FÖRSLAG TILL RESOLUTION om informationsfriheten i Italien
14.10.2009
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Lothar Bisky, Rui Tavares, Patrick Le Hyaric, Willy Meyer, Cornelis de Jong, Eva-Britt Svensson, Nikolaos Chountis för GUE/NGL-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0090/2009
B7‑0092/2009
Europaparlamentets resolution om informationsfriheten i Italien
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artikel 10 i Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och artikel 11 Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna beträffande yttrande- och informationsfrihet samt mediernas mångfald,
– med beaktande av kommissionens arbetsdokument om informationsmediernas mångfald i EU:s medlemsstater (SEK(2007)0032),
– med beaktande av den preliminära rapporten från den oberoende undersökning om indikatorer för mediemångfald som UCL-ICRI lade fram för kommissionen i april 2009,
– med beaktande av sin resolution av den 25 september 2008 om mediernas koncentration och mångfald i Europeiska unionen[1],
– med beaktande av sin resolution av den 22 april 2004 om risken för kränkning av yttrande- och informationsfriheterna i EU och särskilt i Italien[2],
– med beaktande av artikel 110 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. En koncentration av medier i händerna på en enskild person strider mot den grundläggande principen om informationsfrihet.
B. Europeiska unionen försvarar och främjar yttrande- och informationsfrihet i enlighet med artikel 10 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter och artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Frihet och mångfald i media utgör en central aspekt i dessa artiklar.
C. I dessa rättigheter ingår även åsiktsfrihet och rätt att ta emot och sprida information utan att mötas av hinder eller påtryckningar från myndigheter.
D. I Italien har respekten för dessa rättigheter kommit att ifrågasättas allt mer under de senaste månaderna, särskilt i fråga om påtryckningar och vidtagna rättsliga åtgärder från premiärministern mot vissa ledande italienska och europeiska dagstidningar.
E. De italienska myndigheterna har också skapat allvarliga hinder för och utövat påtryckningar mot den italienska statstelevisionens sändningar, inte minst genom hot för att styra programvalet.
F. Dessa påtryckningar och den situation som har uppstått på grund av dem har lett till protester i Italien och runt om i Europa, inte enbart i kultur- och mediecirklar utan framför allt i det politiska livet där man genom namninsamlingar (med mer än 400 000 underskrifter redan insamlade i Italien och Europa) och en massdemonstation den 3 oktober 2009 med hundratusentals deltagare har protesterat mot försöken att hunsa medierna.
G. Den 20 september 2009 översände OSSE:s representant för mediefrihet Miklós Haraszti en skrivelse till den italienske premiärministern i vilken han uppmanar denne att återta sina stämningsansökningar för ärekränkning, med skadeståndskrav på 3 miljoner euro, riktade mot ett antal italienska dagstidningar.
H. Nystiftade lagar i Italien har inte löst kärnan i problemet med den intressekonflikt som parlamentet redan har uppmärksammat i tidigare resolutioner, nämligen att premiärministern fortfarande kontrollerar företaget Mediaset samtidigt som han har politisk kontroll över public service-sektorn. Detta innebär att koncentrationen på tv-marknaden är den högsta i Europa och att duopolet RAI–Mediaset är ensamt om 90 procent av tittarna och drar in 96,8 procent av reklamintäkterna.
I. Italien kommer på 73:e plats i Freedom House-rapporten om pressfrihet och betecknas för första gången som ett land där pressen bara är ”delvis fri”.
J. Rådet har ett verktyg för att varna medlemsstater som bryter mot de mänskliga rättigheterna.
K. Trots Europaparlamentets upprepade uppmaningar underlät kommissionen, i samband med revideringen av direktivet om ”television utan gränser”, att låta skydd för informationsmångfald omfattas av direktivet, och åtog sig istället att följa ett för detta område specifikt förfarande i tre steg varigenom det utarbetar ett arbetsdokument (antaget 2007), tar fram indikatorer för att fastställa ett mått på mångfalden (utifrån en oberoende undersökning slutförd i juli 2009) och framlägger ett utkast till meddelande om dessa indikatorer (planeras först till 2010).
L. Europaparlamentet har vid upprepade tillfällen och i ett flertal resolutioner uppmanat kommissionen att vidta åtgärder för att skydda mångfalden, skyndsamt lägga fram ett meddelande om behovet att skydda mångfalden i medlemsstaternas medier och så snart som möjligt fullborda det aktuella regelverket genom att lägga fram ett förslag till direktiv härom.
1. Europaparlamentet beklagar de påtryckningar och trakasserier som italienska och europeiska tidningar utsatts för av de italienska regeringsmyndigheterna, ställer sig bakom OSSE:s representants krav på att de italienska myndigheterna omedelbart ska upphöra med detta, och anser att alla inskränkningar av informationsfriheten i syfte att styra de statliga sändningarna utgör maktmissbruk.
2. Europaparlamentet anser det nödvändigt att uppmärksamma det osunda i denna specifika intressekonflikt mellan den politiska makten, makten över ekonomin och medierna och koncentrationen av inflytande – oavsett om den är direkt eller indirekt – över statliga och privata informationsmedier.
3. Europaparlamentet anser att det italienska exemplet har konsekvenser långt utanför Italien och att om EU skulle avstå från att ta ställning i denna fråga skulle detta hota en av demokratins grundvalar och undergräva varje fördömande som unionen i sina yttre förbindelser vill rikta mot censur och hot mot medierna.
4. Europaparlamentet uppmanar de italienska myndigheterna och EU att strikt beakta principen om rätten att ta emot och sprida information utan myndigheternas inblandning samt om informationsmångfald. Parlamentet erinrar Italiens regering och dess parlament att detta utgör en av demokratins grundvalar.
5. Europaparlamentet bekräftar i detta sammanhang återigen att Europeiska unionens regelverk för informationsmedierna fortfarande är fragmenterad, och att EU därför omgående måste utnyttja sina befogenheter inom områdena för audiovisuella medier, konkurrens, telekommunikationer, statligt stöd, allmännyttiga tjänster och medborgarnas grundläggande rättigheter för att fastställa åtminstone de avgörande minimistandarder som medlemsstaterna förväntas upprätthålla när det gäller att säkerställa, skydda och främja informationsfriheten och ett lämpligt mått av mångfald.
6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i enlighet med parlamentets upprepade begäran, lägga fram ett förslag om mediekoncentration och skydd av mångfalden, varmed även avses stöd till public service-medier och försäkran om deras oberoende.
7. Europarlamentet anser att en europeisk tillsynsmyndighet för mångfald i medierna i EU bör inrättas.
8. Europaparlamentet uppmanar det behöriga utskottet att följa upp frågan.
9. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europarådet samt medlemsstaternas regeringar och parlament.
- [1] Antagna texter, P6_TA(2008)0459.
- [2] EUT C 104 E, 20.4.2006, s. 1026.