Förslag till resolution - B7-0067/2010Förslag till resolution
B7-0067/2010

FÖRSLAG TILL RESOLUTION om Kroatiens framstegsrapport 2009

2.2.2010

till följd av uttalandena av rådet och kommissionen
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen

Hannes Swoboda för utskottet för utrikesfrågor


Förfarande : 2009/2767(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
B7-0067/2010

B7‑0067/2010

Europaparlamentets resolution om Kroatiens framstegsrapport 2009

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets beslut av den 3 oktober 2005 om att inleda anslutningsförhandlingar med Kroatien,

–   med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2009 om Kroatiens framstegsrapport 2008[1],

–   med beaktande av Kroatiens framstegsrapport 2009, offentliggjord av kommissionen den 14 oktober 2009 (SEK(2009)1333),

–   med beaktande av rekommendationerna från det tionde mötet med den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Kroatien, antagna den 26 november 2009 i Strasbourg,

–   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Det nyvalda Europaparlamentet har åtagit sig att stödja Kroatiens anslutning till Europeiska unionen.

B.  Kroatiens anslutning till EU skulle få en positiv effekt för den europeiska integrationen i resten av västra Balkan, och utsikterna till EU-medlemskap utgör en stark drivkraft för politiska och ekonomiska reformer samt ett stärkande av fred och stabilitet.

C. Kroatien har gjort fortsatta framsteg på nästan alla områden trots det nio månader långa dödläget i anslutningsförhandlingarna och mitt i den globala ekonomiska krisen.

D. Anslutningsförhandlingarna har sinkats av gränstvisten med Slovenien, och kommissionens vägledande färdplan, enligt vilken de tekniska förhandlingarna skulle vara slutförda före utgången av 2009, har inte kunnat hållas.

E.  Det avtal som Kroatiens och Sloveniens premiärministrar ingick den 11 september 2009 om villkoren för en lösning av den bilaterala gränstvisten mellan länderna beredde vägen för ett öppnande av alla kvarstående kapitel, och anslutningsförhandlingarna kunde snabbt gå vidare.

F.  Det slovensk-kroatiska skiljeavtalet, som undertecknades i närvaro av EU:s ordförandeskap den 4 november 2009, lade grunden för en fullständig lösning av gränstvisten i ett klimat av ömsesidigt förtroende, så snart de båda ländernas respektive parlament avslutat ratificeringsförfarandet.

G.  Anslutningsförhandlingarna med Kroatien kan slutföras under 2010 förutsatt att Kroatien visar sitt engagemang och anstränger sig genom att bland annat stärka den offentliga förvaltningen, fortsätta reformen av rättsväsendet med större beslutsamhet, kraftfullt bekämpa korruption och organiserad brottslighet, garantera ett hållbart återvändande för flyktingar samt fullt ut samarbeta med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (Icty) och låta den få tillgång till begärda handlingar och använda dem i rättegångar om krigsförbrytelser.

H. Den 7 juli 2009 tillträdde en ny premiärminister som är fast besluten att hålla fast vid Kroatiens föresats om EU-medlemskap och landets reformprogram, vilket bland annat innehåller ekonomiska reformer samt bekämpning av organiserad brottslighet och korruption. Vice premiärministern, som hade ansvar för den ekonomiska politiken, har avgått. Vidare har immuniteten hävts för den före detta försvarsministern, som ett tecken på regeringens politiska åtagande om att behandla alla anklagelser om korruption på ett sätt som tillåter insyn.

Allmänna kommentarer

1.  Europaparlamentet berömmer Kroatien för dess fortsatta framsteg med att uppfylla kriterierna för anslutning till EU och de skyldigheter som ett medlemskap medför. Kroatien har gjort en kraftansträngning för att anta nödvändig lagstiftning, införliva gemenskapens regelverk och genomföra reformer.

