FÖRSLAG TILL RESOLUTION om toppmötet mellan EU och Förenta staterna
19.10.2009
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Pascal Canfin, Reinhard Bütikofer, Yannick Jadot, Nicole Kiil-Nielsen, Barbara Lochbihler för Verts/ALE-gruppen
B7‑0099/2009
Europaparlamentets resolution om toppmötet mellan EU och Förenta staterna
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om transatlantiska förbindelser, i synnerhet de båda resolutionerna av den 1 juni 2006 om att förbättra förbindelserna mellan EU och Förenta staterna inom ramen för ett transatlantiskt partnerskapsavtal respektive transatlantiska ekonomiska förbindelser mellan EU och Förenta staterna, av den 25 april 2007 om de transatlantiska förbindelserna, den senaste av den 5 juni 2008 om toppmötet mellan EU och Förenta staterna, samt av den 26 mars 2009 om de transatlantiska förbindelserna efter det amerikanska valet,
– med beaktande av den transatlantiska förklaringen om förbindelserna mellan EU och Förenta staterna från 1990 och den nya transatlantiska agendan från 1995,
– med beaktande av slutsatserna från toppmötet i Prag den 5 april 2009 mellan president Obama och de 27 stats- och regeringscheferna om inrättandet av en gemensam agenda,
– med beaktande av det gemensamma uttalandet och framstegsrapporten som antogs vid det transatlantiska ekonomiska rådets tredje möte den 16 oktober 2008,
– med beaktande av det kommande toppmötet mellan EU och Förenta staterna, som ska hållas den 2–3 november 2009 i Washington,
– med beaktande av den kommande sextiosjunde transatlantiska lagstiftningsdialogen, som ska hållas den 4–6 december 2009 i New York,
– med beaktande av sin resolution av den 17 september 2009 om det planerade internationella avtalet om att låta Förenta staternas finansdepartement få tillgång till betalningsuppgifter för att förebygga och bekämpa terrorism och finansiering av terrorism,
– med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2009 om G20-toppmötet i Pittsburgh den 24–25 september 2009,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Det transatlantiska partnerskapet grundar sig på gemensamma grundläggande värden som demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen, fredlig lösning av konflikter och multilateralism, liksom gemensamma målsättningar som öppna och integrerade ekonomier och en hållbar utveckling. Detta partnerskap utgör hörnstenen för säkerhet och stabilitet i det euroatlantiska området.
B. Europeiska unionen välkomnar den nya riktning som den amerikanska regeringen har valt och som bygger på en vilja att samarbeta på internationell nivå och ett stärkande av förbindelserna mellan EU och Förenta staterna.
C. Europeiska unionen får en allt viktigare roll på den globala scenen, och när Lissabonfördraget med dess utrikespolitiska instrument träder i kraft, kommer EU att kunna spela en starkare och mer sammanhängande roll på internationell nivå.
D. Nyligen gjorda undersökningar, till exempel Transatlantic Trends 2009 av German Marshall Funds, visar att unionsmedborgarnas stöd till den amerikanska regeringen som en förutsättning för att förbättra förbindelserna mellan EU och Förenta staterna är starkare än någonsin.
E. EU och Förenta staterna är huvudaktörer inom den globala politiken och ekonomin och delar ansvaret för att ta itu med olika globala utmaningar, såsom finanskrisen, klimatförändringarna, en tryggad energiförsörjning, konfliktlösning och nedrustning samt utrotning av fattigdom och uppfyllande av andra millennieutvecklingsmål, skydd och främjande av mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, terrorism och spridning av kärnvapen.
F. I en alltmer global, komplex och föränderlig värld är det i både unionens och Förenta staternas intresse att tillsammans påverka den internationella miljön och möta gemensamma hot och utmaningar på grundval av internationell rätt och multilaterala institutioner, i synnerhet FN, och att engagera andra parter att samarbeta i dessa ansträngningar.
G. Det är nödvändigt att betona vikten av fullständig respekt för folkrätten och internationella fördrag om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i kampen mot internationell terrorism.
H. Det transatlantiska partnerskapet måste förbli en hörnsten i EU:s externa insatser.
I. Det transatlantiska ekonomiska rådet måste fortsätta att arbeta för en transatlantisk marknad som fungerar bättre.
J. EU och Förenta staterna kommer att konfronteras med ökande global energikonsumtion och behovet av att genomföra globala åtaganden – som ska fastställas i Köpenhamn – för att bekämpa klimatförändringar, vilket kommer att kräva att våra ekonomier förändras kraftigt.
Globala utmaningar
1. Europaparlamentet betraktar för närvarande som de mest brännande frågorna för EU att övertyga den amerikanska regeringen om hur viktigt det är att ett långtgående, ambitiöst och rättsligt bindande avtal om växthusgasutsläpp som kan efterträda Kyotoprotokollet nås under Köpenhamnskonferensen COP-15, att utforma en transatlantisk grön ”New Deal” för investeringar och teknikutbyte på området för säkra och icke-förorenande energi- och produktionsanläggningar samt att komma överens om lämpliga nivåer för finansiering av utvecklingsländernas åtgärder för att begränsa effekterna av klimatförändringarna och anpassa sig efter dem.
