Förslag till resolution - B7-0045/2009Förslag till resolution
B7-0045/2009

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om externa aspekter på en tryggad energiförsörjning

14.9.2009

till följd av ett uttalande av kommissionen
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen

Rebecca Harms, Claude Turmes, Reinhard Bütikofer, Werner Schulz, Franziska Katharina Brantner för Verts/ALE-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0040/2009

Förfarande : 2009/2532(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B7-0045/2009
Ingivna texter :
B7-0045/2009
Antagna texter :

B7‑0045/2009

Europaparlamentets resolution om externa aspekter på en tryggad energiförsörjning

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén med titeln ” Andra strategiska energiöversynen: En handlingsplan för energitrygghet och energisolidaritet” (SEK(2008)2870) (SEK(2008)2871) (SEK(2008)2872) tillsammans med det åtföljande dokumentet Europe's current and future energy position: Demand-resources-investments; The Market for Solid Fuels in the EU in 2004-2006 and Trends in 2007 (KOM(2008)0744),

–   med beaktande av grönboken ”Mot ett tryggt, hållbart och konkurrenskraftigt europeiskt energinät” tillsammans med det medföljande dokumentet: ”Oil Infrastructures: An assessment of the existing and planed oil infrastructures within and towards the EU”(KOM(2008)0737),

–   med beaktande av sin resolution av den 26 september 2007 ”Mot en gemensam europeisk utrikespolitik om energi”[1],

–   med beaktande av kommissionens grönbok med titeln ”En europeisk strategi för en hållbar, konkurrenskraftig och trygg energiförsörjning” (KOM(2006)0105),

–   med beaktande av det gemensamma dokumentet från kommissionen och rådets generalsekreterare/höge representant med titeln ”An external policy to serve Europe's energy interests”, vilket framlades för Europeiska rådet den 15–16 juni 2006,

–   med beaktande av sin ståndpunkt den 18 maj 2006 om rådets beslut om Europeiska gemenskapens ingående av fördraget om en energigemenskap[2],

–   med beaktande av sin resolution av den 23 mars 2006 om tryggad energiförsörjning i Europeiska unionen[3],

–   med beaktande av kommissionens meddelande till Europeiska rådet den 12 oktober 2006 med titeln ”Yttre aspekter på EU:s energipolitik – från principer till handling” (KOM(2006)0590),

–   med beaktande av Europeiska rådets ordförandeskaps slutsatser den 23–24 mars 2006 vad beträffar rådets uppslutning bakom grönboken om en energipolitik för Europa samt av den 15–16 juni 2006 om det gemensamma dokumentet från kommissionen och rådets generalsekreterare/höge representant om de externa aspekterna på energitryggheten,

–   med beaktande av kommissionens meddelande till Europeiska rådet och Europaparlamentet ”En energipolitik för Europa” (KOM(2007)0001),

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet den 8–9 mars 2007 och Europeiska rådets handlingsplan (2007–2009) för en energipolitik för Europa (EPE),

–   med beaktande av det avtal om en rättslig ram för gasledningen Nabucco, vilket undertecknats av EU och Turkiet den 13 juli,

–   med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådet den 19‑20 juni 2008,

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder för att trygga naturgasförsörjningen och om upphävande av direktiv 2004/67/EG (KOM(2009)0363),

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådets förordning om anmälan till kommissionen av projekt för investeringar i energiinfrastruktur inom Europeiska gemenskapen och om upphävande av förordning (EG) nr 736/96 (KOM(2009)0361),

–   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Energitryggheten bildar ett väsentligt inslag i Europeiska unionens säkerhet, stabilitet och välstånd överlag. Än så länge saknar den dock en fördragsfäst grundval.

B.  I och med att det saknas en äkta effektiv gemensam europeisk politik för energitrygghet kommer konsekvensen och trovärdigheten i EU:s yttre åtgärder att undergrävas svårt, framför allt i samband med främjandet av de värden som EU grundar sig på.

C. EU är i våra dagar starkt beroende av importerad energi och som det nu ser ut förväntas detta beroende öka.

D. En stor del av gasen inom EU används i fastigheter. Investeringar i byggnader som förbrukar mycket små mängder energi eller ingen energi alls kommer att göra oss mera oberoende av gas än North Stream, South Stream och Nabucco tillsammans.

E.  Den kostnadseffektivaste lösningen på minskat energiberoende för EU består i att man stimulerar energisparande, förnybar energi och energieffektivitetsåtgärder, som också bidrar till att skapa sysselsättning och motverka klimatförändringen samt till framsteg i riktning mot en resurseffektiv ekonomi.

