FÖRSLAG TILL RESOLUTION
26.3.2009
i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen
från Gisela Kallenbach, László Tőkés och Milan Horáček
för Verts/ALE-gruppen
om det europeiska samvetet och totalitära diktaturer
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B6-0165/2009
B6‑0169/2009
Europaparlamentets resolution om det europeiska samvetet och totalitära diktaturer
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina många tidigare resolutioner om demokrati och respekt för grundläggande fri- och rättigheter, inklusive sin resolution av den 12 maj 2005 om Europas framtid sextio år efter andra världskriget[1], sin resolution av den 23 oktober 2008 till minne av holodomor, den framtvingade hungersnöden i Ukraina 1932-1933[2], samt sin resolution av den 15 januari 2009 om Srebrenica[3],
– med beaktande av artiklarna 6 och 7 i fördraget om Europeiska unionen,
– med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,
– med beaktande av rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen[4],
– med beaktande av Pragdeklarationen av den 3 juni 2008 om det europeiska samvetet och kommunismen,
– med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Minnena av Europas tragiska förflutna måste hållas vid liv i syfte att hedra offren, fördöma förövarna och lägga grunden till en försoning som bygger på sanning och hågkomst.
B. Den europeiska integrationen har redan från början varit en reaktion på det lidande som Europa utsattes för till följd av två världskrig och det nazistiska förtrycket som ledde till förintelsen och utbredningen av totalitära och odemokratiska kommunistregimer i Central-och Östeuropa, samt ett sätt att överbrygga djupa motsättningar och fiendskap i Europa genom samarbete och integration, och för att få slut på krig och säkerställa demokrati i Europa.
C. Utvecklingen av den europeiska integrationen har varit framgångsrik och har nu lett till ett EU som omfattar de länder i Central- och Östeuropa som levde under kommunistregimer från slutet av andra världskriget till tidigt 90-tal. De tidigare anslutningarna av Grekland, Spanien och Portugal hjälpte till att säkerställa demokrati i Sydeuropa.
D. Den viktigaste målsättningen för uppbyggnaden av EU är att säkerställa respekten för grundläggande rättigheter och rättssäkerheten i framtiden. Lämpliga mekanismer för att verkställa denna målsättning finns i artiklarna 6 och 7 i fördraget om Europeiska unionen.
E. Från offrens synpunkt spelar det ingen roll vilken regim som berövade dem deras frihet, torterade eller mördade dem.
1. Europaparlamentet uttrycker sin respekt för alla offer för totalitära och odemokratiska regimer i Europa, och hyllar dem som kämpat mot tyranni och förtryck.
2. Europaparlamentet konstaterar att alla dessa regimer godtog och gärna såg att staten utövade våld, eftersom staten på det sättet effektivt kunde ha absolut kontroll över sina undersåtar. Parlamentet påminner om att dessa regimer ofta tillgrep extrema former av terror, kvävde alla medborgerliga och mänskliga friheter, inledde angreppskrig och, som en väsentlig del av sina ideologier, utrotade, krossade och lemlästade hela nationer och befolkningsgrupper på grund av ras eller av sociala och politiska skäl, och därför bör de ses som den värsta moraliska, politiska och sociala katastrof som drabbat 1900-talet.
3. Europaparlamentet upprepar sitt engagemang i ett fredligt och välmående Europa grundat på värden som respekt för mänsklig värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättssäkerhet och respekt för mänskliga rättigheter.
4. Europaparlamentet betonar vikten av att hålla liv i minnet av det förflutna, eftersom det inte kan bli någon försoning utan hågkomst. Parlamentet bekräftar åter sin enade hållning mot allt totalitärt styre, oberoende av ideologisk bakgrund.
5. Europaparlamentet påminner om att de senaste folkmorden och brotten mot mänskligheten i Europa skedde så sent som i juli 1995, och att en ständig vaksamhet behövs för att bekämpa odemokratiska, främlingsfientliga, auktoritära och totalitära idéer och tendenser.
6. Europaparlamentet understryker att för att den europeiska medvetenheten om brott som begåtts av totalitära och odemokratiska regimer ska kunna öka, så måste stöd ges till dokumentering av och vittnesberättelser om Europas oroliga förflutna, då det aldrig kan bli någon försoning utan hågkomst.
7. Europaparlamentet uppmanar i detta avseende rådet och kommissionen att stödja och försvara den verksamhet som bedrivs av icke-statliga organisationer såsom Memorial i Ryska federationen, som aktivt engagerar sig i efterforskningar och sammanställning av dokument som relaterar till de brott som begicks under den stalinistiska perioden.
8. Europaparlamentet beklagar att tillgången till handlingar av personlig betydelse eller för vetenskaplig forskning fortfarande är orimligt begränsad i vissa medlemsstater 20 år efter att kommunistregimerna i Central- och Östeuropa föll. Parlamentet manar till en riktig kraftansträngning i samtliga medlemsstater i syfte att öppna arkiv, däribland de som tillhörde de tidigare säkerhets- och underrättelsetjänsterna.
9. Europaparlamentet fördömer skarpt och otvetydigt de brott mot mänskligheten och de omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna som de totalitära kommunistiska regimerna gjort sig skyldiga till. Parlamentet uttrycker sin medkänsla med, förståelse för och sitt erkännande av lidandena hos offren för dessa brott och deras anhöriga.
10. Europaparlamentet förklarar att den europeiska integrationen som modell för fred och försoning representerar ett fritt val av Europas folk att engagera sig för en gemensam framtid, och att Europeiska unionen har ett särskilt ansvar för att främja och säkra demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och rättssäkerhet, både inom och utanför EU.
11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka sina insatser för att uppnå en gemensam förståelse av Europas historia, och för att betona den historiska bedriften hos den europeiska integrationen och den skarpa kontrasten mellan det tragiska förflutna och den fredliga och demokratiska samhällsordningen i dagens EU.
12. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt och oundvikligt med en genomgripande omvärdering av Europas historia och ett erkännande i hela Europa av samtliga historiska aspekter på det moderna Europa för att ett historiskt minne ska kunna bevaras på lämpligt sätt. Parlamentet menar att detta kommer att stärka den europeiska integrationen, då en bättre framtid endast kan byggas på en bättre förståelse av ett gemensamt förflutet, vilket också leder till att det blir omöjligt för nya totalitära regimer att uppstå.
13. Europaparlamentet anser att det bör utnämnas en minnesdag för hela Europa då offer för alla totalitära och odemokratiska regimer kan hedras med värdighet och opartiskhet. Parlamentet uppmanar regeringarna i alla EU-länder att utnämna den 23 augusti, den dag då Molotov‑Ribbentrop‑pakten undertecknades 1939, till Europadag för hågkomst av offer för nazismen och stalinismen.
14. Europaparlamentet upprepar sitt ständiga stöd för en stärkt internationell rättvisa, och i synnerhet för det värdefulla arbetet vid Internationella domstolen och Internationella brottsmålsdomstolen.
15. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas parlament, kandidatländernas regeringar och parlament, regeringarna och parlamenten i länder som är associerade med Europeiska unionen samt regeringarna och parlamenten i Europarådets medlemsstater.
- [1] EUT C 92 E, 20.4.2006, s. 114.
- [2] Antagna texter, P6_TA(2008)0523.
- [3] Antagna texter, P6_TA(2009)0028.
- [4] EUT L 328, 6.12.2008, s. 55.