2.  Europaparlamentet ser med tillfredsställelse att förhandlingarna mellan EU och Kroatien återupptogs den 2 oktober 2009, efter att de hade gått i stå över nio månader tidigare. Parlamentet anser att förhandlingarna måste fortskrida på ett smidigt sätt, med målet att de ska vara avslutade 2010, förutsatt att Kroatien uppfyller samtliga kriterier som gäller för att öppna och stänga kapitel.

3.  Europaparlamentet hyser god tillförsikt om att Kroatien kommer att ta sig an och bemästra de stora utmaningar som återstår när det gäller de kriterier som anges i förhandlingskapitlen. Parlamentet påpekar att landet fortsätter sitt reformarbete, i synnerhet inom rättsväsendet och den offentliga förvaltningen, sin kamp mot korruption och organiserad brottslighet, främjandet av minoriteters rättigheter, inklusive flyktingars återvändande, lagförandet av krigsförbrytelser samt åtgärder som säkrar Ictys tillgång till handlingar. Kroatien måste dock också göra väsentligt större ansträngningar för att slutföra omstruktureringen av skeppsvarven.

4.  Europaparlamentet finner det oroväckande att allmänhetens stöd för ett EU-medlemskap minskar, trots det breda stödet för anslutning till EU bland de politiska partierna. Av opinionsundersökningarna att döma är intresset för EU svalt hos allmänheten i Kroatien, då endast en tredjedel av landets befolkning ser en anslutning till EU som fördelaktig. Parlamentet uppmanar de kroatiska myndigheterna och det civila samhället att ta initiativ till fler offentliga debatter om EU-medlemskapet och följderna av en anslutning till EU. Regeringen och det civila samhället uppmanas att med förenade krafter förbättra samhällsreformerna och påskynda reformerna inom rättsväsendet och den offentliga förvaltningen samt av miljöpolitiken och den ekonomiska politiken.

Politiska kriterier

5.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts i genomförandet av reformprogrammet för den offentliga förvaltningen för perioden 2008–2011 och i strävan att fullfölja detta på ett sätt som klart och tydligt ger uttryck för regeringens åtagande.

6.  Europaparlamentet välkomnar Kroatiens deltagande i insatser och uppdrag inom ramen för den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP), liksom att landet anslutit sig till förklaringar, gemensamma ståndpunkter och uttalanden inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) när en sådan inbjudan har kommit.

7.  Europaparlamentet understryker dock att det fortfarande finns allvarliga brister i de administrativa förfarandena, liksom i de berörda institutionernas förvaltningsmässiga och administrativa kapacitet. Över lag bör politiska beslutsfattare ägna mer uppmärksamhet åt att stärka ämbetsverken. Avpolitiseringen av den offentliga förvaltningen befinner sig fortfarande i ett tidigt skede, och den rättsliga ram som krävs för att få till stånd professionella och effektiva förvaltningsmyndigheter har ännu inte fastställts. Parlamentet påpekar att det behövs ett nytt lönesystem och mer delegering av beslutsbefogenheter från chefer till tjänstemän.

8.  Trots att den politiska viljan finns att bekämpa korruption på alla nivåer, och trots att lagstiftning har införts i detta syfte, är korruptionen fortfarande utbredd, och den administrativa kapaciteten i de statliga organen – inklusive polisen och de brottsbekämpande myndigheterna – är fortfarande otillräcklig. Europaparlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att angripa korruptionsfallen, eftersom dessa berör nästan alla delar av samhället, ekonomin och myndighetssfären, inklusive ett nätverk av institutioner verksamma inom främst hälsovårdssektorn, rättsväsendet, de lokala myndigheterna och det privata näringslivet. Fallen av otillbörligt politiskt inflytande över rättsväsendet är särskilt oroväckande. Parlamentet ser med tillfredsställelse att premiärministern och regeringen har intensifierat sina insatser för att bekämpa korruption i statsägda företag men anser att mer måste göras för att odla en kultur av politiskt ansvarsutkrävande i samband med korruption bland politiker.