F.  Priserna på olja och gas har visserligen gått ned till följd av den globala finanskrisen, men när krisen väl är över kommer läget på marknaderna för fossila bränslen ofrånkomligen att skärpas igen, eftersom det går så trögt med omläggningen till en energieffektiv ekonomi som fullständigt bygger på förnybara energikällor och produktionen från världens olje- och gasfält minskar samtidigt som efterfrågan fortsätter att öka.

G. Flera medlemsstater är starkt beroende av en enda leverantör av naturgas och leveransavbrott utan skälig orsak kan vålla svåra kriser, vilket ju framgick i samband med gaskrisen mellan Ryssland och Ukraina i början av detta år.

H. De nuvarande instrumenten för tidig varning räckte inte till för att man skulle ha kunnat förutsäga gaskrisen i januari 2009.

I.   Hot mot leveranstryggheten i fråga om energi kan förutsägas bilda ett fortsatt inslag i vår tillvaro så länge de länder som levererar energi och de länder genom vilka energin transiteras inte följer gemensamma och öppna regler, i den form de fastslagits i fördraget om energistadgan och transitprotokollet.

J.   Med hjälp av en gemensam energipolitik gentemot omvärlden, baserad på solidaritet, mångsidighet, enhetligt försvar av gemensamma intressen, ökat samarbete med de viktigaste länderna för produktion, transitering och konsumtion av energi samt främjande av inhemska källor till förnybar energi, såsom vind- och solkraft, kan vi uppnå samverkansvinster på vägen mot en tryggad energiförsörjning för Europeiska unionen och dessutom får EU ökad styrka, större handlingsförmåga på det utrikespolitiska planet samt mera trovärdighet som global aktör, också på klimatförändringens område.

K. Till följd av en överdriven dieselvänlig politik inom transportsektorn blir vi alltmer beroende av importerad diesel.

L.  Den 13 juli 2009 undertecknade fyra medlemsstater och Turkiet ett avtal i Ankara som banade väg för rörledningen Nabucco, för att minska EU:s beroende av rysk gas.

M. Den 6 augusti 2009 undertecknade Turkiets premiärminister Erdogan ett protokoll tillsammans med Rysslands premiärminister Putin om att inleda undersökningsarbetet inför rörledningen South Stream, som är en potentiellt konkurrerande infrastruktur i den södra korridoren och tvärtom ökar EU:s beroende av Ryssland. Vissa av medlemsstaterna deltar också i projektet South Stream.

N. Enligt uttalanden från Scaroni, som är VD för det offentligägda italienska bolaget ENI som tillsammans med Gazprom står i ledningen för projektet South Stream, kommer Nabucco aldrig att bli färdig.

1.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen och medlemsstaterna tar på sig det strategiska ledarskapet för att inrätta en gemensam europeisk utrikespolitik för energi, såsom det efterfrågats i parlamentets resolution av den 26 september 2007.

2.  Europaparlamentet välkomnar åtgärder till förmån för minskad energiförbrukning i EU såsom det billigaste och snabbaste sättet att förbättra EU:s energitrygghet, men anser dock att det behövs en klart definierad politik och dito åtgärder och ett snabbt genomförande för att denna minskning ska kunna förverkligas, framför allt inom fastighets- och transportsektorerna.

3.  Europaparlamentet anser att det ofrånkomligen behövs bättre sammanlänkningar inom Europa eftersom luckorna i näten i dag måste täppas till för att den inre marknaden ska fungera effektivt samt av omtanke om solidariteten i energifrågor.

4.  Europaparlamentet betonar att dialogerna om energi under inga omständigheter ska föras på bekostnad av rättframma och resultatinriktade dialoger om de mänskliga rättigheterna.

5.  Europaparlamentet understryker den strategiska vikten av att gasförsörjningen fördelas på flera olika leveranskällor, framför allt med tanke på den södra korridoren.

6.  Europaparlamentet påpekar i det här sammanhanget att både Nabucco och South Stream har som huvudsyfte att anknyta EU till nya gaskällor, framför allt kring Kaspiska havet och i Mellanöstern. Europaparlamentet beklagar med tanke på detta att de två rörledningarna kan komma att konkurrera med varandra och beklagar också den rådande ohållbara situationen i den södra korridoren.

7.  Europaparlamentet erinrar om att Nabucco är ett prioriterat utvecklingsprojekt för EU, som beviljats anslag på 250 miljoner EUR av kommissionen och beklagar i det sammanhanget att vissa av de medlemsstater som medverkar i projektet South Stream genom att underteckna bilaterala avtal med Ryssland nu undergräver projektet Nabucco och försvagar EU:s riktlinjer och mål om att fördela energiförsörjningen på flera olika källor.

8.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen varken reagerat eller kunnat få till stånd någon effektiv samordning mellan medlemsstaterna i en så pass känslig fråga.

