FÖRSLAG TILL RESOLUTION om främjande av demokrati i EU:s yttre förbindelser
19.10.2009
i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen
Heidi Hautala, Eva Joly, Franziska Katharina Brantner, Barbara Lochbihler, Hélène Flautre, Judith Sargentini, Ulrike Lunacek för Verts/ALE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0118/2009
B7‑0118/2009
Europaparlamentets resolution om främjande av demokrati i EU:s yttre förbindelser
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, särskilt artikel 21 i denna, och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,
– med beaktande av artiklarna 3, 6, 11 och 19 i EU-fördraget och artiklarna 177, 300 och 310 i EG-fördraget,
– med beaktande av alla avtal mellan EU och tredjeländer samt de klausuler om mänskliga rättigheter och demokrati som ingår i dessa avtal,
– med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, som tillkännagavs i Strasbourg den 12 december 2007,
– med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution ”FN:s millenniedeklaration” av den 8 september 2000 (A/RES/55/2),
– med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution av den 4 december 2000 om att främja och befästa demokratin (A/RES/55/96),
– med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution av den 15 september 2005 om resultaten från 2005 års världstoppmöte(A/RES/60/1),
– med beaktande FN:s generalförsamlings resolution av den 23 mars 2005 om att stärka rollen för regionala, subregionala och andra organisationer och arrangemang när det gäller att främja och befästa demokratin (A/RES/59/201),
– med beaktande av kommissionens meddelande om EU:s stöd till och övervakning av val (KOM(2000)0191),
– med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2001 om kommissionens meddelande om EU:s stöd till och övervakning av val,
– med beaktande av kommissionens meddelande om Europeiska unionens roll i arbetet för att främja mänskliga rättigheter och demokratisering i tredje land (KOM(2001)0252),
– med beaktande av sin resolution av den 25 april 2002 om kommissionens meddelande om Europeiska unionens roll i arbetet för att främja mänskliga rättigheter och demokratisering i tredje land,
– med beaktande av den europeiska säkerhetsstrategin av den 12 december 2003,
– med beaktande av kommissionens meddelande ”Styre och utveckling” (KOM(2003)0615),
– med beaktande av parlamentets betänkande (A5-0219/2004) om kommissionens meddelande,
– med beaktande av Europeiska unionens samförstånd om utveckling från 2005,
– med beaktande av Parisdeklarationen om biståndseffektivitet från 2005 och handlingsprogrammet från Accra från 2008,
– med beaktande av kommissionens meddelande ”Samhällsstyrning och det europeiska samförståndet om utveckling – Mot ett harmoniserat tillvägagångssätt i Europeiska unionen” (KOM(2006)0421,
– med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2006 av den 20 december 2006 om inrättande av ett finansieringsinstrument för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen,
– med beaktande av sitt presidiebeslut av den 18 juni 2007 om inrättande av Byrån för främjande av parlamentarisk demokrati,
– med beaktande av sin resolution från maj 2008 om EU:s valobservatörsuppdrag: mål, tillvägagångssätt och framtida utmaningar,
– med beaktande av rådets slutsatser från maj 2009 ”Stöd till demokratisk samhällsstyrning – Mot förbättrade EU-ramar”,
– med beaktande av frågan (O-0093/2009 – B7-0213/2009) av den 30 september 2009 till kommissionen om främjande av demokrati inom ramen för externa förbindelser,
– med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Demokrati och mänskliga rättigheter utgör grundläggande värden för Europeiska unionen och dess medlemsstater och har ända från början ingått som väsentliga delar i den europeiska integrationsprocessen.
B. I Europeiska unionens grundfördrag görs ett beslutsamt åtagande till förmån för demokrati och mänskliga rättigheter. De politiska Köpenhamnskriterierna om stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter har utgjort nyckelprinciper i utvidgningsprocessen.
C. Främjande och skydd av samtliga mänskliga rättigheter är grundläggande villkor för ett demokratiskt samhälles existens, vilket bekräftas i FN:s generalförsamlings resolution 59/201.
D. En bred förståelse för demokrati har bidragit till att man lyckats integrera medborgerliga och politiska samt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i EU, såsom de fastställts i Europakonventionen om mänskliga rättigheter och i de två relevanta internationella konventionerna, och den har spelat en väsentlig roll när det gäller att åstadkomma stabilitet och välstånd som aldrig förut setts i världshistorien.
E. Enligt artikel 11 i EU-fördraget är ett av de främsta målen med den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken att ”utveckla och befästa demokratin och rättsstatsprincipen samt respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna”.
