FÖRSLAG TILL RESOLUTION om informationsfrihet i Italien
14.10.2009
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Guy Verhofstadt, Niccolò Rinaldi, Sonia Alfano, Luigi de Magistris, Sophia in 't Veld, Sarah Ludford, Sylvie Goulard, Renate Weber, Ivo Vajgl, Louis Michel, Olle Schmidt, Johannes Cornelis van Baalen, Anneli Jäätteenmäki, Ramon Tremosa I Balcells, Carl Haglund, Metin Kazak, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Bill Newton Dunn, George Lyon, Gesine Meissner, Marietje Schaake, Stanimir Ilchev, Nadja Hirsch, Nathalie Griesbeck, Gerben-Jan Gerbrandy, Andrew Duff, Siiri Oviir, Kristiina Ojuland, Filiz Hakaeva Hyusmenova, Ivars Godmanis, Catherine Bearder, Giommaria Uggias, Vincenzo Iovine, Corinne Lepage, Pino Arlacchi, Jelko Kacin, Izaskun Bilbao Barandica, Riikka Manner, Sharon Bowles, Marielle De Sarnez, Jorgo Chatzimarkakis för ALDE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0090/2009
B7‑0094/2009
Europaparlamentets resolution om informationsfrihet i Italien
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av Fördraget om Europeiska unionen, särskilt dess artiklar 6 och 7 om respekt, främjande och skydd av grundläggande rättigheter, samt artiklarna 22, 43, 49, 83, 87, 95 och 151 i EG-fördraget,
– med beaktande av artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och artikel 10 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, om rätten till yttrande- och informationsfrihet samt rätten till mångfald i medierna,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/65/EG av den 11 december 2007 om ändring av rådets direktiv 89/552/EEG om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television[1],
– med beaktande av Europeiska kommissionens arbetsdokument om mångfald i medierna i EU-medlemsstaterna[2],
– med beaktande av den trestegsstrategi för mångfald i medierna som kommissionen fastställt och den oberoende studie som Katholieke Universiteit Leuven – ICRI, Central European University – CMCS och Internationella handelshögskolan i Jönköping – MMTC genomfört tillsammans med en konsultfirma, Ernst & Young Belgium, för kommissionens räkning och som slutförts 2009,
– med beaktande av sin resolution av den 25 september 2008 om mediernas koncentration och mångfald i Europeiska unionen[3],
– med beaktande av sin resolution av den 22 april 2004 om risken för kränkning av yttrande- och informationsfriheterna i EU och särskilt i Italien[4],
– med beaktande av kommissionens uttalanden och debatten i Europaparlamentet den 8 oktober 2009,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Artikel 11 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och artikel 10 i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna, för vilka mediernas frihet och mångfald är en avgörande förutsättning, innefattar åsiktsfrihet samt friheten att ta emot och sprida uppgifter utan inblandning eller påtryckningar av myndigheter.
B. Trots att Europaparlamentet upprepade gånger har efterfrågat ett direktiv om mediekoncentrationen och mångfalden i informationsutbudet, tog kommissionen inte dessa frågor i beaktande vid översynen av direktivet ”television utan gränser”, utan åtog sig i stället att ta fram en särskild färdplan i tre steg för dessa frågor, vilken inbegriper ett arbetsdokument (slutfört 2007), framtagandet av indikatorer för mångfaldsnivån (återfinns i en oberoende studie som slutfördes i juli 2009) och ett förslag till meddelande om dessa indikatorer (planeras först till 2010).
C. Europaparlamentet har i flera resolutioner uppmanat kommissionen att främja insatser som garanterar mångfalden och behandlar problemet med mediekoncentrationen, lägga fram ett brådskande meddelande om mediekoncentrationen och skyddet för mångfalden i medierna i medlemsstaterna, och snarast komplettera regelverket med ett förslag till direktiv om dessa frågor, baserat på den tydliga rättsliga grund som finns i fördragen.
D. Det finns tecken på att mediernas mångfald är under attack i flera medlemsstater. Freedom House har placerat Italien på 73:e plats och nämner även den kritiska situation som råder i Rumänien och Bulgarien i sin pressfrihetsrapport. Även OSSE:s representant för mediefrihet har uttryckt oro för situationen i Italien.
E. Situationen i Italien är särskilt oroande på grund av den långvariga intressekonflikten mellan medieägandet och den politiska kontrollen av både privata och offentliga medier och kontrollen över fördelningen av reklamintäkter. Regeringen ingriper dessutom i stor omfattning i de offentligfinansierade TV-bolagens verksamhet, särskilt i fråga om programurval, tillsättande av regissörer och redaktörer samt journalistkontrakt. Även detta leder till minskad mångfald enligt Italiens största medieövervakningsinstitut, som rapporterat att det näst största oppositionspartiet tilldelades mellan 0,1 och 0,7 procent av tiden i de offentliga nyhetssändningarna från juli till september. Italiens premiärminister har dessutom begärt att Europeiska kommissionens talesmän inte ska lämna ut någon information.
F. Det pågår diskussioner om att införa en lag om förbud för medier mot att rapportera om allmän information avseende rättsprocesser, med hårda straff för journalister och redaktörer.
1. Europaparlamentet hyser övertygelsen att såväl mediernas mångfald som friheten att ta emot och sprida uppgifter utan inblandning eller påtryckningar av myndigheter är grundläggande principer som Europeiska unionen bygger på och är centrala för demokratin. Dessa båda principer slås fast i artikel 11 i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet upprepar att Europeiska unionen har en politisk och rättslig skyldighet gentemot sina medborgare att – inom ramen för sin behörighet – säkerställa respekten för dessa rättigheter. Parlamentet är särskilt oroat över situationen i Italien.
2. I detta sammanhang påpekar Europaparlamentet på nytt att EU-lagstiftningen om mångfalden i medierna och mediekoncentrationen fortfarande är otillräcklig och att Europeiska unionen därför snarast måste utnyttja sin behörighet på områdena för den inre marknaden, audiovisuell politik, konkurrens, telekommunikationer, statsstöd, skyldigheten att tillhandahålla allmännyttiga tjänster samt medborgarnas grundläggande rättigheter för att utarbeta fundamentala bindande minimikrav för alla medlemsstater vad gäller tryggandet och främjandet av informationsfriheten och en lämplig nivå av mångfald i medierna. I detta sammanhang uppmanar parlamentet kommissionen att utreda om det finns risk för mediekarteller i Italien.
3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i nära samarbete med den framtida kommissionsledamoten med ansvar för grundläggande rättigheter, lägga fram ett meddelande om mediekoncentrationen och skyddet för mångfald i medierna med målet att ett direktiv ska antas snarast, i enlighet med parlamentets upprepade uppmaningar.
4. Europaparlamentet uppdrar åt det ansvariga utskottet och Byrån för grundläggande rättigheter att följa upp ärendet och rapportera till kammaren om informationsfrihet, mångfalden i medierna och mediekoncentrationen.
5. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europarådet och medlemsstaternas regeringar och parlament.
- [1] EUT L 332, 18.12.2007, s. 27.
- [2] SEK(2007)0032.
- [3] Antagna texter från detta sammanträde, P6_TA(2008)0459.
- [4] Antagna texter från detta sammanträde, P5_TA(2004)0373.