FÖRSLAG TILL RESOLUTION om uppföljningen av Europeiska rådets informella möte den 11 februari 2010
4.3.2010
i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen
Lena Ek för ALDE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0151/2010
B7‑0160/2010
Europaparlamentets resolution om uppföljningen av Europeiska rådets informella möte den 11 februari 2010
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av Europeiska rådets informella möte den 11 februari 2010,
– med beaktande av ordförandeskapets slutsatser efter Europeiska rådets möten i mars 2000, 2001, 2005, 2006, 2007 och december 2009,
– med beaktande av det offentliga samrådet om EU 2020 som kommissionen anordnade samt resultatet av detta (SEK(2010)0116),
– med beaktande av kommissionens utvärdering av Lissabonstrategin (SEK(2010)0114),
– med beaktande av Europeiska rådets dokument ”Sju steg mot en framgångsrik europeisk strategi för tillväxt och sysselsättning”,
– med beaktande av den muntliga frågan till kommissionen av den 23 februari 2010 om jordbruket och framtidsstrategin ”EU 2020” (O-0023/2010 – B7-.../2010),
– med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Många europeiska medborgare anser att EU:s lagstiftning ofta är alltför byråkratisk, komplicerad och dyr.
Allmänna kommentarer
1. Europaparlamentet välkomnar medlemsstaternas vilja att erkänna att Lissabonstrategin inte lyckats göra EU till ”världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning” senast 2010. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att ta detta tillfälle att verkligen ompröva strategin.
2. Europaparlamentet beklagar att Lissabonstrategins misslyckande har gjort att Europeiska unionen befinner sig i en sämre situation för att bemöta den nuvarande krisen.
3. Europaparlamentet beklagar att BNP sjönk med 4 procent 2009, att industriproduktionen sjunkit till 1990-talets nivåer och att arbetslöshetsnivån ligger på 10 procent, vilket motsvarar mer än 23 miljoner kvinnor och män. Parlamentet anser att en situation som innebär att mer än 80 miljoner människor lever under fattigdomsgränsen är en mänsklig och ekonomisk katastrof.
4. Europaparlamentet beklagar att viktiga europeiska mål inte har uppfyllts. Parlamentet välkomnar Europeiska rådets beslut att fastställa färre mål som är mer kvantifierbara.
5. Europaparlamentet betonar sin djupa övertygelse om att Europeiska unionens institutioner och medlemsstaterna, även nationella och lokala myndigheter, är skyldiga att anpassa regelverket och den administrativa ramen till de förändrade förhållandena i världsekonomin till följd av finanskrisen.
6. Europaparlamentet är av den bestämda uppfattningen att en framtida återgång till välstånd och garanterad tillväxt mer än någonsin tidigare beror på ett framgångsrikt utnyttjande av individers potential i vårt civila samhälle, inom vetenskapen och i ekonomin.
Behovet av bättre styrelseformer
7. Europaparlamentet anser att Lissabonstrategin misslyckades på grund av medlemsstaternas bristande engagemang och ansvar vilket medfört att överenskomna handlingsplaner inte genomförts och på grund av bristen på effektiva incitament och bindande instrument på EU-nivå.
8. Europaparlamentet uppmanar med kraft Europeiska rådet att överge den ”öppna samordningsmetoden” som bygger på ”utbyte av bästa metoder” och ”påtryckningar” när det gäller den ekonomiska politiken, men uppmanar rådet att tillämpa denna metod på det sociala området, och att förstärka den genom att fastställa ambitiösa kvantifierbara mål på EU-nivå och nationell nivå.
9. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att tillämpa alla artiklar som är tillgängliga i Lissabonfördraget, såsom artiklarna 121, 122, 136, 172, 173 och 194, för att samordna medlemsstaternas ekonomiska reformer och åtgärdsplaner.
10. Europaparlamentet betonar att kommissionens årsrapporter med politiska rekommendationer och varningar om de framsteg medlemsstaterna gjort när det gäller att genomföra EU:s mål för 2020 bör utgöra grunden för Europeiska rådets beslut och att dessa rapporter bör offentliggöras före Europeiska rådets diskussioner för att garantera insyn och öppenhet.
11. Europaparlamentet anser att medlemsstaterna i nära samarbete med kommissionen bör utarbeta nationella handlingsplaner samtidigt som hänsyn tas till en europeisk kod om överensstämmelse med maximi- och minimivärden, som ska tillämpas för vissa makroekonomiska aspekter av de nationella ekonomierna, och som ska utarbetas av kommissionen och antas av rådet.
