtagning och behandling i varje medlemsstat.
5. Europaparlamentet uppmanar rådet att uppdra åt kommissionen att se till att bevakningen av hur kampen mot hiv/aids framskrider i Europa och grannländerna i framtiden bör inbegripa indikatorer som direkt rör och mäter människorättsfrågor på hiv/aids-området.
6. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att se till att diskriminering mot människor med hiv/aids i praktiken förbjuds i alla medlemsstater.
7. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka informationsinsatserna när det gäller förebyggande, testning och behandling av hiv/aids.
8. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaterna, FN:s generalsekreterare, Unaids, WHO och medlemsstaternas regeringar.
- [1] Antagna texter, P6_TA(2007)0137.
- [2] Antagna texter, P6_TA(2006)0321.
- [3] Antagna texter, P6_TA(2006)0526.
- [4] KOM(2005)0654.