2. Europaparlamentet vädjar till båda parter att medverka till en verkningsfull multilateralism som inbegriper de nya aktörerna på den internationella arenan, i en anda av gemensamt ansvar för världsordningen, respekt för den internationella rätten och en medvetenhet om våra gemensamma problem. EU och USA måste öka sina ansträngningar för att genomföra FN:s reformagenda, inklusive reformen av FN:s säkerhetsråd och av andra multilaterala forum inom det globala systemet.
3. Europaparlamentet uppmanar båda parter att främja respekten för mänskliga rättigheter, såväl på hemmaplan som ute i världen, som den viktigaste delen i deras politik. Det behövs en intensiv samordning av diplomatiska insatser för att förebygga och hantera kriser. Parlamentet uppmanar den amerikanska regeringen att ratificera och ansluta sig till Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet upprepar sitt krav på ett avskaffande av dödsstraffet och uppmanar den amerikanska regeringen att återgå till en fullständig tillämpning av de internationella normerna för rättssamhället och att avskaffa alla hemliga fångläger, upphöra med alla utomrättsliga åtgärder och få ett slut på straffriheten för kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Försvar, rustningskontroll, kärnvapenspridning och säkerhetsfrågor
4. Säkerhetsdimensionen i EU:s förbindelser med Ryssland och USA och rollen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitikens (Gusp) och den europeiska säkerhets- och försvarspolitikens (ESFP) får inte ses som fristående från den större europeiska säkerhetsstrukturen, som inbegriper Nato, OSSE och internationella avtal som ABM-avtalet och avtalet om konventionella styrkor i Europa (CFE). Europaparlamentet anser att de relevanta utvecklingslinjerna i denna vidare säkerhetsstruktur bör angripas i dialog med Ryssland, USA och de OSSE-medlemsstater som inte är medlemmar av EU, så att det transatlantiska samförståndet i säkerhetsfrågorna förnyas, på grundval av Helsingforsöverenskommelserna eller en version av dem som uppdateras vid en ny konferens om säkerhet och samarbete i Europa.
5. Europaparlamentet välkomnar Ryska federationens och Förenta staternas beslut att inleda förhandlingar om ett nytt övergripande, rättsligt bindande avtal som ska ersätta fördraget om minskning av strategiska vapen (Start) som löper ut i december 2009, liksom Barack Obamas och Dmitrij Medvedevs undertecknande i Moskva den 6 juli 2009 av en gemensam överenskommelse om ett nytt avtal som ersätter Start I-avtalet.
6. Europaparlamentet stöder det konceptdokument som USA lade fram för rådet den 16 september 2009 som en del av den amerikanska regeringens strategi för icke-spridning och nedrustning och ser fram emot den internationella konferens om icke-spridning som ska hållas i Washington i april 2010.
7. Europaparlamentet välkomnar FN:s säkerhetsråds resolution av den 24 september 2009 om icke‑spridning (1887), där man strävar efter en säkrare värld för alla och vill skapa förutsättningar för en värld utan kärnvapen i enlighet med målen för fördraget om icke‑spridning av kärnvapen (NPT), på ett sätt som gynnar internationell stabilitet och utgår från principen om oförminskad säkerhet för alla.
8. Europaparlamentet anser att det finns särskilt utrymme för ett förnyat transatlantiskt samarbete i fråga om icke-spridning av kärnvapen och en minskning av kärnvapenarsenalen som inbegriper ett tillbakadragande av amerikanska stridsspetsar från europeisk mark. Parlamentet uppmanar därför EU och USA att anta en gemensam strategi i alla internationella forum, i synnerhet i FN, för nedrustning av massförstörelsevapen och konventionella vapen. Parlamentet välkomnar den amerikanske presidentens uttalande om att han kommer att driva på ratificeringen av fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar (CTBT). Parlamentet uppmanar rådet att på ett positivt och aktivt sätt bidra till förberedelserna för nästa konferens för översyn av icke-spridningsfördraget 2010, i nära samarbete med USA och Ryssland.
9. Europaparlamentet uppmanar nedrustningskonferensen att snarast komma fram till ett fördrag som förbjuder framställning av klyvbart material för kärnvapen eller andra typer av kärnladdningar.
10. Europaparlamentet välkomnar den kommande gemensamma förklaringen EU–USA om icke‑spridning, som är den första i sitt slag och som förväntas följa villkoren i FN:s säkerhetsråds resolution 1887, med samarbetsområden angivna.
11. Osäkerheten kring vad Irans kärntekniska program egentligen går ut på innebär en ytterligare påfrestning för icke‑spridningssystemet och för stabiliteten i regionen och i världen. Europaparlamentet välkomnar den direktdialog som president Obama inlett och stöder målsättningen, som är gemensam för båda parter, att hitta en förhandlingslösning med Iran som bygger på den dubbla strategin med dialog och påföljder, i samarbete med andra medlemmar i säkerhetsrådet och under överinseende av Internationella atomenergiorganet (IAEA). Parlamentet vädjar till båda parter att arbeta för att Mellanöstern ska bli en kärnvapenfri zon.