12. Europaparlamentet betonar behovet av bättre samarbete med Europaparlamentet, nationella parlament och det civila samhället, och anser att genom att fler aktörer görs delaktiga kommer pressen på de nationella förvaltningarna att åstadkomma resultat att öka.
13. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att minska de administrativa hindren och anser att välmenande program som syftar till att främja konkurrensen och skapa en hållbar ekonomi inte fungerar ordentligt, eftersom små och medelstora företag, universitet och multinationella företag inte uppmuntras att delta i europeiska program.
14. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra redovisningsrevisioner för att fastställa hur stort handlingsutrymme som finns kvar i EU:s budget. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att tillsynen på detta område förbättras. Parlamentet anser att ytterligare beslut om EU:s 2020-strategi måste grundas på tillförlitliga och korrekta ekonomiska siffror.
Skydda eurons styrka genom att stärka den finansiella tillsynen
15. Europaparlamentet betonar behovet att garantera eurons framtida stabilitet för att garantera vår köpkraft och våra pensioner. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att till fullo iaktta kriterierna i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.
16. Europaparlamentet anser att EU kommer att behöva införa en samordning av skatterna och öka konkurrensen på vissa områden, samtidigt som medlemsstaternas självständighet i skattefrågor iakttas, och att medlemsstaterna kommer att behöva minska den offentliga sektorns bruttoskuld för att återupprätta och bevara Europas konkurrenskraft.
17. Europaparlamentet betonar behovet av en enda EU-tillsynsmyndighet för mikro- och makrotillsyn som garanterar effektiv tillsyn och förhindrar framtida kriser. Parlamentet betonar behovet av att garantera ett effektivt europeiskt banksystem som kan finansiera den reala ekonomin och se till att Europa förblir ett av de ledande finanscentrumen och en av de ledande ekonomierna i världen. Parlamentet understryker att tillsyn inte kan förbli endast en nationell fråga eftersom marknaderna är internationella och de finansiella institutionerna bedriver verksamhet över gränserna.
18. Europaparlamentet uppmanar i detta avseende medlemsstaterna att erkänna krisens konsekvenser för den reala ekonomin och arbeta tillsammans med Europaparlamentet för att ge medborgarna de svar de förväntar sig på området för finansiella reformer.
19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utreda genomförbarheten av en uppsättning potentiella åtgärder som skulle kunna inbegripa antagande av IMF:s metodik, utnämnande av en företrädare för kommissionen till de ekonomier som berörs, förbättring av effekterna av Eurostats bedömningar av ekonomiska uppgifter, identifiering av potentiellt berörda EU-länder för att ge en tidig varning, bättre samordning av och ett stärkt samarbete om den ekonomiska politiken i euroområdet och en Europeisk valutafond. Parlamentet anser att det skulle vara en bra idé för EU att dra till sig finansiering på kapitalmarknaden, till exempel genom att utvidga det nuvarande systemet med EIB-obligationer, och att det under alla omständigheter är absolut nödvändigt att den valda åtgärden inte får någon negativ effekt för medlemsstaternas räntor.
Frigöra EU-medborgarens potential
20. Europaparlamentet beklagar att de europeiska medborgarna fortfarande möts av alltför många hinder när de flyttar inom Europa. Parlamentet betonar behovet av att underlätta den fria rörligheten för medborgare i alla avseenden: arbetstagare, tjänstemän, affärsmän, forskare, studenter och pensionärer. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att avskaffa alla rättsliga, formella och finansiella hinder för att genomföra den fria rörligheten för medborgare och arbetstagare i EU.
21. Europaparlamentet noterar att sysselsättning är en kärnfråga i den nuvarande diskussionen om krisen. Parlamentet betonar att det måste skapas konkurrenskraftiga arbetsmarknader som är tillgängliga för alla genom flexicuritysystem som ger större flexibilitet för arbetsgivarna samtidigt som de garanterar höga kortsiktiga arbetslöshetsunderstöd kombinerat med aktivt stöd för att hjälpa arbetstagare som förlorat sin anställning att komma tillbaka in på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att särskilt fokusera på ungdomsarbetslösheten samt på att den arbetsföra befolkningen i EU åldras, vilket kommer att innebära en allvarlig utmaning för konkurrenskraften och den ekonomiska tillväxten på medellång och lång sikt i EU.