9.  Europaparlamentet välkomnar de betydande ändringar som gjorts i lagstiftningsmässigt och institutionellt hänseende för att bekämpa organiserad brottslighet och uppskattar de nya åtgärder för maffiabekämpning som stärker samarbetet mellan myndigheter som ansvarar för säkerheten. Parlamentet är särskilt tillfreds med det mycket goda samarbetet med de brottsbekämpande myndigheterna i Bosnien och Hercegovina samt Serbien.

10. Europaparlamentet uttrycker sitt gillande över de lagstiftande och institutionsbyggande åtgärder som vidtagits inom den helt centrala reformen av rättsväsendet och noterar med tillfredsställelse den allt större effektiviteten och ökande insynen i rättsväsendet, liksom den krympande anhopningen av rättsfall som väntar på avgörande.

11. Trots de framsteg som gjorts måste än mer beslutsamma steg tas för att genomföra reformen av rättsväsendet, som fortfarande hämmas av bland annat den stora anhopningen av rättsfall som väntar på avgörande och de alltför långdragna domstolsförhandlingarna. Europaparlamentet påpekar att mycket återstår att göra för att stärka rättsväsendets oberoende, införa ett insynsvänligt urvalsförfarande för domare och åklagare samt se till att domstolsavgöranden verkställs på ett effektivare sätt. Det behövs ytterligare insatser för att möta dessa utmaningar, inte minst i syfte att förhindra att allmänhetens förtroende för hur rättsväsendet och rättssäkerheten fungerar undergrävs. Europaparlamentet stöder justitieministeriets lagstiftningsinitiativ med syftet att förbättra förfarandena för utnämning, urval och befordran av domare på grundval av kvalifikationer.

12. Europaparlamentet har tagit del av det uttalande som åklagaren vid Icty gjorde inför FN:s säkerhetsråd den 3 december 2009 och uppmanar Kroatien att fullt ut samarbeta med Icty. I sitt uttalande gav åklagaren sitt erkännande till Kroatien för att landet fortsatt att hörsamma de flesta av Ictys framställningar om bistånd på ett tillfredsställande sätt, men upprepade att ett problem ännu inte lösts, nämligen de viktiga militära handlingarna om Operation Storm från 1995 som fortfarande saknas och ska användas i rättegångarna mot vissa generaler. Parlamentet hoppas att den nyinrättade arbetsgruppen med företrädare från olika statliga organ (Inter-Agency Task Force) kommer att bli framgångsrik i sitt undersökningsarbete. Parlamentet anser att en tredje part, om det behövs, skulle kunna få fart på undersökningarna. Parlamentet uppmanar rådet att så snart som möjligt besluta att öppna kapitel 23 om rättsväsen och grundläggande rättigheter. Kroatien uppmanas att ta upp frågan om straffrihet för krigsförbrytare och att göra större framsteg när det gäller att säkra opartiskhet vid inhemska rättegångar om krigsförbrytelser.

13. Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att Kroatien hela tiden blir allt bättre på att lagföra krigsförbrytelser på ett balanserat och rättvist sätt och att man under det gångna året vid åtskilliga tillfällen har väckt åtal och inlett rättegångar mot kroater anklagade för krigsförbrytelser. Parlamentet välkomnar de anvisningar rörande krigsförbrytelser som utfärdats av den kroatiska allmänna åklagarmyndigheten till samtliga instanser, i syfte att säkerställa att misstänkta personer behandlas lika oavsett deras nationella ursprung. Många av dem som åtalats för krigsförbrytelser under året har dock dömts i sin frånvaro, och vissa farhågor kvarstår, däribland frågan om hur domstolsförhandlingarna gått till i vissa enskilda fall. Parlamentet framhåller ett fall där en känd dömd krigsförbrytare, som för övrigt var ledamot av det kroatiska parlamentet, lyckades fly till ett grannland.

14. Frågan om återlämnande av egendom som konfiskerades under andra världskriget och under kommunistregimen kvarstår, men Europaparlamentet erkänner att framsteg gjorts med att återbörda privategendomar, särskilt ockuperad jordbruksmark, till deras rättmätiga ägare.