12. I detta sammanhang beklagar Europaparlamentet Frankrikes president Sarkozys försök att sälja kärnteknik till länderna i det utvidgade Mellanöstern. Denna politik är helt oansvarig och riskerar att destabilisera situationen ytterligare, liksom att undergräva alla initiativ för att skapa en kärnvapenfri zon i regionen.
13. Europaparlamentet stöder Genèvesamtalen från den 1 oktober 2009, där Iran gick med på att öppna sin nyligen avslöjade anläggning för urananrikning nära Qum för internationella inspektioner.
14. Europaparlamentet kritiserar avtalet mellan USA och Indien om nukleärt samarbete, som har gjort att Indien har kunnat träda in i det internationella systemet för nukleär handel, trots att landet vägrat att ansluta sig till icke-spridningsfördraget och fortsätter att neka IAEA att göra säkerhetsinspektioner på många av dess kärntekniska anläggningar. Avtalet förstärker intrycket att det finns olika regler för olika aktörer, vilket hotar att göra icke-spridningsfördraget irrelevant.
15. Europaparlamentet uttrycker sin oro över Nordkoreas senaste kärnsprängningar och landets förkastande av FN:s säkerhetsråds resolution 1887. Parlamentet stöder dock USA:s metod med bilaterala dialoger inom sexpartssamtalen, vars mål är ett avskaffande av kärnvapen på den koreanska halvön.
16. Europaparlamentet ser positivt på att USA övergivit planerna på ett antirobotsystem i Europa och efterlyser en ny global säkerhetsordning där EU, USA, Ryssland och Kina deltar.
Regionala frågor
17. En fredlig och rättvis lösning av Mellanösternkonflikten har en avgörande betydelse, och Europaparlamentet välkomnar att detta är en av den amerikanska regeringens mest prioriterade frågor. Parlamentet uppmanar den amerikanska regeringen att i nära samordning med EU delta i Mellanösternkvartettens arbete. Båda parter bör arbeta för en intensifiering av de förhandlingar som baseras på färdplanen och tidigare avtal, i syfte att nå en tvåstatslösning med en självständig, livskraftig palestinsk stat. Parlamentet uppmanar de transatlantiska partnerna att stödja insatserna för att uppnå försoning mellan de palestinska grupperna och få ett slut på det katastrofala humanitära läget på Gazaremsan och pekar på behovet att förbättra levnadsvillkoren för palestinierna både på Västbanken och i Gaza, inbegripet en återuppbyggnad av Gaza.
18. Det första mötet mellan Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och den palestinske ledaren Mahmoud Abbas, som anordnades av president Obama den 23 september 2009, levde inte upp till de högt ställda förväntningarna. Europaparlamentet kritiserar att en överenskommelse ännu inte har nåtts i frågan om israeliska bosättningar på Västbanken och i östra Jerusalem.
19. Europaparlamentet beklagar beslutet av FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet) att skjuta upp ett förslag till resolution om rapporten från FN:s nyligen genomförda undersökningsuppdrag om Gazakonflikten och om rekommendationerna i rapporten. Parlamentet förväntar sig att MR-rådet tar upp frågan vid lämpligt tillfälle.
20. Europaparlamentet understryker att den transatlantiska gemenskapens värden, säkerhet och trovärdighet står på spel i Afghanistan. Parlamentet uppmanar EU, USA, Nato och FN att ta fram ett nytt gemensamt strategiskt koncept, som innefattar alla komponenter i de internationella utfästelserna och som förbättrar levnadsvillkoren för lokalbefolkningen, stärker de afghanska kvinnornas rättigheter och uppmuntrar den demokratiska utvecklingen, och att uppmana samtliga kringliggande länder att delta i dessa insatser, så att en stabilisering av regionen uppnås.
21. Europaparlamentet uppmanar EU och USA att utveckla en gemensam strategi för Pakistan, som syftar till att stärka landets demokratiska institutioner, rättssystemet och dess möjligheter att bekämpa fattigdom, social utslagning och terrorism, samtidigt som Pakistan uppmuntras att ta sin del av ansvaret för stabiliteten i regionen.
22. Europaparlamentet uppmanar parterna att genom samordnade insatser fortsätta att arbeta med den irakiska regeringen och FN för att förbättra stabiliteten och främja den nationella försoningen samt för att bidra till Iraks sammanhållning och självständighet.
Finanskrisen, stabilitet och bankväsendet
23. Europaparlamentet framhåller att kreditkrisen inte är över. Parlamentet betonar i detta sammanhang att en samordnad makroekonomisk politik är avgörande för att uppnå en hållbar återhämtning av världsekonomin som kan utgöra en bas för en grön ”New Deal” som borgar för en långsiktig kvalitativ utveckling. Parlamentet begär att man inleder arbetet med samordnade, lämpligt avpassade och effektiva exitstrategier, som kan genomföras snabbt när återhämtningen så tillåter.
