Förslag till resolution - B7-0038/2009Förslag till resolution
B7-0038/2009

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om det planerade internationella avtalet om att låta Förenta staternas finansdepartement få tillgång till betalningsuppgifter för att förebygga och bekämpa terrorism och finansiering av terrorism

14.9.2009

till följd av ett uttalande av rådet
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen

Simon Busuttil, Ernst Strasser, Manfred Weber för PPE-gruppen
Claude Moraes, Udo Bullmann, Carmen Romero López, Birgit Sippel för S&D-gruppen
Sophia in ‘t Veld, Jeanine Hennis-Plasschaert, Sarah Ludford, Louis Michel, Alexander Alvaro, Nathalie Griesbeck, Sharon Bowles för ALDE-gruppen
Timothy Kirkhope för ECR-gruppen


Förfarande : 2009/2670(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B7-0038/2009
Ingivna texter :
B7-0038/2009
Antagna texter :

B7‑0038/2009

Europaparlamentets resolution om det planerade internationella avtalet om att låta Förenta staternas finansdepartement få tillgång till betalningsuppgifter för att förebygga och bekämpa terrorism och finansiering av terrorism

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 6.2 i EU-fördraget och artikel 286 i EG-fördraget,

–   med beaktande av artiklarna 95 och 300 i EG-fördraget,

–   med beaktande av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, särskilt artiklarna 5, 6, 7 och 8,

–   med beaktande av stadgan om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 7, 8, 47, 48 och 49,

–   med beaktande av Europarådets konvention nr 108 om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter,

–   med beaktande av direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter[1],

–   med beaktande av förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter[2],

–   med beaktande av direktiv 2005/60/EG om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism[3] och förordning (EG) nr 1781/2006 om information om betalaren som skall åtfölja överföringar av medel[4],

–   med beaktande av avtalet om ömsesidig rättslig hjälp mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater 2003, särskilt artikel 4 (identifiering av bankinformation)[5],

–   med beaktande av det amerikanska programmet för att spåra finansiering av terrorism, vilket inrättades genom presidentdekret 13224[6], som i nationella krissituationer ger det amerikanska finansdepartementet rätten att genom administrativa förelägganden få tillgång till finansiella uppgifter som skickas över nät med finansiella uppgifter, till exempel de nät som förvaltas av Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunications (Swift),

–   med beaktande av de villkor som det amerikanska finansdepartementet har fastställt för tillgång till Swifts uppgifter (enligt definitionen i Förenta staternas ”påpekanden”[7]) och med hänsyn till den information som kommissionen mottagit av den ”framstående personen” när det gäller de amerikanska myndigheternas efterlevnad av de ovannämnda påpekandena,

–   med beaktande av de tidigare resolutioner där parlamentet uppmanat Swift att strikt följa EU:s regelverk, särskilt när europeiska finansiella transaktioner genomförs på EU:s territorium[8],

–   med beaktande av förhandlingsdirektiven för rådets ordförandeskap och det planerade internationella avtalet mellan EU och Förenta staterna om överföring av Swift-uppgifter som har klassificerats som ”EU Restricted”,

–   med beaktande av Europeiska datatillsynsmannens yttrande av den 3 juli 2009, vilket har klassificerats som ”EU Restricted”,

–   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Swift tillkännagav i oktober 2007 att man senast 2009 skulle börja strukturera sina meddelanden på ett nytt sätt.

B.  En följd av denna strukturförändring är att merparten av de finansiella uppgifter som Swift har förelagts att överföra till det amerikanska finansdepartementets program för att spåra finansiering av terrorism inte längre behöver göras tillgängliga för det programmet.

C. Den 27 juli 2009 antog rådet enhälligt förhandlingsdirektiven för ordförandeskapet, som därmed ges rätten att, tillsammans med kommissionen och på grundval av artiklarna 24 och 38 i EU-fördraget, förhandla med Förenta staterna om att fortsätta överföringen av Swift-uppgifter till det amerikanska programmet för att spåra finansiering av terrorism.