15. Europaparlamentet är tillfreds med situationen för tryckfriheten men noterar samtidigt att politiska och kommersiella intressen fortsätter att utöva ett visst inflytande över medierna. Parlamentet uppmanar de kroatiska myndigheterna att med kraft bemöta de hot som riktats mot journalister som bevakar krigsförbrytelser, korruption och organiserad brottslighet, eftersom journalister i vissa fall har utsatts för hotelser.

16. Europaparlamentet är tillfreds med att våldshandlingarna mot etniska serber har blivit färre och inte längre är lika allvarliga, att polisutredningarna har förbättrats och att försoningen mellan etniska kroater och etniska serber visar sig framgångsrik. Parlamentet välkomnar de föreslagna ändringarna i den kroatiska konstitutionen som förväntas erkänna alla minoriteter i Kroatien och att minoriteternas rättigheter inom utbildningen har förbättrats. Parlamentet noterar med särskild tillfredsställelse de framsteg som gjorts för att integrera romer i utbildningssystemet. Parlamentet uppmanar dock de kroatiska myndigheterna att fortsätta sina ansträngningar att bekämpa diskrimineringen av romer och serber, främst inom rättsväsendet och när det gäller möjligheter till anställning och tillgång till bostäder. Parlamentet uppmanar Kroatien att fortsätta att verka i en anda av tolerans och att vidta lämpliga åtgärder för att skydda dem som fortfarande riskerar att utsättas för hot och trakasserier.

17. Europaparlamentet uppmanar Kroatien att fortsätta att främja den kulturella mångfalden.

18. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts överlag för att underlätta för flyktingar att återvända, och understryker hur utomordentligt viktigt det är att flyktingar kan återvända och att de återintegreras, bland annat genom att man ser till att deras egendomar återbördas och deras bostäder återuppbyggs, att man trots de svårigheter det innebär genomför bostadsprogram för tidigare innehavare av besittningsrätter samt att man vidtar åtgärder för att se till att pensionsrättigheter kan utnyttjas. Till följd av såväl den globala ekonomiska krisen som budgetrestriktioner är genomförandet av det kroatiska bostadsprogrammet för 2009 fortfarande i ett tidigt skede. Programmet måste fortsätta under 2010 och kanske även senare, vilket kräver uthållighet från de behöriga myndigheternas sida. Parlamentet understryker hur utomordentligt viktigt det är att skapa hållbara villkor i de områden dit flyktingarna återvänder. Europaparlamentet uppmanar den kroatiska regeringen att anpassa sin invandrings- och asylpolitik till EU-standard.

19. Europaparlamentet uppmanar regeringen att sörja för utbildning i genomförandet av jämställdhetslagen och antidiskrimineringslagen inom rättsväsendet. Hittills har inte ett enda domslut fattats på grundval av någondera av dessa lagar. Parlamentet välkomnar att en kvinna tillsatts som premiärminister, men efterlyser aktivare insatser för att främja kvinnors deltagande i politiken och noterar att andelen kvinnor minskade i samtliga lokala församlingar i 2009 års lokalval (exempelvis minskade antalet kvinnliga ”županer” från tre till en). Parlamentet pekar på behovet att satsa mer på att bistå personer utsatta för våld i hemmet. Parlamentet noterar de framsteg som Kroatien har gjort när det gäller att lagstifta mot hatbrott och uppmanar regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att se till att ett lämpligt regelverk införs, samt att ta itu med diskrimineringen av sexuella minoriteter, inte minst genom att utreda hatbrott och hotelser.

20. Europaparlamentet uppmärksammar behovet att åtgärda de brister som gäller bemötandet av personer med funktionshinder, i första hand genom att täppa till de luckor som finns i lagstiftningen, beslutsfattandet och tillhandahållandet av tjänster för funktionshindrade personer, i synnerhet personer med psykiska funktionshinder.