F. I artikel 21 i Lissabonfördraget anges att ”Unionens åtgärder i internationella sammanhang ska utgå från de principer som har legat till grund för dess egen tillblivelse, utveckling och utvidgning” och att ”Unionen ska sörja för samstämmigheten mellan de olika områden som omfattas av dess yttre åtgärder och mellan dessa och övrig politik”.
G. Demokratiska system kan anta olika former, vilket är fallet inom EU, men demokratin är ett universellt värde och dess väsentliga principer eller innehåll fastställs i ett stort antal internationella deklarationer och konventioner. Principerna för demokratin, enligt definitionen i två resolutioner som antagits av FN:s generalförsamling 2000 och 2005 (A/RES/55/96 och A/RES/59/201), inbegriper följande:
• Respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, bland annat föreningsfrihet och frihet att delta i fredliga sammankomster samt yttrande- och åsiktsfrihet.
• Rätt att delta i utövandet av offentliga uppdrag, direkt eller via fritt valda företrädare, rätt att rösta och låta sig väljas i fria, hemliga och regelbundet anordnade val på grundval av allmän och lika rösträtt som garanterar befolkningen rätt att fritt uttrycka sin vilja.
• Ett pluralistiskt system med politiska partier och organisationer.
• Respekt för rättssäkerheten.
• Maktdelning och domstolsväsendets oberoende.
• Öppenhet och ansvar i offentlig förvaltning.
• Fria, oberoende och pluralistiska medier.
H. I enlighet med Millenniedeklarationen är demokratisk samhällsstyrning i vilken medborgarna är delaktiga och vilken är grundad på folkets vilja den bästa garantin för den rätt män och kvinnor har att leva sina liv och fostra sina barn i värdighet, fria från hunger och från fruktan för våld, förtryck och orättvisor.
I. Mäns och kvinnors förmåga att delta på lika villkor i det politiska livet och i beslutsfattandet är ett grundläggande krav för en verklig demokrati.
J. Demokrati, utveckling och respekt för alla mänskliga rättigheter, inbegripet ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, är sinsemellan förbundna och ömsesidigt förstärkande.
K. Demokrati är också nära förbundet med säkerhet, vilket bekräftas i den europeiska säkerhetsstrategin, där det anges att det bästa sättet för att stärka den internationella ordningen är att sprida normer för goda styrelseformer, stödja sociala och politiska reformer, ta itu med korruption och maktmissbruk, etablera rättsstatsprincipen och skydda mänskliga rättigheter.
L. Europeiska unionen förfogar över ett stort antal instrument och verktyg, allt från politisk dialog och diplomatiska initiativ till specifika instrument för finansiering och tekniskt samarbete, för att stödja demokratin och mänskliga rättigheter över hela världen.
M. Europeiska unionens externa finansiella instrument såsom instrumentet för utvecklingssamarbete, Europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet och stabilitetsinstrumentet erbjuder alla goda möjligheter till demokratisk samhällsstyrning, institutionell uppbyggnad och hjälp med kapacitetsökning.
N. I Cotonouavtalet fastslås både en politisk dialog och tekniskt och ekonomiskt samarbete med AVS-länderna genom Europeiska utvecklingsfonden (EUF). Det innehåller en klausul om mänskliga rättigheter och demokrati, som anses vara en avgörande del av avtalet, och en mekanism för samråd och informationsutbyte innan avtalet tillfälligt upphävs.
O. Det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter är ett centralt instrument för finansiellt stöd till mänskliga rättigheter och demokrati, eftersom det är av global omfattning, kan tillämpas utan värdlandets samtycke och direkt stöder det civila samhällets organisationer. EU:s valobservatörsuppdrag, som finansieras av det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter, är en viktig del av EU:s bidrag till uppbyggnad av demokratiska institutioner, vilket särskilt omfattar uppföljning av rekommendationer från dess valobservatörsuppdrag.
P. Det krävs en bättre överblick över och en ingående analys av det stöd EU för närvarande beviljar för demokratiuppbyggnad, inbegripet hur effektivt EU:s många redskap och instrument för att stödja demokrati i hela världen uppfyller sina mål i partnerländerna och över hur dessa olika instrument och aktörer arbetar och samverkar.
Q. I parlamentets betänkande från 2004 om kommissionens meddelande om styre och utveckling betonades “vikten av att fortsätta valsystemsreformer och parlamentariska reformer bortom inrättandet av flerpartisystem för att säkerställa mer omfattande och effektivare politisk aktivitet bland befolkningen”[1].
1. Europaparlamentet delar uppfattningen att det finns ett starkt behov av en mer samstämd och enhetlig ram för att göra EU:s stöd för demokratiuppbyggnad mer effektivt över hela världen.
