FÖRSLAG TILL RESOLUTION
16.4.2009
i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen
från Daniel Cohn-Bendit, Monica Frassoni och Pierre Jonckheer
för Verts/ALE-gruppen
om G20-mötet i London den 2 april 2009
B6‑0186/2009
Europaparlamentets resolution om G20-mötet i London den 2 april 2009
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av slutsatserna från G20-mötet i London den 2–3 april 2009,
– med beaktande av mötet i Berlin den 22 februari 2009 mellan Frankrike, Storbritannien, Italien och Tyskland, de nederländska och spanska ledarna samt den tjeckiske premiärministern och ordförandena för kommissionen, Eurogruppen och Europeiska centralbanken, om förberedelserna inför G20-mötet i London den 2–3 april,
– med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 19–20 mars 2008,
– med beaktande av UNEP-rapporten ”Out of Crisis – Opportunity” av den 16 februari 2009, där G20-länderna uppmanas att lägga fram en global grön ”New Deal”,
– med beaktande av ILO- rapporten ”The Financial and Economic Crisis: A Decent Work Perspective” av den 24 mars 2009, där G20-länderna uppmanas att lägga fram ett samordnat stimulanspaket med inriktning på socialt skydd och skapande av arbetstillfällen,
– med beaktande av utkastet till slutsatser från FN:s expertkommitté om ”The World Financial and Economic Crisis and its impact on Development” av den 19 mars 2009, där man efterlyser en systemmässig reform av globala ekonomiska styrningsmekanismer,
– med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Kollapsen av subprimelånemarknaden belyste riskexponeringen på många områden och ledde till ett plötsligt uppnystande av spekulationerna på aktie-, råvaru- och valutamarknaderna.
B. Stegringen och utbrottet av den globala krisen inom finanssystemet åtföljdes av en ovanligt stark ökning och sedan tillbakagång av priserna på internationella primära råvaror. Parallellt med den kraftiga och ihållande ökningen av priser på primära råvaror från 2002 till mitten av 2008 ökade närvaron av finansiella investerare i handeln med råvaruterminer,
C. Växande obalanser i världshandeln och det faktum att fluktuationerna hos de nominella växelkurserna i allt större utsträckning frikopplas från inflationsskillnaderna mellan länderna är viktiga orsaker till den rådande finansiella och ekonomiska krisen.
D. Offshore-centrum möjliggör en olaglig flykt från både skatter och finansiell reglering, och internationell skatteflykt är ett allvarligt hinder mot uppnåendet av milleniemålen.
E. Globaliseringen gör ett ekonomiskt och finansiellt samarbete oumbärligt och kräver globala insatser på områden som justeringar av betalningsbalansen, finansiell reglering och övervakning, skuldhantering och skuldreglering. Den internationella samordningen bör skötas av organ som uppfyller fyra traditionella kriterier: de ska vara effektiva, legitima, representativa och ansvarsskyldiga.
Återupprättande av förtroende och skapande av grön tillväxt och sysselsättning
1. Europaparlamentet beklagar att de globala obalanser som ligger till grund för finanskrisen inte har tagits upp på G20-mötet. Parlamentet påminner om att man, för att förhindra fler finanskriser i framtiden, måste ta itu med de bakomliggande orsakerna (t.ex. ett för stort amerikanskt underskott som finansierades av ett för stort kinesiskt handelsöverskott) och att dessa har följder långt bortom bankvärlden, den finansiella regleringen och det institutionella styret.
2. Europaparlamentet anser att en effektiv multilateral lösning på krisen kräver en flerdimensionell lagstiftningsreform på systemnivå för att man ska kunna tackla instabiliteten när det gäller växelkurser och råvarupriser. Parlamentet beklagar att dessa frågor inte togs upp på G20-mötet i London och uppmanar därför Europeiska rådet att anta en gemensam ståndpunkt, så att dessa frågor kan diskuteras på nästa G20-möte i New York.