24. Parlamentet välkomnar slutsatserna från G-20-toppmötet som en konkret arbetsgrund för vidare samarbete mellan EU och USA och ser fram emot ett samordnat arbetssätt för att ta itu med både ekonomisk stabilitet och en reform av det globala finanssystemet.
25. Europaparlamentet uppmanar till en samordning av det amerikanska reformpaketet för finanssektorn (enligt förslaget av den 17 juni 2009) och EU:s pågående reform av den finansiella tillsynsstrukturen för att undvika framtida kriser på den globala finansmarknaden och för att säkerställa en reglering av samtliga systemaktörer. Parlamentet godkänner i detta sammanhang att viktiga utvecklingsekonomier tas med vid inrättandet av organet för finansiell stabilitet.
26. Europaparlamentet anser att samordningen mellan USA och EU måste leda till en gradvis uppgradering av stabilitetsreglerna globalt sett, så att regleringsarbitrage kan undvikas. Framsteg inom det bredare sammanhanget för G-20 består i en strategi för minimiharmonisering, vilket inte får hindra att EU tillämpar strängare regler.
27. I detta avseende anser Europaparlamentet att stärkt samarbete mellan lagstiftande, reglerande och övervakande myndigheter i USA och i EU är avgörande, särskilt med tanke på de brister som det aktuella finansiella kaoset har gjort tydliga.
28. Europaparlamentet uppmanar USA att ta hänsyn till nuvarande och kommande ändringar av EU:s direktiv om kapitalkrav för kreditinstitut och värdepappersföretag när Basel II-ramen genomförs.
29. I detta sammanhang anser Europaparlamentet att genomförandet av Basel II-ramen i USA är mycket viktigt för att bevara jämlika spelregler för alla på global nivå.
30. Europaparlamentet ställer sig bakom uppropet från G-20 om att påskynda införandet av enhetliga redovisningsstandarder och kräver att Financial Accounting Standards Board (FASB) och International Accounting Standards Board (IASB) tar fram en enda uppsättning av högklassiga globala redovisningsstandarder inom ramen för sitt eget normgivningsarbete och slutför sitt projekt för enhetliga redovisningsstandarder senast i juni 2011. Parlamentet efterlyser en rapportering land för land, som skulle ge investerarna, intressenterna och skattemyndigheterna en omfattande överblick över varje koncern och därmed underlätta en mer effektiv och insynsvänlig internationell helhetssyn över skattedrivna beslut.
31. Europaparlamentet uppmanar med kraft USA att hålla fast vid sin färdplan för att få landets egna användare att tillämpa IFRS-standarder (International Financial Reporting Standards). Parlamentet erinrar om sin begäran om att SEC ska erkänna IFRS i den form de antagits av EU som en giltig motsvarighet till USA:s redovisningsstandarder GAAP, fram till dess att ett beslut har fattats om att IFRS ska användas i USA.
32. Europaparlamentet betonar att International Accounting Standards Board (IASB) bör fortsätta sina styrelsereformer i syfte att garantera en rättvis representation av grupper som kräver att börsnoterade företag ska tillämpa IFRS och som är delaktiga i fastställandet av internationella redovisningsstandarder, och i tillsynen av IASB i egenskap av förvaltare.
33. Europaparlamentet understryker att det behövs ett internationellt system för samarbete och informationsutbyte på skatteområdet i form av ett multilateralt ramverk, till exempel det globala forumet för insyn och informationsutbyte (GFTEI). GFTEI måste förstärkas avsevärt för att skatteflykt och undvikande av skatt ska kunna bekämpas effektivt. I synnerhet automatiskt informationsutbyte måste ske under alla omständigheter.
34. Europaparlamentet välkomnar G-20-ledarnas överenskommelse om att arbeta fram ett internationellt ramverk för en skatt på finansiella transaktioner och efterlyser snabba framsteg från USA och EU för att säkerställa att finanssektorn på ett rättvist sätt bidrar till den ekonomiska återhämtningen och utvecklingen, eftersom kostnaderna för krisen hittills fått bäras av skattebetalare, den offentliga sektorn och vanliga medborgare.
35. Europaparlamentet uttrycker en önskan om att EU ska kunna erkänna att USA:s försäkringstillsyn motsvarar de villkor som uppställts i direktivet Solvens II. Parlamentet anser att initiativet för att inrätta ett nationellt försäkringskontor skulle förbättra samarbetet och informationsutbytet mellan EU och USA inom försäkringssektorn.
36. Europaparlamentet anser att regelsamarbetet bör beakta förstärkningen av EU:s regelverk avseende direktivet om kapitalkrav, i synnerhet ersättningarna inom finanstjänstesektorn.
Det transatlantiska ekonomiska rådet
37. Europaparlamentet betonar att det transatlantiska ekonomiska rådet bör fortsätta sin verksamhet, utvecklas och stärkas. Parlamentet anser att man bör utarbeta en färdplan för hur det långsiktiga åtagandet om en öppen, tillgångsbaserad transatlantisk marknad som tar hänsyn till samtliga parters intressen kan inrättas.