2. Europaparlamentet anser också att hur samstämmiga och effektiva EU:s externa åtgärder är avgörs av att medvetenhet och enhällighet om vikten av demokrati- och människorättsfrågor i förhållande till andra prioriteringar byggs upp inom hela EU.
3. Europaparlamentet välkomnar de insatser som tidigare ordförandeskap och det nuvarande ordförandeskapet har gjort i fråga om ett pelarövergripande initiativ för demokratiuppbyggnad inom ramen för EU:s yttre åtgärder, i syfte att finslipa unionens politik och stärka dess insatser samt samordna insatserna, och understryker behovet av fortlöpande åtgärder på detta område som en del av de slutsatser rådet ska anta i november 2009. Parlamentet betonar i detta avseende att vissa avgörande principer som insyn, tillgång till handlingar, samråd och ansvarsskyldighet måste beaktas vederbörligen av rådet när det behandlar denna fråga.
4. Europaparlamentet rekommenderar rådet att i sina slutsatser inbegripa konkreta och praktiska förslag till förbättring av samordningen av stödet till uppbyggnad av demokrati inom ramen för EU:s instrument på området för utrikespolitik, mänskliga rättigheter och utvecklingspolitik. Parlamentet uppmanar det nuvarande EU-ordförandeskapet att i denna anda föreslå en standardmetod för att se till att demokrati och mänskliga rättigheter är en central sektorsöverskridande fråga i samtliga externa politiska, avtalsmässiga och finansiella instrument. Parlamentet upprepar att antagandet av en landstrategi om mänskliga rättigheter och demokrati, som ska ses som ett referensdokument i vilket landsspecifika prioriteringar inom detta område fastställs, och att dessa principer ska integreras i EU:s samtliga relevanta yttre politiska åtgärder och instrument med det berörda tredjelandet, vilket på ett avgörande sätt förstärker konsekvensen, samordningen och effektiviteten i EU:s yttre åtgärder.
5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EU-medlemsstaterna att, på institutionell väg, vid utformningen av den nya tjänsten för yttre åtgärder se till att principerna om mänskliga rättigheter och demokratiuppbyggnad integreras på ett effektivt sätt i samtliga politikområden och att lära sig av befintliga processer och gjorda erfarenheter i syfte att omvandla dem till praktiska framsteg.
6. Europaparlamentet bekräftar att demokratisering, valprocessen och goda styrelseformer inte enbart är självändamål, utan att de också är vitala för fattigdomsminskning, hållbar utveckling, fred och stabilitet. Demokrati bidrar till att garantera politiska och medborgerliga rättigheter, men också ekonomiska, kulturella och sociala rättigheter och inte minst sammanhållning, vilket framgår av EU:s interna integrationsprocess.
7. Europaparlamentet anser att införandet av demokrati och demokratiska förfaranden i tredjeländer ger de bästa utsikterna för att kunna utforma effektiv politik när det gäller övergripande frågor som också berör EU:s medborgare. Demokratiska system kan till exempel bättre bekämpa gränsöverskridande brottslighet och människohandel samt skydda miljön. Parlamentet betonar också att trovärdighet i unionens yttre åtgärder är ett absolut villkor för att stödet till demokratisk utveckling utomlands ska lyckas. Parlamentet uppmanar i denna anda EU-medlemsstaterna och kommissionen att se till att intern EU-politik, som politiken för att bekämpa terrorism eller asyl- och migrationspolitiken, garanterar att de principer som fastslås i de berörda FN-konventionerna respekteras till fullo.
8. Europaparlamentet rekommenderar EU att, i syfte att stärka samordnade åtgärder över hela världen till förmån för demokrati, offentligt godkänna FN:s generalförsamlings definition från 2005 av demokrati som utgångspunkt för sina egna insatser för demokratisering.
9. Europaparlamentet betonar att demokrati inte kan exporteras eller påtvingas utifrån, och understryker EU:s fortsatta beslutsamhet att följa principerna om partnerländernas delaktighet i utvecklingsstrategier och utvecklingsprogram Dessa processer kan dock stödjas av olika EU-instrument, efter anpassning till varje lands särskilda situation.
10. Europaparlamentet föreslår att rådet och kommissionen ska fortsätta arbetet med en omfattande och detaljerad analys av alla typer av stöd EU ger för demokratiuppbyggnad i ett urval av partnerländer, för att därefter kunna utfärda praktiska rekommendationer.
11. Europaparlamentet rekommenderar rådet och kommissionen att genomföra Parisdeklarationen och handlingsprogrammet från Accra om biståndseffektivitet inom ramen för sitt arbete till stöd för demokratin. Parlamentet föreslår framför allt gemensamma demokratibedömningar, gemensam programplanering och en fördelning av bördan inom EU för att göra EU:s demokratiarbete mer verkningsfullt och synligt.