3. Europaparlamentet stöder upprättandet av G20, som ersätter G7. Det är ett första steg mot att öka effektiviteten och legitimiteten i den globala ekonomiska styrningen. Parlamentet beklagar dock att ”G172”-länderna, som lider mest av konsekvenserna av finans-, livsmedels-, energi- och miljökrisen, inte fick göra sina röster hörda på toppmötet och att deras syn på utformningen av en ny global ekonomisk ordning uteblev, något som angavs i utkastet till FN-kommitténs krisrapport.
4. Europaparlamentet förespråkar nya representationsformer för G20 och andra internationella organ, som skulle ge parlamenten i de olika länderna en stark röst och göra så att de kan utöva demokratisk kontroll över sina regeringar, som förhandlar och beslutar i sådana organ.
5. Europaparlamentet anser att organ som fattar beslut på internationell nivå på lång sikt bör sättas under FN:s överinseende, eventuellt genom att man vidareutvecklar befintliga FN‑organ som FN:s ekonomiska och sociala råd.
6. Europaparlamentet ser positivt på åtagandet om att ställa 1,1 biljoner US-dollar till förfogande i form av ett globalt stödprogram för att återupprätta förtroendet, tillväxten och sysselsättningen. Parlamentet beklagar dock att G20 inte kunde samordna sina skattestimulansinsatser eller inse hur oerhört viktigt det är att samordna åtgärderna för att hantera finanskrisen med klimatpolitiska krav. Parlamentet uppmanar de internationella finansinstituten och andra multilaterala utvecklingsbanker att ta fullständig hänsyn till tillväxt- och utvecklingsländernas behov, särskilt låginkomstländernas, som är de som lider mest av finanskrisens konsekvenser, utan att vara ansvariga för den.
7. Europaparlamentet beklagar djupt att inget konkret har föreslagits för att ge verklig kraft åt en grön ”New Deal” i linje med UNEP-rapporten ”Out of Crisis – Opportunity” av den 16 februari 2009, där G20-länderna uppmanas att lägga fram en global grön ”New Deal” för att på ett övergripande sätt ta itu med den ”trefaldiga krisen” (ekonomisk, social och miljömässig kris).
8. Europaparlamentet beklagar att slutsatserna från G20-mötet inte innehåller några specifika förslag på hur stödprogrammet kan utformas på ett sätt som prioriterar skapande av arbetstillfällen och social delaktighet, i enlighet med angivelserna och kraven i ILO-rapporten.
Finansiell övervakning och reglering
9. Europaparlamentet ser positivt på beslutet att inrätta ett nytt organ för finansiell stabilitet (Financial Stability Board, FSB), med ett stärkt mandat, som ska ersätta forumet för finansiell stabilitet som ett första steg mot ett mer inkluderande system av ekonomisk global styrning. Parlamentet anser att detta nya organ, precis som andra finansiella organ som Internationella valutafonden eller Världsbanken, bör vara öppen för tillsyn och ge det civila samhällets organisationer möjlighet att bidra.
10. Europaparlamentet påminner om att Bretton Woods-institutionernas förvaltning behöver reformeras så att rösträtten ändras och det inrättas ett system med dubbel majoritet för medlemsstater och kapitalandelar.
11. Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att vid nästa G20-möte stödja UNCTAD:s förslag om inrättande av ett nytt multilateralt system för hantering av valutakurser för att stävja valutaspekulationer och skapa politiskt utrymme för alla länder, så att de kan föra en lämplig expansionsmässig skatte- och penningpolitik för att skydda sysselsättningen och sin inhemska ekonomi vid recession eller finanskris.
12. Europaparlamentet ser positivt på G20-ländernas beslut att stärka de internationella ramarna för tillsynslagstiftning och deras avsikt att utöka regleringen och kontrollen till alla systemmässigt viktiga finansiella institutioner, instrument och marknader.
13. Europaparlamentet anser att besluten och åtagandena från G20-mötet är ett minimum och inte ett maximum. Parlamentet uppmanar därför EU att satsa på mer ambitiösa strategier när det gäller reglering och övervakning inom EU, särskilt i fråga om hedgefonder och kreditvärderingsinstitut.
14. Europaparlamentet påminner även om att det behövs en tillsynsstruktur som tillsammans med centralbankerna ska samla in och analysera relevant information på mikro- och makronivå och fungera som en snabbinsatsstyrka i krissituationer som kan påverka EU på systemnivå.
