FÖRSLAG TILL RESOLUTION
16.4.2009
i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen
från Magor Imre Csibi och Péter Olajos
för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
om bekämpande av avskogning och skogsdegradering för att motverka klimatförändringen och minskningen av den biologiska mångfalden
B6‑0191/2009
Europaparlamentets resolution om bekämpande av avskogning och skogsdegradering för att motverka klimatförändringen och minskningen av den biologiska mångfalden
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om bekämpande av avskogning och skogsdegradering för att motverka klimatförändringen och minskningen av den biologiska mångfalden (KOM(2008)0645),
– med beaktande av de överenskommelser som nåddes i Warszawa 2007 inom ramen för den femte ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa angående en bedömning av klimatförändringens inverkan på skogarnas tillstånd och genomförandet av en politik för hållbart skogsbruk,
– med beaktande av artikel 103.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. EU:s målsättning är att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader Celsius och halvera minskningen av den biologiska mångfalden. Enligt ”The Eliasch Review” kommer det att krävas uppskattningsvis 17–33 miljarder USD årligen för att halvera avskogningen till 2020.
B. Ett hållbart skogsbruk är av grundläggande betydelse i kampen mot avskogning och en viktig aspekt av den ekonomiska utvecklingen.
C. Avskogningen svarar för ungefär 20 procent av världens växthusgasutsläpp, är en viktig faktor bakom minskningen av den biologiska mångfalden och utgör ett allvarligt hot mot utvecklingen, framför allt mot försörjningen för världens fattiga.
D. Avskogningen sker i en oroande takt. Årligen försvinner 13 miljoner hektar skog, framför allt i de tropiska skogarna, men i viss mån även i Europa, särskilt i Central- och Östeuropa.
E. Avskogningen ger upphov till näst intill oåterkalleliga skador på miljön, exempelvis en varaktig störning av de hydrologiska förhållandena, stäppbildning, ökenspridning och en minskning av den biologiska mångfalden. De totala ekonomiska kostnaderna för dessa skador är betydligt högre än utgifterna för förebyggande och återställande åtgärder.
F. Skogsdegraderingen tar sig flera olika uttryck och är svår att definiera men har stor betydelse för klimatet, den biologiska mångfalden och andra varor och tjänster.
G. För att begränsa den globala uppvärmningen till 2 grader Celsius måste de tilltagande utsläppen till följd av ett BAU-scenario (scenario med oförändrade förhållanden) i utvecklingsländerna begränsas, vilket inbegriper en minskning av de utsläpp som bidrar till avskogningen. Detta måste ske utöver utsläppsminskningen i industriländerna med 25‑40 procent fram till 2020 i jämförelse med 1990 års nivåer, enligt den fjärde utvärderingsrapporten från Mellanstatliga panelen för klimatförändringar.
H. En minskning av avskogningen kommer att spela en viktig roll, inte bara för att begränsa klimatförändringen, utan också för en anpassning till den.
1. Europaparlamentet understryker behovet av större samordning mellan arbetet för att bevara skogarna och politiken för hållbar förvaltning och annan EU-intern och EU-extern politik. Parlamentet efterlyser en kvantifierad utvärdering av EU-politikens betydelse för skogarna, exempelvis inom områdena energi (särskilt biobränslen), jordbruk, hållbar produktion och konsumtion, upphandling, handel och utvecklingssamarbete.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet och rådet förslag om stränga hållbarhetskrav inom gemenskapen för allt virke och alla virkesprodukter från skog.
3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att före utgången av 2009 offentliggöra en omfattande studie av den inverkan EU:s produktion och konsumtion av samt handel med livsmedel och andra varor har på avskogningen och skogsförstörelsen. Studien bör inbegripa en utvärdering och en förteckning över olika industrisektorers negativa bidrag, samt ge förslag på ytterligare politiska prioriteringar och innovationer för att minska denna skadliga inverkan.
4. Europaparlamentet framhåller att de hydrologiska förhållandena måste ägnas stor uppmärksamhet inom skogsbruket och att en gemensam förvaltning av skogs- och vattenresurserna liksom en harmonisering av den berörda EU‑politiken är av yttersta vikt för att återigen bygga upp respektive öka ekosystemens vattenhållningsförmåga.
5. Europaparlamentet välkomnar strategierna för miljöanpassad offentlig upphandling och främjandet av instrument som miljömärkning och system för skogscertifiering, samt efterlyser ett snabbt antagande och genomförande av strategierna för miljöanpassad offentlig upphandling av träprodukter i hela EU. Medlemsstaterna uppmanas att basera sina strategier för offentlig upphandling på höga hållbarhetsstandarder och att fastställa rimliga mål i förhållande till de här standarderna.
6 Europaparlamentet anser att betydande ekonomiskt stöd måste tilldelas utvecklingsländerna för att senast 2020 stoppa bruttoavskogningen, och att det kommer att vara av avgörande betydelse att visa sitt engagemang i denna fråga vid de internationella förhandlingarna om ett omfattande internationellt klimatavtal för tiden efter 2012.