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt integrera ett avsnitt om den demokratiska situationen i landsstrategidokumenten och att integrera stöd till demokrati och mänskliga rättigheter i samarbetsprogrammen med partnerländerna liksom i samtliga övriga politiska och finansiella instrument.
13. Europaparlamentet betonar behovet av en bättre samordning av de insatser som genomförs inom ramen för de olika yttre finansiella instrumenten för att fullt ut utreda hur geografiska och tematiska instrument kompletterar varandra. Parlamentet anser att, för att man ska bli effektivare på detta område, samtliga sådana insatser också måste åtföljas av förbättrad samordning bland EU:s givare. Parlamentet delar uppfattningen att kommissionen bör utreda möjligheterna att stödja Förenta nationernas fond för demokratiprojekt som syftar till att befästa det lokala civila samhällets organisationers verksamhet och främja mänskliga rättigheter.
14. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att föra ett brett och omfattande samråd med samtliga aktörer i EU och tredjeländer, med särskild inriktning på icke-statliga organisationer och människorättsaktivister, inbegripet institutionella, regionala och lokala aktörer, innan nya demokratiuppbyggnadsinitiativ inleds.
15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt involvera samtliga aktörer, inbegripet icke-statliga organisationer och människorättsaktivister och särskilt partnerländernas parlament, vid förberedelse, genomförande och utvärdering av landsspecifika instrument såsom avtal mellan EU och det berörda landet samt landstrategidokument.
16. Europaparlamentet understryker att EU:s stöd för demokratin måste vara omfattande och inbegripa alla frågor som tas upp i FN:s generalförsamlings resolution från 2005, och att EU måste anta ett långsiktigt perspektiv då dess mål ska nås.
17. Europaparlamentet välkomnar de positiva bidragen från EU:s valobservatörsuppdrag när det gäller stärkande av de demokratiska processerna, ökad respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och främjande av goda styrelseformer och rättstatsprincipen, och särskilt när det gäller att stärka valprocesser runtom i världen. Parlamentet betonar dock vikten av att garantera en konsekvent politik under perioden efter ett val som utgår från uppföljning av dessa observatörsuppdrags rekommendationer, med deltagande från det civila samhället, så att utvecklingsbiståndet är förenligt med demokratiska principer och de demokratiska styrelseformernas värden. Parlamentet anser i detta sammanhang att det är mer sannolikt att EU:s valobservatörsuppdrag och valbistånd får en bestående effekt om de grundar sig på en långsiktig valstrategi och utgör del av en övergripande strategi i vilken det civila samhället deltar under alla faser i processen.
18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bygga vidare på framgångsrikt samarbete med Förenta nationerna när det gäller valobservatörsuppdrag och att skynda på den gemensamma strategiuppbyggnaden och projektutformningen med FN och andra regionala organisationer, såsom OSSE och Afrikanska unionen, när det gäller att främja demokrati och mänskliga rättigheter.
19. Europaparlamentet betonar att EU:s insatser för demokratiuppbyggnad systematiskt särskilt bör omfatta ett oberoende domstolsväsende och fria, oberoende och pluralistiska medier genom att finansiera prioriterade projekt inom dessa områden.
20. Europaparlamentet rekommenderar att man inför en särskild strategi för att stödja parlament som nyligen valts på ett demokratiskt sätt, i syfte att främja en hållbar konsolidering av demokratin, rättsstatsprincipen och goda styrelseformer.
21. Europaparlamentet bekräftar sin beslutsamhet att bidra till att förstärka demokratiska processer genom att öka parlamentets deltagande i valobservation, uppföljningar av EU:s valobservatörsuppdrag och parlamentarisk kapacitetsuppbyggnad. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang Byrån för främjande av parlamentarisk demokrati att lägga fram en omfattande handlingsplan för de berörda parlamentsutskotten, som måste innehålla en tydlig mekanism för samarbete med interparlamentariska delegationer och gemensamma parlamentarikerkommittéer.
22. Europaparlamentet uppmanar utskottsdelegationerna att samarbeta med Byrån för främjande av parlamentarisk demokrati när de diskuterar eller inleder parlamentariska stödprogram.
23. Europaparlamentet rekommenderar att en handlingsplan ingår i slutsatserna från rådets möte i november och att en översyn av de framsteg som gjorts hittills planeras före utgången av 2010. Parlamentet inbjuder de nuvarande och kommande EU-ordförandeskapen att lägga fram rådets (allmänna frågor och yttre förbindelser) resultat för de berörda parlamentsutskotten.
24. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaterna.