Förslag till resolution - B7-0066/2010Förslag till resolution
B7-0066/2010

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om resultatet av Köpenhamnskonferensen om klimatförändringar

2.2.2010

till följd av uttalandena av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen

Corinne Lepage, Jens Rohde, Lena Ek, Chris Davies, Fiona Hall, Gerben‑Jan Gerbrandy för ALDE-gruppen

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0064/2010

Förfarande : 2009/2619(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B7-0066/2010
Ingivna texter :
B7-0066/2010
Debatter :
Antagna texter :

B7‑0066/2010

Europaparlamentets resolution om resultatet av Köpenhamnskonferensen om klimatförändringar

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och Kyotoprotokollet till denna,

–   med beaktande av handlingsplanen från Bali (beslut 1/COP 13),

–   med beaktande av det femtonde COP-mötet som nyligen ägde rum i Köpenhamn,

–   med beaktande av sin resolution av den 25 november 2009 om EU:s strategi inför Köpenhamnskonferensen om klimatförändringar (COP 15)[1],

–   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Över 100 närvarande statschefer misslyckades med att sluta ett avtal i Köpenhamn.

B.  Allt fler vetenskapliga rön pekar på att klimatförändringarna sker snabbare än man förut trott. Nyligen uppnådda forskningsresultat har fått över hundra stater att begära att vårt mål ska vara att den globala uppvärmningen begränsas till högst 1,5 °C över den temperatur som rådde före den industriella revolutionen, i stället för den förut allmänt accepterade nivån på 2 °C.

C. Processen hittills i FN på detta tekniskt och politiskt känsliga område har visat sig inte klara av att behandla ett globalt problem som klimatförändringarna, eftersom kravet på enhällighet gör det omöjligt att förena utvecklingsländernas krav med industriländernas beredvillighet.

D. EU bör inte tillåta att dess åtagande för åtgärder mot klimatförändringarna vacklar, även om vissa av våra viktigaste förhandlingspartners fortsätter att verka ovilliga att vända sin utsläppsutveckling eller inte kunna göra det.

E.  Processen i FN kan inte läggas ned, men EU måste ändå dels anpassa sin förhandlingsståndpunkt till den aktuella situationen och dels omformulera sina mål inför nästa UNFCCC-möte i Mexiko.

1.  Europaparlamentet konstaterar att det avtal som skickades runt vid slutet av Köpenhamnskonferensen inte kan anses ha någon rättslig status eftersom det inte undertecknades och inte innehåller några bindande minskningsåtaganden och inte heller något åtagande för meningsfulla kontroll-, övervaknings- eller rapporteringsförfaranden.

2.  Europaparlamentet påminner om vårt åtagande att minska utsläppen med 20 procent till 2020, som redan är rättsligt bindande, och om vår önskan att gå vidare till en minskning på 30 procent även utan något bindande internationellt avtal. Parlamentet konstaterar också att de initiativ som tagits inom EU för att främja och uppmuntra grön ekonomi kommer att alltmer bidra till att åtagandet om en minskning på 30 procent uppfylls.

3.  Europaparlamentet anser att inget bindande internationellt avtal kan uppnås om inte EU, Förenta staterna och Kina kan ena sig om acceptabla mål för utsläppsminskningarna, kopplade till mekanismer för hur samtliga dessa minskningar ska övervakas, kontrolleras och rapporteras. EU:s absolut högsta prioritering måste vara att arbeta för ett sådant avtal under de kommande månaderna.

4.  Europaparlamentet är, eftersom FN ännu inte lagt fram någon fungerande lösning på det globala hot som klimatförändringarna utgör, övertygat om att EU måste föra över förhandlingarna till en parallell process i vilken de stora förorenarna deltar, för att komplettera processen i FN och garantera ett meningsfullt avtal före det sextonde COP‑mötet i Mexiko.

5.  Europaparlamentet anser att EU omedelbart bör inleda förhandlingar med våra amerikanska motparter så att den koldioxidmarknad som börjar utvecklas i Förenta staterna är förenlig med vår, och så att det därigenom inrättas en transatlantisk koldioxidmarknad som en föregångare för en global dylik. Parlamentet anser dessutom att vi bör stärka vår egen koldioxidmarknad exempelvis genom att främja investeringar i koldioxidsnål teknik, sänka utsläppstaket och införa ett minimipris på koldioxid.

6.  Europaparlamentet anser att mötet i Mexiko endast kommer att lyckas om det redan på förhand råder enighet i stort mellan EU, Förenta staterna och Kina. Parlamentet anser därför att bi- eller trilaterala förhandlingar med Kina bör inledas först när vi uppnått en uttömmande lösning med Förenta staterna om att vända utsläppen av koldioxid.

7.  Europaparlamentet anser också att ett avtal i Mexiko endast blir möjligt om de största förorenarna kan uppnå ett avtal före november. Parlamentet anser att forumet för de viktigaste ekonomierna (Major Economies Forum) vore en idealisk ram för sådana förhandlingar eftersom det representerar de viktigaste kolproducenterna.

8.  Europaparlamentet beklagar att Kina vägrar att acceptera att långsiktiga mål för utsläppsminskningar ställs upp, inte ens för industriländer. Parlamentet uppmanar särskilt Kina att erkänna sitt ansvar för utvecklingsländerna eftersom det är de som förväntas drabbas av de allvarligaste konsekvenserna av klimatförändringarna.

9.  Europaparlamentet betonar att EU måste tala med en enda röst vid alla kommande möten i FN om klimatförändringarna (liksom vi gör inom Världshandelsorganisationen), i stället för att låta olika nationella ståndpunkter flyga fritt under förhandlingarna.

10. Europaparlamentet noterar vikten av investeringar i ny grön teknik, särskilt i den pågående konjunktursvackan. Parlamentet anser också att energieffektivitet, förnybara energikällor och avskiljning och lagring av koldioxid kan spela en mycket betydande roll för att minska koldioxidutsläppen.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att våra bidrag till den gröna klimatfond som inrättats nyligen i Köpenhamn kompletterar annat utvecklingsbistånd, och att lägga fram förslag hur våra bidrag ska finansieras och vilka kriterier kommissionen skulle vilja se tillämpas för varje projekt som ska finansieras via denna fond.

12. Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på den ökande medvetenheten hos allmänheten om klimatförändringarnas konsekvenser i utvecklingsvärlden men också i ekonomier med snabb tillväxt som Kina. Parlamentet uppmanar till en förstärkt dialog, särskilt med de minst utvecklade länderna, små östater under utveckling och Afrika, om vilka steg som ska tas för att uppnå ett bindande internationellt avtal om klimatförändringarna i syfte att minska effekterna och de förutsebara konsekvenserna av klimatförändringarna på demografin, folkhälsan, migrationen och ekonomin i dessa regioner.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionens ordförande, med tanke på att detta är ett av nyckelpolitikområdena för den nya kommissionen, att se till att den nye kommissionsledamoten med ansvar för klimatförändringarna får alla medel som behövs, särskilt när det gäller personal och budget, för att göra det möjligt för henne att driva agendan för klimatfrågorna framåt internationellt.

14. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Förenta staternas, Kinas, Japans, Indiens, Brasiliens, Mexikos och Sydafrikas regeringar samt FN.