38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att resultaten av studier om genomförandet av den transatlantiska marknaden diskuteras med de relevanta parlamentsutskotten innan specifika slutsatser dras inför framtiden.
39. Europaparlamentet anser att informationssamhället är en viktig stöttepelare i det transatlantiska ekonomiska området, på grundval av tillgång till kunskap och en ny modell för skydd och delning av digitalt innehåll, med respekt för proportionerligheten.
40. Europaparlamentet anser att det förbättrade samarbetet, särskilt inom områden som investeringar, redovisningsstandarder, lagstiftningsfrågor, säkerheten hos importerade produkter samt skyddet av immateriella rättigheter, måste debatteras på sidor av Atlanten innan det kan träda i kraft.
41. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina insatser för att se till att den amerikanska förordning som gör det möjligt att granska 100 procent av all last som förs in i landet antingen ska ändras eller genomföras av den amerikanska förvaltningen på ett sätt som garanterar att det inte införs nya handelshinder som leder till avsevärda kostnader för de ekonomiska aktörerna utan att förmåner uppnås när det gäller skyddet i leveranskedjan. Parlamentet anser att det transatlantiska ekonomiska rådet skulle kunna anordna värdefulla seminarier i Bryssel och i Washington om frågan om den 100-procentiga granskningen för att främja en djupare förståelse mellan EU:s och USA:s lagstiftare och för att nå en snar och ömsesidigt godtagbar lösning på problemet.
42. Europaparlamentet uppmanar på nytt de styrande i EU och USA samt medordförandena för det transatlantiska ekonomiska rådet att beakta den avgörande roll som lagstiftarna spelar för att processen ska lyckas på lång sikt, och uppmanar dem med kraft att se till att företrädarna för den transatlantiska lagstiftningsdialogen blir till fullo och direkt involverade i det transatlantiska ekonomiska rådets arbete.
43. Eftersom det transatlantiska ekonomiska rådet behandlar frågor av ytterst teknisk natur är det enligt Europaparlamentet särskilt viktigt att man ser till att de lämpligaste ledamöterna i kongressen och Europaparlamentet görs delaktiga i diskussionen. Parlamentet påpekar att många av de icke-tariffära handels- och investeringshinder som det transatlantiska ekonomiska rådet har till uppgift att avlägsna har sin grund i medvetna försök från lagstiftande organ och syftar till att gynna sociala, hälsoanknutna, kulturella eller miljömässiga mål och att de således inte får avskaffas utan motsvarande lagstiftning.
44. Europaparlamentet välkomnar att det transatlantiska ekonomiska rådet bistås av ett antal intressenter, medräknat företrädare för affärslivet, och uppmanar till att företrädare för fackföreningsrörelsen på båda sidor om Atlanten ska ges en jämförbar roll, så att full hänsyn tas till den sociala dimensionen. Parlamentet uppmanar ledarna för den transatlantiska arbetsmarknadsdialogen, den framtida transatlantiska energidialogen och en återupplivad miljödialog att delta i den rådgivande gruppen. Parlamentet anser att man bör göra en åtskillnad mellan deras rådgivande roll och den amerikanska kongressens och parlamentets lagstiftande roll.
45. Samtidigt anser Europaparlamentet att det transatlantiska ekonomiska samarbetet måste präglas av ökad ansvarsskyldighet, öppenhet och förutsägbarhet, och att mötesscheman, dagordningar, färdplaner och framstegsrapporter bör offentliggöras på en webbplats.
Transportfrågor
46. Europaparlamentet uppmanar den amerikanska senaten och den amerikanska regeringen att möjliggöra ett fullständigt och faktiskt genomförande av den första etappen i luftfartsavtalet mellan EU och USA och luftfartssäkerhetsavtalet mellan EU och USA och att arbeta mot en andra etapp av luftfartsavtalet, i syfte att ytterligare utveckla samarbetet i luftfartsförbindelserna mellan EU och USA.
47. Europaparlamentet uppmanar den amerikanska senaten och regeringen att undvika åtgärder som strider mot dessa mål, exempelvis de om utländska reparationsverkstäder, antitrustundantag och medborgarskap för lufttrafikföretag som omnämns i resolution 915 från representanthuset.
48. Europaparlamentet uppmanar de amerikanska myndigheterna och kommissionen att ytterligare intensifiera sina förhandlingar för att finna balanserade lösningar för bland annat flygsäkerhetsbehov och uppgiftsskydd på området för passageraruppgifter, för en översyn av säkerhetskontrollerna på flygplatserna och för ett mer effektivt införande av åtgärder, att inkluderas i Köpenhamnsförhandlingarna och avtalen inom internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO), för att minska inverkan av transatlantisk och internationell luftfart på klimatet.
49. Europaparlamentet påminner både kommissionen och de amerikanska myndigheterna om att ett misslyckande med att ingå ett avtal om en andra etapp skulle kunna leda till att avtalet om den första etappen sägs upp av vissa medlemsstater, vilket skulle skada intressena för både EU:s och USA:s lufttrafikföretag.
Genomförande av lagar för konsumentskydd, tullfrågor och marknadsövervakning
50. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att vidta gemensamma åtgärder tillsammans med de amerikanska myndigheterna, framför allt Förenta staternas Consumer Product Safety Commission, och andra samarbetspartner för att tillse att Kina och andra tredjeländer höjer sina produktionsnormer så att EU:s och Förenta staternas säkerhetskrav uppfylls, särskilt för leksaker.
51. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta kraftfullare och effektivare samarbetsmekanismer för gränsöverskridande verkställighet, i syfte att koppla samman EU:s Rapex-system för snabbt informationsutbyte om konsumentprodukter som utgör ett allvarligt hot mot konsumenterna, med Förenta staternas ”Consumer Product Safety Commission alert system”, och för att koppla samman verksamheten inom nätverket för konsumentskyddssamarbete med den som bedrivs av de amerikanska myndigheterna.
52. Europaparlamentet uppmanar det transatlantiska ekonomiska rådet att stödja antagandet av ett bindande samarbetsinstrument, som skulle strukturera och underlätta informationsutbytet om produktsäkerhet, och utvecklingen av ett gemensamt samarbetsprogram.
53. Europaparlamentet stöder kommissionens initiativ att utöka det internationella samarbetet genom att använda sig av den rättsliga grunden i förordningen om konsumentskyddssamarbete för att ingå i ett internationellt samarbete med amerikanska rättsliga myndigheter och genom att sprida och dela med sig av bästa metoder.
54. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att påskynda sitt arbete med ett mycket försenat bilateralt praktiskt samarbetsavtal där även Förenta staterna omfattas av dess verksamheter (informationsutbyte, utredningar och åtgärder som ska vidtas) inom ramen för EU:s förordning om konsumentskyddssamarbete och Förenta staternas lag för ett säkert Internet (Safe Web Act).
Ömsesidigt erkännande och standardisering
55. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullfölja arbetet med att formellt anta förfaranden för ömsesidigt erkännande av intyg om överensstämmelse för produkter som ska testas av utomstående, särskilt informations- och kommunikationsteknik samt elektrisk utrusning. Parlamentet uppmanar kommissionen att betona ett ömsesidigt erkännande av användningen av måttenheter, särskilt ett godkännande av angivelser enbart enligt metersystemet på EU-tillverkade produkter i Förenta staterna.
56. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utreda standardiseringen tillsammans med amerikanska myndigheter i syfte att samordna politiken för att påverka arbetet i internationella standardiseringsorgan.
Sociala och miljömässiga standarder och företagens sociala ansvar
57. Europaparlamentet stöder den amerikanska kongressens initiativ att se över sina bilaterala internationella handelsavtal för att undersöka möjligheterna att införa väsentliga internationella sociala och miljömässiga standarder i dem. Parlamentet är övertygat om att de globala obalanserna måste rättas till genom upprättande av rättvisa och hållbara handelsförbindelser.
58. Europaparlamentet anser att företagens sociala ansvar bör främjas både genom självreglering och genom bindande standarder för att reglera konsekvenserna av företagens verksamhet, när det handlar om integrering av sociala, människorättsmässiga och miljörelaterade aspekter i ett företags verksamhet och samverkan med de berörda parterna. Parlamentet anser att utbyte av bästa metoder mellan Förenta staterna och EU när det gäller företagens sociala ansvar kommer att ha en betydande inverkan på företagens inställning till deras sociala ansvar och deras positiva engagemang i sociala och miljömässiga frågor.
Jordbruksfrågor och Doha
59. Europaparlamentet påpekar vikten av att nå ett balanserat avtal inom Doha-handelsförhandlingarna på jordbruksområdet, inbegripet åtgärder för att undvika fortsatt instabilitet när det gäller jordbrukspriserna och livsmedelsbrist. Parlamentet lovar att till fullo beakta kraven på en framgångsrik runda för handelsförhandlingarna. Parlamentet betonar det måste tas fullständig hänsyn till de justeringar som redan införts i de senaste GJP-reformerna och hoppas se liknande justeringar i Förenta staternas Farm Bill.
60. Europaparlamentet står fast vid sitt mål att garantera högsta möjliga standard på produktsäkerheten för sina medborgare. Parlamentet försvarar kommissionens beslut när det gäller identifierade spår av icke-godkända genetiskt modifierade produkter, huvudsakligen av majs- och sojatyp, tills den har bedömt de respektive produkternas säkerhet för hälsan och miljön.
61. Parlamentet fäster uppmärksamheten vid utvecklingen i tidigare konfliktfrågor, exempelvis i fråga om hormonbehandlat kött och tillstånd för vissa genmodifierade produkter. Genom en fortlöpande och föregripande dialog kan man effektivt ta itu med frågor som påverkar den ömsesidiga handeln med jordbruksprodukter innan frågorna når Världshandelsorganisationens tvistlösningsorgan.
Miljöfrågor och klimatförändring
62. Europaparlamentet stöder de amerikanska ansträngningarna vid FN-toppmötet om klimatförändringen den 22 september 2009 och möjligheterna att fasa ut subventionerna till fossila bränslen. Parlamentet gläder sig över att utvecklingen av den amerikanska lagstiftningen kommer att gå längre än att enbart införa begränsningar för växthusgasutsläpp. Parlamentet är dock oroat över det faktum att senaten kanske inte antar lagstiftningen förrän nästa år. Parlamentet ber därför EU och Förenta staterna att bedriva ett nära samarbete för att göra Köpenhamnskonferensen till en framgång och ålägga alla länder med växthusgasutsläpp bindande mål på medellång och lång sikt.
63. Europaparlamentet påminner om att det internationella avtalet bör garantera gemensamma minskningar av växthusgasutsläppen i industriländer som ligger på den övre delen av skalan 25–40 procent, för 2020, jämfört med 1990-års nivåer, vilket rekommenderas i den fjärde konsekvensbedömningsrapporten från FN:s internationella klimatpanel. Dessa minskningar bör vara inhemska.
64. Europaparlamentet påminner vidare om att ett långsiktigt minskningsmål på minst 80 procent för 2050, jämfört med 1990-års nivåer bör fastställas för EU och andra industriländer.
65. Europaparlamentet välkomnar Förenta staternas och Kinas ansträngningar att genom sin strategiska och ekonomiska dialog göra åtaganden om ren energi och utsläppsminskningar.
66. Europaparlamentet stöder i princip idén om att inrätta ett transatlantiskt energiråd, enligt modellen för det transatlantiska ekonomiska rådet, för att hantera transatlantiskt samarbete om regelverk, energieffektivitet och energiförsörjning. Parlamentet hoppas att det transatlantiska energirådet kommer att vara mer framgångsrikt än den transatlantiska miljödialogen under år 2000.
67. Europaparlamentet understryker vikten av en aktiv och fortlöpande dialog mellan EU och Förenta staterna mot bakgrund av omarbetningen av den nuvarande EU-lagstiftningen om nya livsmedel och användningen av ny teknik i samband med livsmedelsproduktion.
68. Europaparlamentet betonar den eventuella effekt ny teknik, såsom nanomaterial, kan ha på vår hälsa och miljö eftersom dess vetenskapliga egenskaper än så länge är okända. Parlamentet understryker därför betydelsen av att inte ignorera den oro allmänheten och konsumenterna kan känna inför att använda ny teknik. Ett annat exempel är kloningsteknik i djuruppfödning och de frågor kring djurs välbefinnande som detta medför.
69. Europaparlamentet välkomnar att Förenta staternas regering har insett att landets lag om kontroll av giftiga ämnen (Toxic Substances Control Act) måste reformeras inom den närmaste framtiden för att effektivt kunna skydda människans hälsa och miljön mot kemikalier.
70. Europaparlamentet uppmanar berörda organ inom EU och i Förenta staterna att samarbeta för att få till stånd ett regelsystem i Förenta staterna, vilket skulle erbjuda en skyddsnivå som är jämförbar med den som erbjuds genom Reach.
Straffrättsligt och polisiärt samarbete, viseringsfrågor
71. Europaparlamentet förväntar sig att det möte på ministernivå mellan EU och USA som planeras äga rum den 28 oktober 2009 i Washington ska utmynna i en gemensam förklaring om straffrättsligt och polisiärt samarbete som särskilt omfattar nätsäkerhet.
72. Europaparlamentet erinrar om sin beslutsamhet att bekämpa terrorism och om sin fasta övertygelse om att åtgärder för säkerhet inte får vidtas på bekostnad av skyddet för medborgerliga friheter och grundläggande rättigheter, samtidigt som den personliga integriteten och dataskyddet inte får utsättas för några kränkningar. Parlamentet upprepar att nödvändighet och proportionalitet är grundläggande principer och att kampen mot terrorismen blir helt verkningslös om de inte respekteras.
73. Europaparlamentet anser att det behövs en sund rättslig och politisk ram för ett starkt samarbete mellan EU och USA i frågor som rör rättvisa, frihet och säkerhet och att ett starkare partnerskap med en parlamentarisk och demokratisk dimension är nödvändigt för att gemensamma utmaningar som kampen mot terrorismen och den organiserade brottsligheten ska kunna bemötas effektivt när det gäller de grundläggande rättigheterna och rättstatsprincipen, straffrättsligt samarbete och polissamarbete, hantering av migration och skyddet av rätten att söka asyl samt främjandet av fri rörlighet utan viseringar mellan de båda områdena för alla medborgare med ärligt uppsåt.
74. I detta sammanhang påminner Europaparlamentet om att EU bygger på rättsstatsprincipen och att alla överföringar av personuppgifter från EU till tredjeländer som görs för säkerhetsändamål bör respektera förfarandegarantierna och rätten till försvar och vara förenlig med den lagstiftning för uppgiftsskydd som gäller på nationell nivå och EU‑nivå.