7 Europaparlamentet erkänner att det kommer att vara helt nödvändigt att avsätta tillräckliga medel inom ramen för ett globalt klimatavtal för att halvera och slutligen hejda den globala avskogningen. Parlamentet stöder i detta sammanhang kommissionens förslag att inrätta mekanismen Global Forest Carbon Mechanism (GFCM) inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändring (UNFCCC), som grundar sig på en permanent finansieringsordning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja åtaganden som gjorts inom respektive land för att stoppa den globala avskogningen och skogsförstörelsen genom att öronmärka en betydande del av auktionsintäkterna från EU:s system för utsläppshandel för att minska utsläppen från avskogning och skogsförstörelse i utvecklingsländerna. Medlemsstaterna uppmanas vidare att stödja kommissionens förslag om att anta det finansieringsförslag som Norge lagt fram och att delvis anslå framtida intäkter från auktioner på tilldelade utsläppsenheter till GFCM, samt att i förhandlingarna fokusera på finansieringskällor i enlighet med kommissionens meddelande ”På väg mot ett övergripande klimatförändringsavtal i Köpenhamn”.
8. Europaparlamentet förespråkar att stöd som tilldelas genom finansieringsmekanismen GFCM ska vara resultatbaserat och ges på grundval av resultat som kontrollerats vad gäller minskad bruttoavskogning och bruttoskogsförstörelse. Stödet bör även generera sidovinster i form av skydd av biologisk mångfald, ökad återhämtningsförmåga och förbättrade försörjningsmöjligheter i skogsregionerna.
9. Europaparlamentet understryker behovet av att fullt ut respektera lokala skogsbefolkningars rättigheter, inklusive ursprungsbefolkningars rätt att ge sitt fria och väl underbyggda förhandssamtycke till användningen av skog som traditionellt används av dem. Parlamentet anser att det är viktigt att lokalsamhällen och ursprungsbefolkningar involveras på ett meningsfullt och omfattande sätt och på alla plan när åtgärderna för att minska utsläppen från skogsförstörelse och avskogning bedöms, planeras och genomförs.
10. Europaparlamentet påpekar att mekanismerna inom ramen för Förenta nationernas samarbetsprogram om minskning av utsläppen från avskogning och skogsförstörelse i utvecklingsländerna, som upprättats som en del av det internationella klimatavtalet för tiden efter 2012, först och främst bör se till att äldre skog skyddas.
11. Europaparlamentet påpekar att avskogningsprocessen i Östeuropa bidrar till att skada den naturliga miljön och bland annat även påverkar människornas vardag.
12. Europaparlamentet konstaterar att koldioxidkrediter för skogsbruk, såvida tillförlitliga metoder och mekanismer för att mäta och övervaka skogarnas koldioxidlager kan säkerställas, på medellång och lång sikt kan utgöra en del av olika strategier för att bekämpa avskogningen. Parlamentet understryker att ett slutligt beslut om att införa koldioxidkrediter för skogsbruk inom systemet för utsläppshandel ska tas efter grundliga genomförbarhetsstudier av alla potentiella finansieringsmekanismer och efter en utvärdering av resultaten av partsmötet i Köpenhamn och de slutsatser som dragits från pilotprojekten.
13. Europaparlamentet påminner om att koldioxidkrediter från skogsprojekt som används för att kompensera för växthusgasutsläppen i industriländer inte kan inräknas i minskningsmålen för utsläpp vid ett BAU-scenario, vilka utvecklingsländerna är tänkta att förbinda sig till genom det internationella klimatavtalet för tiden efter 2012.
14. Europaparlamentet påpekar att man inom ersättningssystemet för att minska avskogning och skogsförstörelse inom ramen för framtidens klimatsystem inte bara måste ta hänsyn till kolsänkor utan också till de ekosystemtjänster och sociala förmåner som skogar tillhandahåller.
15. Europaparlamentet uppmanar EU att främja kraftfulla sociala och miljömässiga standarder för minskning av utsläppen från avskogning och skogsförstörelse (REDD), samt att förespråka REDD-mekanismer som går utöver den befintliga projektstrategin i mekanismen för ren utveckling och som tar itu med underliggande orsaker till avskogning, t.ex. bristfällig förvaltning, fattigdom, korruption och svagt upprätthållande av lagar, genom att stödja politiska och institutionella reformer på både lokal och nationell nivå.
16. Europaparlamentet beklagar att meddelandet, tvärtemot titeln, inte handlar om skogsdegradering. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta handlingsplaner och pilotprojekt samt att förbinda sig att i sin egen skogspolitik verka för att stoppa inte bara avskogningen utan även skogsdegraderingen (även i EU), genom att dessutom utarbeta och införa ordentliga övervakningssystem för att få fram adekvata uppgifter om skogsmark och skogsbiomassa.
17. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.