D. Förhandlingsdirektiven har inte offentliggjorts. Detsamma gäller det rättsliga utlåtandet från rådets juridiska avdelning om valet av rättslig grund. Dessa dokument klassificeras nämligen som ”EU Restricted”.

E.  Det internationella avtalet kommer att kunna tillämpas provisoriskt och omedelbart från det att det undertecknas till dess att det träder i kraft.

F.  EU har inte inrättat något eget program för att spåra finansiering av terrorism.

G. Tillgången till de uppgifter som förvaltas av Swift gör det möjligt att upptäcka inte bara transfereringar som är kopplade till olaglig verksamhet utan även information om de berörda personernas och ländernas ekonomiska verksamhet. Uppgifterna kan därför missbrukas i samband med omfattande former av ekonomiskt spionage och industrispionage.

H. Swift har med det amerikanska finansdepartementet ingått ett samförståndsavtal som har avgränsat tillämpningsområdet för överförda uppgifter och datasökningar till specifika fall av terrorismbekämpning. Samförståndsavtalet har blivit föremål för en oberoende översyn och granskning, inklusive övervakning i realtid.

I.   En förutsättning för alla avtal mellan EU och Förenta staterna är att man upprätthåller de skyddsmekanismer som omnämns i samförståndsavtalet och i det amerikanska finansdepartementets påpekanden, till exempel skyddsmekanismerna för de uppgifter som lämnats ut av Swifts amerikanska operativa centrum efter ett föreläggande av det amerikanska finansdepartementet.

1.  Europaparlamentet erinrar om sin beslutsamhet att bekämpa terrorism och om sin fasta övertygelse om behovet att finna rätt balans mellan, å ena sidan, säkerhetsåtgärder och, å andra sidan, skyddet av medborgerliga friheter och grundläggande rättigheter, samtidigt som man ser till att privatlivet och dataskyddet åtnjuter största möjliga respekt. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att nödvändighet och proportionalitet är grundläggande principer och att kampen mot terrorismen aldrig kan bli effektiv om de inte beaktas.

2.  Europaparlamentet understryker att Europeiska unionen är grundad på rättsstatsprincipen och att alla överföringar av europeiska personuppgifter till tredjeländer av säkerhetsskäl bör ske i överensstämmelse med såväl de garantier som gäller rättsliga förfaranden och rätten till försvar som den dataskyddslagstiftning som är gällande på nationell och europeisk nivå[9].

3.  Europaparlamentet påminner rådet och kommissionen att inom den transatlantiska ramen för avtalet mellan EU och Förenta staterna om ömsesidigt rättslig hjälp, som träder i kraft den 1 januari 2010, innehåller artikel 4 i avtalet bestämmelser om tillgång till eftersökta finansiella uppgifter på begäran av nationella statliga myndigheter. Detta kan eventuellt utgöra en rimligare rättlig grund för överföring av Swift-uppgifter än det föreslagna interimsavtalet. Rådet och kommissionen uppmanas att förklara varför ett interimsavtal är nödvändigt.

4.  Europaparlamentet välkomnar Swifts beslut i juni 2007 att flytta alla överföringar av finansiella uppgifter inom EU till två operativa centrum i Europa. Rådet uppmärksammas på det faktum att detta beslut fattades i enlighet med den belgiska dataskyddsmyndigheten, på begäran av EU:s Artikel 29-arbetsgrupp och i enlighet med parlamentets ståndpunkt.

5.  Europaparlamentet konstaterar att det tog rådet nästan två år att anta förhandlingsdirektivet efter det att Swift tillkännagav ändringen i meddelandenas struktur.

6.  Europaparlamentet oroas av att institutionernas rättstjänster har olika uppfattningar om den rättsliga grunden för det planerade avtalet, och konstaterar att rådets juridiska avdelning anser att det är en fråga som faller inom gemenskapens behörighetsområde.