15. Europaparlamentet anser att ersättningssystemen för chefer och handlare inom finanssektorn är en viktig fråga att ta itu med för att uppnå finansiell stabilitet. Det är positivt att G20-länderna är beredda att se till att ersättningsstrukturerna ligger i linje med företagets långsiktiga mål och ett försiktigt risktagande. Parlamentet insisterar på att Baselkommittén för banktillsyn senast under hösten 2009 lägger fram konkreta förslag i detta hänseende.
Skatteparadis och icke samarbetsvilliga jurisdiktioner
16. Europaparlamentet noterar att det finns en avsikt att åtgärda problemet med skatteparadis och icke samarbetsvilliga jurisdiktioner. Parlamentet anser dock att G20‑ländernas slutsatser bara utgör en tandlös och retorisk kritik av skatteparadis och icke samarbetsvilliga offshore-centrum.
17. Europaparlamentet betonar att det behövs ett globalt system för samarbete och informationsutbyte på skatteområdet. Det är djupt beklagligt att det saknas en tidsplan för konkreta sanktionsmekanismer för göra den s.k. kampen mot skatteparadis effektiv. Parlamentet vill i detta sammanhang påminna om att det är oerhört viktigt att få ett slut på användandet av påhittade företag som ett sätt att undgå beskattning. Parlamentet insisterar också på att automatiskt informationsutbyte under alla omständigheter ska gälla i stället för banksekretess och att detta ska omfatta samtliga EU-länder och deras avhängiga territorier.
18. Europaparlamentet uppmanar EU att vidta åtgärder för att utrota skatteparadis, skatteflykt och olaglig kapitalflykt från utvecklingsländer och efterfrågar därför en ny bindande internationell överenskommelse som tvingar transnationella företagskoncerner att automatiskt uppge vilka vinster de gjort och skatter de betalat i varje utvecklingsland där de är verksamma.
19. Europaparlamentet välkomnar och ställer sig helt bakom den begäran som den parlamentariska församlingen EU-Latinamerika den 8 april 2009 ställde till länderna i Latinamerika, Västindien och EU om att en gång för alla undanröja alla skatteparadis på sina territorier och att på internationell nivå verka för undanröjandet av övriga skatteparadis och för sanktioner mot länder och enskilda som utnyttjar deras tjänster.
Redovisningsstandarder
20. Europaparlamentet välkomnar beslutet att se över redovisningsstandarderna för värderingen av finansinstrument och att före 2009 års utgång öka de berörda parternas deltagande genom att ändra strukturen på IASB (International Accountancy Standards Board).
21. Europaparlamentet vill i detta sammanhang påminna om att IASB i sin internationella redovisningsstandard för segmentrapportering bör inbegripa ett krav på att multinationella företagskoncerner redovisar alla sina transaktioner (kostnader för arbetskraft, finansieringskostnader, vinster före skatt osv.) separat för varje land. Parlamentet anser att detta skulle ge investerare, intressenter och skattemyndigheter en god inblick i varje grupp och därmed underlätta en mer effektiv och insynsvänlig internationell fördelning av skattebasen.
22. Europaparlamentet anser att IASB:s struktur bör ändras så att organisationen upphör att vara ett privatägt företag vars finanser kontrolleras av de stora revisionsbolagen och i stället blir ett internationellt organ i form av ett fackorgan inom FN:s ekonomiska och sociala råd.
Finansiering och reform av det internationella finanssystemet för att övervinna krisen
23. Europaparlamentet noterar det intresse som finns för att stärka Internationella valutafondens (IMF) uppgift som utlånare i sista hand och av dess utlåningskapacitet genom att anslå finansiering på cirka 500 miljarder US-dollar till den. Det är särskilt välkommet att 250 miljarder US-dollar har utfärdats som särskilda dragningsrätter. Parlamentet uttrycker emellertid sin besvikelse över att de nya särskilda dragningsrätterna kommer att fördelas till IMF:s 186 medlemmar utifrån deras kvoter eller röstandelar, vilket medför en allvarlig underfinansiering av behoven hos utvecklingsländer med halvhög och låg BNP, då de särskilda dragningsrätter som kommer att anslås för dessa länder endast är värda 80 miljarder US-dollar.
