Förslag till resolution - B7-0150/2010Förslag till resolution
B7-0150/2010

    FÖRSLAG TILL RESOLUTION om EU 2020

    3.3.2010

    till följd av frågan för muntligt besvarande B7‑.../2010
    som avslutning på debatten om uppföljningen av Europeiska rådets informella möte den 11 februari 2010
    i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen

    Malcolm Harbour, Roberts Zīle för ECR-gruppen

    Dokumentgång i plenum
    Dokumentgång :  
    B7-0150/2010
    Ingivna texter :
    B7-0150/2010
    Debatter :
    Omröstningar :
    Antagna texter :

    B7‑0150/2010

    Europaparlamentets resolution om EU 2020

    Europaparlamentet utfärdar denna resolution

    –   med beaktande av sin debatt om Europeiska rådets informella möte om EU 2020 den 11 februari 2010,

    –   med beaktande av Europeiska kommissionens samrådsdokument EU 2020, som offentliggjordes den 24 november 2009,

     

    –   med beaktande av den första sammanfattningen av svaren, vilken offentliggjordes av Europeiska kommissionen den 2 februari 2010,

     

    –   med beaktande av Europeiska kommissionens arbetsdokument om utvärderingen av Lissabonstrategin, vilket offentliggjordes den 2 februari 2010,

     

    –   med beaktande av den muntliga frågan till kommissionen av den 23 februari 2010 om jordbruket och framtidsstrategin ”EU 2020” (O-0023/2010 – B7-.../2010),

     

    –   med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

    A. Av Europeiska kommissionens arbetsdokument om utvärderingen av Lissabonstrategin framgår att vissa av huvudmålen i Lissabonstrategin, såsom att nå en sysselsättningsgrad på 70 procent och avsätta 3 procent av BNP för forskning och utveckling, inte har uppnåtts.

    B.  I reformarbetet prioriteras fyra områden, vilka består av forskning och innovation, investeringar i människor och modernisering av arbetsmarknaderna, frigörande av företagens potential, särskilt de små och medelstora företagens, samt energi och klimatförändring.

    C. Man bör välkomna de reformer inom ramen för Lissabonstrategin vars syfte är att minska de administrativa bördorna, motsvarande ett värde på över 40 miljarder euro.

    D. Övervakningen i medlemsstaterna är viktig för att garantera att målen nås.

    E.  För företagsvärlden är det av avgörande betydelse att rådet brådskande tar itu med att införa ett gemenskapspatent för att uppfylla centrala innovationsmål.

    F.  Europaparlamentet, Europeiska rådet och Europeiska kommissionen bör tillsammans se till att målen nås.

    G. Tydliga och mätbara mål och metoder, inbegripet den öppna samordningsmetoden, snarare än bara allmänna mål, är avgörande om man ska lyckas nå målen i EU2020‑strategin.

    H. Man bör med avseende på styrformer diskutera hur effektiva de olika alternativen i den nya Lissabonstrategin är och hur de kan samordnas, bl.a. integrerade riktlinjer, nationella reformprogram, landsspecifika rekommendationer, gemenskapens Lissabonprogram, kommissionens årliga framstegsrapport och den öppna samordningsmetoden.

    I.   Subsidiariteten bör respekteras när det gäller sysselsättning och socialpolitik eftersom dessa områden fortfarande är underställda de nationella regeringarna.

    J.   Europaparlamentet har redan sagt sin åsikt om att ett interinstitutionellt system för att identifiera långsiktiga trender i fråga om viktiga politiska frågor snabbt bör inrättas.

    K. När en ny sysselsättnings- och tillväxtstrategi utvecklas måste kommissionen och rådet till fullo analysera varför vissa av huvudmålen i Lissabonstrategin inte uppnåtts.

    1.  Europaparlamentet anser att EU 2020-strategin bör koncentreras på Europas komparativa ekonomiska fördelar och befintliga åtaganden för att trygga Europas konkurrenskraft i förhållande till snabbt växande ekonomier, vilket tvingar Europa att fokusera på utvecklingen av tjänstesektorn, samtidigt som en konkurrenskraftig högteknologisk tillverkning upprätthålls.

    2.  För att den europeiska komparativa fördelen ska kunna utnyttjas anser Europaparlamentet att man brådskande måste fullborda den inre marknaden och maximera dess potential till förmån för handel, nya företagsetableringar och skapande av arbetstillfällen. Prioriteringarna inkluderar den digitala inre marknaden, införande av ett gemenskapspatent, verkställande av reglerna på den inre marknaden, genomförande av varu- och tjänstepaketet, marknadsövervakning och ökad samordning mellan medlemsstaterna för att minska genomförandeproblemen. Parlamentet anser att uppmärksamhet även bör fästas vid fortsatta förbättringar när det gäller kompetens, produkter, innovation, kvalitet och ett effektivt tillhandahållande samt en omfattande och radikal strategiutveckling inom informationstekniken.

    3.  Europaparlamentet understryker vikten av att fastställa mätbara mål. Genom en obligatorisk konsekvensbedömning, inklusive bedömningar av små och medelstora företag, den inre marknaden och innovationer, tillsammans med ett ökat samråd med berörda aktörer och oberoende anbudsförfaranden, skulle man kunna fastställa om förslag ökar EU:s mervärde. Med hänsyn till målet att skapa bättre lagstiftning (”Smart Regulation”) är det även viktigt att Europaparlamentet, Europeiska rådet och Europeiska kommissionen gör konsekvensbedömningar efter genomförandet. Parlamentet betonar att minskningen av de administrativa bördorna med 25 procent före 2012 är viktig för Europas konkurrenskraft.