7.  Europaparlamentet anser att om ett internationellt avtal trots allt är nödvändigt och obligatoriskt måste det åtminstone garantera följande:

a)        Överföring och bearbetning av uppgifter får endast ske som ett led i kampen mot terrorismen, såsom denna definieras i artikel 1 i rådet rambeslut 2002/475/RIF, och endast med inriktning på individer eller organisationer som EU betraktar som knutna till terrorismen.

b)        Behandlingen av dessa uppgifter – dvs. hur de överförs (endast med ett ”push”-system), lagras och används – måste stå i proportion till syftet för vilket de har överförts och därefter behandlats.

c)        Begärandena om överföring bör gälla specifika och klart angivna fall, vara tidsbegränsade och föremål för rättsligt bemyndigande. Ytterligare bearbetning får endast ske av uppgifter som avslöjar en koppling till personer eller organisationer som är föremål för utredning i Förenta staterna. Uppgifter som inte avslöjar sådana kopplingar bör raderas.

d)        Unionsmedborgare och företag i EU bör ges samma nivå i fråga om rätten till försvar, förfarandegarantier och rätten till tillgång till rättslig prövning som existerar i EU. Lagenligheten och proportionaliteten hos begärandena om överföring bör kunna bli föremål för rättslig prövning i Förenta staterna.

e)        Överförda uppgifter bör omfattas av samma mekanismer för domstolsprövning som skulle gälla för uppgifter inom EU, inbegripet ersättning vid fall av olaglig behandling av personuppgifter.

f)         Överenskommelsen bör innehålla förbud mot att amerikanska myndigheter använder Swift-uppgifter för andra syften än att kartlägga finansiering av terrorism. Överföring av sådana uppgifter till tredje part som inte är en myndighet med uppdrag att bekämpa finansiering av terrorism bör också vara förbjuden.

g)        Man bör strikt följa en ömsesidighetsmekanism som ålägger de behöriga amerikanska myndigheterna att på begäran överföra relevanta uppgifter om finanstransaktioner till de behöriga myndigheterna i EU.

h)        Avtalet bör uttryckligen upprättas för en övergångsperiod och innehålla en bortre tidsgräns som inte är längre än tolv månader, utan att detta påverkar det förfarande som ska tillämpas enligt Lissabonfördraget i fråga om ett eventuellt nytt avtal på området.

i)         I det tillfälliga avtalet bör det tydligt fastställas att de amerikanska myndigheterna omedelbart bör informeras när Lissabonfördraget trätt i kraft och att ett eventuellt nytt avtal kommer att förhandlas fram i enlighet med EU:s nya regelverk som gör Europaparlamentet och de nationella parlamenten delaktiga fullt ut.

8.  Europaparlamentet begär att rådet och kommissionen förtydligar den exakta rollen för den ”myndighet” som ska ges ansvar för att ta emot begäranden från det amerikanska finansdepartementet och att särskilt beakta vilka befogenheter en sådan ”myndighet” skulle förses med och på vilket sätt dessa skulle kunna verkställas.

9.  Europaparlamentet begär att rådet och kommissionen bekräftar att buntar och stora filer, exempelvis transaktioner i samband med det gemensamma eurobetalningsområdet Sepa, inte omfattas av tillämpningsområdet för vilka uppgifter som kan efterfrågas av eller översändas till det amerikanska finansdepartementet.

10. Europaparlamentet betonar att Swift är en central infrastruktur för flexibiliteten hos de europeiska betalningssystemen och värdepappersmarknaderna. Swift bör inte på ett orättvist sätt missgynnas i förhållande till konkurrerande leverantörer av finansiella meddelanden.

11. Europaparlamentet understryker betydelsen av rättssäkerhet och immunitet för medborgare och privata organisationer som omfattas av överföringar av uppgifter i enlighet med arrangemang som det föreslagna avtalet mellan EU och Förenta staterna.

12. Europaparlamentet anser att det skulle kunna vara nyttigt om kommissionen utvärderade behovet av att inrätta ett europeiskt program för att spåra finansiering av terrorism.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och ordförandeskapet att se till att Europaparlamentet och alla nationella parlament får heltäckande tillgång till förhandlingsdokument och förhandlingsdirektiv.

14. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska centralbanken, medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar och parlament, Förenta staternas regering och kongressens båda kamrar.