9.  Europaparlamentet uppmanar med kraft rådet att inleda en öppen och insynsmedgivande diskussion för att utveckla och genomföra en äkta och effektiv gemensam europeisk politik för energitrygghet, som också ska ha som syfte att undvika bilaterala avtal som skulle kunna undergräva unionens försörjningstrygghet eller påverka andra medlemsstater negativt.

10. Europaparlamentet välkomnar tanken bakom projektet Desertec som låter det långsiktiga målet om en ekonomi som helt och hållet ska bygga på förnybar energi framstå som mera trovärdigt och ger de Medelhavsländer som inte är medlemmar av EU utsikter till ekonomisk utveckling samt utveckling av en verkligt hållbar energi, under förutsättning att projektet i första hand tillgodoser den lokala efterfrågan på hållbar energi och sysselsättningsskapande i de berörda länderna, varvid eventuellt återstående energi slutligen skulle kunna exporteras till EU. Parlamentet påpekar i det här sammanhanget att Desertec inte bör motverka EU:s strävanden att främja förnybar inhemsk energi för att nå målet om att EU ska få en ekonomi som till hundra procent bygger på energieffektivitet och förnybara energikällor.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen med kraft att integrera energieffektivitet och förnybara energikällor inom den europeiska grannskapspolitiken.

12. Europaparlamentet ber kommissionen lägga fram konkreta förslag om minskad användning av diesel inom EU.

13. Europaparlamentet tycker att kommissionen inte har tillräckligt med personal som arbetar med energitrygghetens externa dimension, där också projekten för fördelning på flera olika källor ingår. Parlamentet anser att om det är meningen att de ambitiösa målen som tillkännagetts för den europeiska energipolitiken ska uppnås och kapaciteten för övervakning och analys förbättras, då bör detta också komma till synes i de interna resurser som anslås för dessa ändamål.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, i enlighet med Lissabonfördraget, ta fram en lämplig ”solidaritetsklausul”, som också ska innefatta villkor och rutiner för ingripanden i krissituationer till följd av avbrott i andra medlemsstaters energiförsörjning.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en grundlig genomgång av EU:s nuvarande och planerade gasinfrastruktur och elnät, med angivande av planer och kostnader.

16. Europaparlamentet ställer kraftigt upp på att EU bör föra en nära dialog med viktiga energileverantörer för att göra hela EU mer oberoende av energi och öka energitryggheten, varvid tyngdpunkten bör vila vid ökad effektivitet, tillträde till marknaden på lika villkor, icke-diskriminering och insyn.

17. Europaparlamentet betonar att EU måste fortsätta inta en konsekvent hållning gentemot leverantörs- och transiteringsländerna och utöva påtryckningar på dem för att de ska rätta sig efter sina åtaganden och fullgöra sina skyldigheter.

18. Europaparlamentet vill att man ska göra mera för att på förhand bereda sig på problem som möjligen kan uppträda med energileveranserna för att störningar i framtiden ska kunna undvikas, bland annat genom att göra EU:s kontaktnätverk för trygg energiförsörjning mera effektivt.

19. Europaparlamentet ser fram emot att dryfta kommissionens nyligen framlagda förslag om en översyn av de nuvarande mekanismerna för tidig varning samt av EU:s kontaktnätverk för trygg energiförsörjning samt andra redskap som visat sig ineffektiva mot bakgrund av energikrisen mellan Ryssland och Ukraina 2009.

20. Europaparlamentet föreslår att det ska utvecklas ett gemensamt tillvägagångssätt för EU vid förhandlingar med utomstående partner om regler och avgifter för transitering.

21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart vidta åtgärder om utländska aktörer av ett slag som inte medger någon insyn tänker göra fientliga uppköp på EU:s energimarknad. Parlamentet finner det skrämmande att Surgut Neftegaz nyligen förvärvat andelar i det ungerska energiföretaget MOL samt att Surgut Neftegaz inte kan ge sådana upplysningar om sin ägarstruktur och om vilka intressen som i sista hand står bakom företaget, som den ungerska tillsynsmyndigheten för energimarknaden med fog begärt att få.

22. Europaparlamentet framhåller att framstegen med att bygga en gemensam europeisk energipolitik i hög grad beror på om Lissabonfördraget träder i kraft. Parlamentet uppmanar med kraft EU och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att vi ska få en bindande, framstegsvänlig och heltäckande fördragsfäst grundval för en gemensam europeisk energiförsörjning och energitrygghet. Parlamentet uttalar sitt stöd för Lissabonfördraget och anser det som ett steg i rätt riktning, eftersom det innehåller en energisolidaritetsklausul och gör energipolitiken till ett delat ansvarsområde för EU och medlemsstaterna.

23. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.