75. Europaparlamentet påminner om att inom den transatlantiska ramen för avtalet mellan EU och Förenta staterna om ömsesidig rättslig hjälp, som träder i kraft den 1 januari 2010, innehåller artikel 4 i avtalet bestämmelser om tillgång till eftersökta finansiella uppgifter på begäran av nationella statliga myndigheter. Parlamentet anser att detta skulle kunna utgöra en sundare rättslig grund för överföring av Swift-uppgifter än det föreslagna interimsavtalet.
76. Europaparlamentet konstaterar att det pågår förhandlingar mellan EU och Förenta staterna om ett interimsavtal för överföring av sådana uppgifter, vilket skulle vara giltigt för en övergångsperiod med en bortre tidsgräns på högst tolv månader, samt att Europaparlamentet och de nationella parlamenten till fullo måste medverka i ett nytt avtal som förhandlas fram utan att det påverkar det förfarande som ska tillämpas i enlighet med Lissabonfördraget och som uppfyller de villkor som anges i punkt 3 i parlamentets resolution av den 17 september 2009.
77. Europaparlamentet välkomnar att programmet för viseringsundantag nyligen utökats till att omfatta ytterligare sju EU-medlemsstater. Parlamentet uppmanar emellertid med kraft Förenta staterna att häva viseringsreglerna för de återstående medlemsstaterna och att behandla alla unionsmedborgare lika och på grundval av fullständig ömsesidighet. Planerna på att införa administrativa avgifter för beviljande av Esta-tillstånd för unionsmedborgare är oroväckande, och parlamentet uppmanar kommissionen att behandla detta som en prioriterad fråga i samtalen med den amerikanska regeringen.
Utvecklingsfrågor och FN:s millennieutvecklingsmål
78. Europaparlamentet välkomnar det förnyade åtagandet att uppnå millennieutvecklingsmålen och att uppfylla utfästelserna om offentligt utvecklingsbistånd. Bägge parter uppmanas att infria sina löften om att anslå 0,7 procent av sin BNP till utvecklingssamarbete.
79. Europaparlamentet betonar att utvecklingsländerna trots att det inte var de som orsakade den globala finansiella och ekonomiska krisen drabbas av denna kris i oproportionerligt stor omfattning, i form av en dramatisk nedgång i tillväxt och sysselsättning, negativa effekter på sin handels- och betalningsbalans, en kraftig minskning av nettoinflödet av privat kapital och utländska direktinvesteringar, begränsad tillgång till krediter och handelsfinansiering, minskade penningförsändelser, stora och häftiga svängningar i växelkurserna, kollapsade reserver, ökad volatilitet och fallande råvarupriser samt minskade inkomster från turism. Parlamentet vädjar till de transatlantiska partnerna att erkänna sitt ansvar för situationen.
80. Europaparlamentet välkomnar åtagandet att nå en balanserad avslutning på Doharundan och den tydliga tidsfrist år 2010 som bestämdes vid G20-toppmötet. Parlamentet uppmanar ledarna att inte glömma bort det slutliga utvecklingsmålet för denna förhandlingsrunda när de möts vid WTO:s ministerkonferens i Genève i slutet av november 2009.
Institutionella ramar
81. Europaparlamentet understryker att den nu rådande dynamiken även bör utnyttjas för att förstärka och förnya ramarna för de transatlantiska förbindelserna. Det är absolut nödvändigt att ersätta den befintliga nya transatlantiska agendan (NTA) från 1995 med ett nytt transatlantiskt partnerskapsavtal. Parlamentet anser att förhandlingarna om det nya avtalet bör inledas så snart Lissabonfördraget trätt i kraft, så att de hinner slutföras före 2012.
82. Europaparlamentet anser att den transatlantiska lagstiftningsdialogen mellan Europaparlamentet och den amerikanska kongressen redan har bidragit avsevärt till en större ömsesidig förståelse i många frågor av gemensamt intresse, däribland sådana som rör ekonomiska förbindelser och internationell handel. Parlamentet begär att det ömsesidiga samarbetet intensifieras på FN-nivå och att specifika arbetsstrukturer inrättas för detta ändamål.
83. Europaparlamentet betraktar detta som frågor av yttersta vikt, och anser att ledamöterna i de nationella parlamenten regelbundet bör informeras om utvecklingen på området. Parlamentet uppmanar talmannen att se till att en mekanism inrättas för detta ändamål.
84. Europaparlamentet vidhåller att man genom det nya avtalet skulle kunna uppgradera den transatlantiska lagstiftningsdialogen till en transatlantisk interparlamentarisk församling, i överensstämmelse med rekommendationerna i parlamentets resolution av den 26 mars 2009.
85. Europaparlamentet hoppas att den transatlantiska arbetsmarknadsdialogen ska spela en större roll inom den närmaste framtiden, i diskussionerna om hur de politiskt ansvariga på bästa sätt ska kunna möta utmaningarna från den snabbt ökande arbetslösheten och de strukturella förändringar som finanskrisen orsakat.
86. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till presidenten och kongressen för Amerikas förenta stater.