    4.  Europaparlamentet understryker vikten av att man i en ny sysselsättnings- och tillväxtstrategi prioriterar innovationer, forskning och utveckling, exempelvis genom att till fullo genomföra det europeiska forskningsområdet, satsa på områden där den europeiska forskningen redan innehar en ledande ställning i världen, utveckla program för att främja utnyttjandet av forskningskunskap till att skapa arbetstillfällen och välfärd, främja utveckling på ett tidigt stadium som fokuserar på att stödja vetenskaplig forskning oavsett var den äger rum – privat forskning bör värderas lika högt som akademisk forskning till förmån för den vetenskapliga utvecklingen. Parlamentet betonar att man måste låta innovationen utvecklas fullt ut på de offentliga marknaderna genom ett maximalt deltagande av små och medelstora företag samt förbättra de offentliga tjänsterna, inbegripet bättre tillgång till förkommersiell upphandling, innovativa upphandlingsmetoder och offentlig-privata partnerskap.

    5.  Europaparlamentet understryker behovet av att trygga Europas energiförsörjning genom en verklig diversifiering av energiförsörjningen, särskilt genom att stödja Nabucco‑projektet genom vilket Europeiska unionen knyts till naturgasresurserna i Kaspiska havet och Centralasien, och genom infrastrukturinvesteringar, sammanlänkningar mellan energinätverk, avtal om gemensam energiförsörjning och planer för krishantering, i en solidarisk anda mellan medlemsstaterna.

    6.  Europaparlamentet understryker att det är viktigt att klimat- och energipaketet genomförs för att målen ska uppnås. Parlamentet anser att man bör fokusera på att koppla EU:s system för handel med utsläppsrätter till andra system med utsläppstak och handel, och på att se till att auktionssystemet fungerar. EU bör öka sina åtgärder för att på ett prioriterat sätt främja grönare energiformer, inbegripet förnybar energi och ny teknik, såsom avskiljning och lagring av koldioxid, bränsleceller och kärnfusion. Fissionsenergi bör spela en nyckelroll i elproduktionen, särskilt på kort och medellång sikt, och man bör sträva efter att öka dess andel av EU:s elförsörjning till 40 procent.

    7.  Europaparlamentet betonar att skillnaderna i utvecklingsnivån mellan de 27 medlemsstaterna måste beaktas när kostnaderna för anpassningen till klimatförändringarna ska fördelas på ett sådant sätt att man inte hindrar sammanhållningspolitiken och den stegvisa utjämningen av levnadsstandard mellan medlemsstaterna. Parlamentet påminner om att vissa medlemsstater redan har uppfyllt sina skyldigheter att minska koldioxidutsläppen i enlighet med Kyotoprotokollet. Parlamentet påminner om att kostnaderna för anpassningen till en grönare ekonomi kommer att variera mellan medlemsstaterna beroende på deras utvecklingsnivå och energikällor, och efterlyser därför stöd till forskning och utveckling i de medlemsstater där anpassningen till en grönare ekonomi orsakar avsevärda kostnader. Förhållandet mellan de åtaganden som industriländerna respektive utvecklingsländerna ingått bör ge en rättvis bild av varje lands kapacitet att bidra till utsläppsminskningarna.

    8.  Europaparlamentet påminner om att den gemensamma jordbrukspolitikens primära mål är att garantera försörjningstrygghet, marknadsstabilisering och skäliga priser för konsumenterna, och understryker att detta område måste utvecklas så att krisen kan övervinnas och en hållbar och miljövänlig livsmedelspolitik för EU kan garanteras samtidigt som jordbruksprodukternas hållbarhet, säkerhet och kvalitet respekteras.

    9.  Europaparlamentet understryker att det fortfarande är lika viktigt att minska skillnaderna i levnadsstandard inom hela EU, och uppmanar kommissionen att via struktur- och sammanhållningsfonderna, i en solidarisk anda, ta fram program för infrastrukturförbättringar i de medlemsstater och regioner som saknar lämplig infrastruktur och uppvisar tillgänglighetsbrister. Parlamentet betonar i detta sammanhang att genomförandet av den inre marknaden för alla transportsätt utgör en viktig förutsättning för den europeiska ekonomin genom att man underlättar rörligheten för personer, varor och kunskap över EU:s gränser, och att investeringar i transportinfrastruktur spelar en avgörande roll i arbetet med att driva på tillväxten och sysselsättningen, och nå resultat när det gäller Europas ekonomiska och miljömässiga intressen, och bör därför samordnas med flera andra viktiga politikområden.

    10. Europaparlamentet anser att löneflexibilitet är avgörande eftersom Europa brottas med extremt stelbenta ekonomier till följd av regleringen av arbetsmarknaden på företagsnivå. Parlamentet slår fast att EU:s och statliga interventioner därför bör begränsas.

    11. Europaparlamentet anser att en dynamisk företagarkultur och egenföretagsamhet bör uppmuntras för skapa förutsättningar för fri företagsamhet, fri och rättvis handel och konkurrens och för att införa sunda ekonomiska villkor för småföretag, vilka står för lejonparten av nya arbetstillfällen. Det bör bli lättare, snabbare och billigare att starta småföretag.

    12. Europaparlamentet anser att utbildningsprogrammen på ett bättre sätt bör förbereda unga för arbetsmarknaden, och att samarbete mellan företag och universitet endast är ett sätt att främja detta och något man bör stödja genom att förbättra undervisningskvaliteten och kompetensutvecklingen.

    13. Trots förekomsten av skadlig skattekonkurrens understryker Europaparlamentet att principen om skattekonkurrens mellan EU:s 27 medlemsstater inte får ifrågasättas.

    14. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.