24. Europaparlamentet betraktar det som ett allvarligt misslyckande att G20-länderna inte insisterade på någon politisk reform av IMF parallellt med stärkandet av dess uppgift som utlånare i sista hand. Parlamentet finner det oerhört oroande att IMF i sina utlåningsvillkor till krisdrabbade länder (bl.a. Ungern och Lettland) nyligen inbegripit fullständigt konjunkturförstärkande skatte- och valutapolitik av den typ som ledde asiatiska länder in i en ännu djupare ekonomisk kris under 1997–1998.
25. Europaparlamentet är besviket över att G20-länderna vid sitt möte totalt misslyckats med fatta beslut om att hjälpa utvecklingsländer att undvika en förvärrad skuldkris med hjälp av ett tidsbegränsat internationella system för ”skuldstillestånd” eller skuldsanering eller genom att inrätta en ”internationell konkursmekanism” eller ett liknande verktyg för återbetalning av enbart delar av lån vars marknadsvärde har sjunkit, något som i allt större utsträckning beviljas företag eller banker som befinner sig i svårigheter. Parlamentet efterlyser en omdefiniering av de internationella finansinstitutionernas ramar för hållbar skuldsättning samt inrättandet av en ram för ansvarsfull multilateral utlåning.
26. Europaparlamentet anser att IMF måste bidra till uppnåendet av milleniemålen och efterlyser i detta sammanhang bättre samordning och ökad enhetlighet mellan de strategier som tillämpas av IMF, FN-organen (UNDP, UNEP, UNCTAD, ILO osv.) på det social- och finanspolitiska området och EU.
27. Europaparlamentet anser att G20-mötets största misslyckande var att länderna inte lyckades komma fram till någon plan för regleringen av finansinstitutioners gränsöverskridande verksamheter eller gränsöverskridande finansflöden eller åtminstone för stärkandet av ländernas möjligheter att reglera det gränsöverskridande flödet av ekonomiska medel.
Främjande av världshandeln och globala investeringar
28. Europaparlamentet välkomnar det åtagande som gjordes under toppmötet i London om att tillhandahålla upp till 250 miljarder US-dollar i garantier för att ge affärsmän tillgång till krediter. Parlamentet beklagar dock att det i planen inte anges hur sådana exportkreditgarantier ska kunna utsträckas till att omfatta de mest behövande utvecklingsländerna, särskilt de afrikanska länderna söder om Sahara, vars export har sjunkit med 40 procent hittills i år, framför allt på grund av den minskade tillgången till affärskrediter.
29. Europaparlamentet konstaterar att G20-länderna vid sitt möte fortsatte att uppmana till ett slutförande av WTO-förhandlingarna om utvecklingsagendan från Doha. Parlamentet upprepar sin övertygelse om att Dohaförhandlingarna inte kommer att medföra någon lösning på den rådande ekonomiska och finansiella krisen och att de måste ändras i grunden för att ett rättvist och utvecklingsvänligt multilateralt handelssystem ska kunna återupprättas. Europaparlamentet uppmanar WTO att lägga fram detaljerade förslag om ett stopp för genomförandet av befintliga åtaganden om liberalisering av gränsöverskridande finansiella tjänster så länge som det saknas globala övervakningsstrukturer.
Säkerställande av en rättvis och varaktig återhämtning för alla
30. Europaparlamentet anser att fattigdomsbekämpningen måste grundas på erkännandet av ett lands eller en regions rätt till självständig livsmedelsförsörjning och till att demokratiskt utforma sin egen politik och fastställa sina egna prioriteringar och strategier för att skydda sin befolknings uppehälle och sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter. Dessa principer bör vara överordnade handelsliberaliseringar, avregleringar och privatiseringar.
31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om införandet av en EU-skatt på finansiella transaktioner, vilken skulle kunna bidra till att finansiera investeringar i utvecklingsländer i syfte att hjälpa dem att tackla de värsta effekterna av krisen och fortsätta strävandena efter att uppnå millennieutvecklingsmålen.