Ekonomiska kriterier

21. Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att Kroatien gradvis håller på att återhämta sig från den ekonomiska krisen och att landets ekonomiska utsikter, trots en växande arbetslöshet, är förhållandevis goda. Parlamentet konstaterar att den makroekonomiska stabiliteten inte har rubbats, att prognoserna pekar på ett minskande underskott i bytesbalansen, att de externa obalanserna har minskat och att banksektorn fortfarande är sund. Parlamentet konstaterar vidare att utsikterna till EU-medlemskap har stärkt investerarnas förtroende för den kroatiska ekonomin och gett stadga åt den ekonomiska politiken under den senaste tidens turbulens.

22. Europaparlamentet uppmanar dock regeringen att ta itu med de strukturella bristerna i ekonomin, vilka ställer krav på djupare och snabbare strukturella reformer som en förutsättning för en hållbar ekonomisk tillväxt. Parlamentet uppmanar landet att minska statens starka omfördelande roll och ytterligare begränsa statliga interventioner i ekonomin, främja sysselsättningen genom att blåsa nytt liv i den något förstelnade arbetsmarknaden, avskaffa de administrativa hindren för företag och skära ner stödet till olönsamma delar av industrin.

Skyldigheter som följer av ett EU-medlemskapet

23. Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att Kroatien har förbättrat sin förmåga att påta sig de skyldigheter som EU-medlemskapet innebär och att man i de flesta sektorer i stor utsträckning har anpassat sin lagstiftning till EU:s regelverk. Parlamentet uppmuntrar dock de kroatiska myndigheterna att ytterligare stärka de administrativa strukturer och den institutionella kapacitet som krävs för att genomföra regelverket på ett korrekt sätt, så att landet kan dra största möjliga nytta av EU‑medlemskapet efter anslutningen.

24. Europaparlamentet uppmuntrar Kroatien att fortsätta med privatiseringen, slutföra det småskaliga privatiseringsprogrammet, även inom turistnäringen, fortsätta med omstruktureringen av känsliga områden som jordbruket samt främja deltagandet av det privata näringslivet i landets infrastruktur på såväl nationell som regional och lokal nivå.

25. Europaparlamentet noterar de framsteg som gjorts, bland annat vad gäller anbudsförfarandet för utsatta skeppsvarv, samtidigt som det uppmanar de kroatiska myndigheterna att fortsätta de nödvändiga insatserna för att genomföra omstruktureringen av varvsindustrin.

26. Europaparlamentet är tillfreds med att man lyckats skapa den nödvändiga institutionella strukturen för offentliga upphandlingar, och därmed gjort det möjligt att bedriva en mer konsekvent och samordnad politik för offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar dock de kroatiska myndigheterna att ytterligare stärka kapaciteten hos de upphandlande enheterna, dels för att se till att de tillämpar lagstiftningen om offentlig upphandling på ett effektivt och insynsvänligt sätt, dels för att avsevärt minska risken för oegentligheter, inbegripet bedrägerier, eftersom förfarandena för offentlig upphandling fortfarande i stor omfattning ger upphov till korruption. Parlamentet uppmanar de kroatiska myndigheterna att vidta åtgärder för att förbättra granskningen av hur kontrakt utarbetas och genomförs.

27. Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse de framsteg som gjorts överlag när det gäller den finansiella kontrollen, särskilt vad gäller den lagstiftning som reglerar den interna finansiella kontrollen, samtidigt som det pekar på behovet av ytterligare framsteg i området för extern revision, bland annat genom åtgärder för att stärka den rättsliga ram som garanterar det statliga revisionsverkets oberoende. För att bekämpa korruption och effektivisera civilförvaltningen är det mycket viktigt att det råder insyn i de offentliga finanserna eftersom detta underlättar kontrollen av myndigheterna, vilket i sin tur inverkar positivt på graden av ansvarsskyldighet som de visar medborgarna.

28. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjort för att genomföra de delar i föranslutningsinstrumentet som lägger grunden för landets förmåga att förvalta strukturfondsmedel. Samtidigt uppmanar parlamentet de kroatiska myndigheterna att avsevärt stärka den administrativa kapaciteten hos de strukturer som redan är knutna till föranslutningsinstrumentet, så att de uppfyller de rättsliga och operationella krav som EU:s sammanhållningspolitik ställer och så att deras förmåga att tillgodogöra sig fondmedel – i första hand inom den nationella strategiska referensramen och genom de operationella programmen inom strukturfonderna – garanteras.

29. Europaparlamentet uppmanar de kroatiska myndigheterna att utveckla gränsöverskridande samarbetsprojekt som syftar till att skapa social, ekonomisk och territoriell sammanhållning och höja levnadsstandarden för de människor som bor i gränstrakterna.

30. Europaparlamentet uttrycker sin tillfredsställelse över de resultat och framsteg som uppnåtts på miljöområdet, särskilt i fråga om luftkvalitet, klimatförändringar, kontroll av föroreningar från industrin samt riskhantering. Parlamentet uppmanar Kroatien att stärka sin administrativa kapacitet på nationell och lokal nivå. Parlamentet efterlyser inte bara ett formellt införlivande utan även en korrekt tillämpning av EU:s regelverk på områdena naturskydd och vattenförvaltning.

31. Europaparlamentet pekar på behovet av investeringar i energiinfrastrukturen i syfte att diversifiera energiförsörjningen och förbättra energisäkerheten och energieffektiviteten. Parlamentet pekar på landets stora potential när det gäller förnybara energikällor, särskilt solenergi, och uppmanar i detta hänseende de kroatiska myndigheterna att införa lagstiftning som underlättar för utvecklingen av marknaden för förnybara energikällor.

Regionalt samarbete

32. Europaparlamentet uppmanar Kroatien att fortsätta sina ansträngningar för att uppnå och behålla goda förbindelser med grannländerna, slå vakt om sin roll som en viktig och proaktiv motor för regionalt samarbete på alla nivåer och att spela en positiv roll i regionen. Samtidigt uppmanar parlamentet såväl den kroatiska regeringen som grannländernas regeringar att fördjupa sin dialog i syfte att finna bestående lösningar på en rad kvarstående bilaterala tvister, särskilt vad gäller gränsdragningar, saknade personer, återlämnande av egendom, flyktingar samt utlämning av medborgare som anklagas för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.

33. Europaparlamentet erinrar om det skiljeavtal som Sloveniens och Kroatiens premiärministrar har ingått för att finna en lösning på gränstvisten länderna emellan. Parlamentet välkomnar att det kroatiska parlamentets har ratificerat detta avtal, och hoppas att det mycket snart även ratificeras av det slovenska parlamentet. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att ta fram en förteckning över medlemmarna i skiljedomstolen, vilka uteslutande bör bestå av högt kvalificerade jurister, helst med erfarenhet av skiljedomar.

34. Parlamentet uppmanar den kroatiska regeringen och alla politiska krafter i landet att agera på ett konstruktivt sätt för att stärka Bosnien och Hercegovinas suveränitet och för att underlätta för den pågående reformen av landets författning.

35. Europaparlamentet uppmanar den kroatiska regeringen att ompröva sin politik i fråga om dubbelt medborgarskap, särskilt vad gäller kroatiska medborgare med stadigvarande hemvist i Bosnien och Hercegovina. Parlamentet uppmanar den kroatiska regeringen och kommissionen att finna en rättvis och bestående lösning för dessa medborgare.

36. Europaparlamentet understryker, med hänvisning till en av nyckelprioriteringarna i anslutningspartnerskapet, att ytterligare ansträngningar måste göras för att lösa Kroatiens samtliga kvarstående gränstvister med grannländerna. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang de framsteg som gjorts i förhandlingarna med Montenegro, och uppmanar regeringarna i Kroatien, Serbien samt Bosnien och Hercegovina att fortsätta sina bilaterala samtal om gränsdragningar.

37. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till Kroatiens regering och parlament.