22. Europaparlamentet betonar behovet att se bortom krisen och kartlägga europeiska program för att möjliggöra kunskapsmigrering, förhindra en europeisk ”kompetensflykt” och främja spetskompetens, samt ett nätverk med ledande universitet på internationell nivå.
23. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att genomföra EU:s ambitiösa sociala agenda, som inbegriper främjandet av längre och hälsosammare liv, bekämpning av fattigdom och socialt utanförskap, möjligheter för arbetstagare att kombinera anställning med omsorgsansvar, bekämpning av diskriminering och främjande av integrering av jämställdhetsperspektivet och jämställdhet mellan kvinnor och män.
Frigöra potentialen hos EU:s inre marknad
24. Europaparlamentet konstaterar att Europas inre marknad tillgodoser invånarnas behov och därför i hög grad bidrar till Europas välstånd. Den inre marknaden är en marknad med nästan 500 miljoner konsumenter och ökad handel har gjort att välståndet i EU har ökat med 10 procent av nationalinkomsten, det vill säga med omkring 8 000 euro per hushåll årligen.
25. Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang det uppdrag som Mario Monti har fått och som går ut på att föreslå nya idéer för att återuppliva Europas gemensamma marknad och skapa balans mellan marknader, skatter samt sociala och miljömässiga krav.
26. Europaparlamentet beklagar europeiska regeringars protektionistiska tendenser som hotar att rasera 50 års arbete med att skapa ekonomisk integration och solidaritet, vilket skulle vara till skada för både konsumenter och producenter. Parlamentet betonar vikten av att se till att den inre marknaden inte blir ett hinder i sig för import från och export till tredjeländer.
27. Europaparlamentet understryker behovet av att fullborda den inre marknaden, med hänsyn till behovet av tjänster av allmänt intresse som håller hög kvalitet.
28. Europaparlamentet har bestämt sig för att strikt tillämpa sina kontrollbefogenheter och om lämpligt återkalla genomförandeakter och delegerade akter. Parlamentet uppmuntrar dessutom kommissionen att överväga tidsfristklausuler som garanterar att all lagstiftning ses över för att avgöra huruvida lagstiftningen fungerar och är fördelaktig, och för att upphäva den om så inte är fallet.
29. Europaparlamentet anser att framsteg på den inre marknaden inte ska baseras på den minsta gemensamma nämnaren. Kommissionen uppmuntras därför att ta ledningen och komma med djärva förslag. Medlemsstaterna bör använda metoden för förstärkt samordning på områden där man i försöken att nå en överenskommelse har hamnat i ett dödläge, t.ex. vad gäller
- den fria marknaden för tjänster (bl.a. inom hälso- och sjukvårdssektorn, transportsektorn och postsektorn),
- den europeiska digitala marknaden,
- införandet av en gemensam patent,
- europeisk upphovsrätt,
- en gemensam konsoliderad bolagsskattebas,
- en gemensam stadga för ett europeiskt privat aktiebolag,
- alternativa instrument för konsumentavtalsrätt på konsument- och försäkringsområdet,
- antagandet av grön smart teknik.
- betonar att andra länder ska kunna delta i dessa ”pionjärsinitiativ” i ett senare skede.
30. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att lägga fram förslag om att införa tidsfristklausuler som innebär att regler för EU:s inre marknad automatiskt börjar gälla vid en särskild tidpunkt om medlemsstaterna inte har införlivat dem i tid.
En budget med en smart inkluderande och hållbar tillväxt som prioritering för 2000-talet
31. Europaparlamentet anser att den nuvarande budgeten inte i tillräcklig utsträckning speglar de finansiella behoven för att möta 2000-talets utmaningar. Parlamentet beklagar att av 1 000 euro går endast 6 euro till investeringar i forskning och utveckling och anser att man i nästa budget måste öka fokus på investeringar i en hållbar, forskningsstyrd och kunskapsbaserad ekonomi.
32. Europaparlamentet beklagar att jordbrukssektorn inte nämns i de ursprungliga förslagen till EU:s 2020-strategi, trots jordbrukssektorns potential att aktivt bidra till dess viktigaste prioriteringar.
33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen med kraft att komma med ett ambitiöst förslag till budget som speglar de prioriteringar som beskrivs i EU:s 2020-strategi, däribland grön tillväxt, energieffektivitet, ökad forskning och utveckling, livslångt lärande och de utmaningar som klimatförändringarna utgör.
34. Europaparlamentet anser att EU bör satsa på särskilda ekonomiska EU-projekt, som att anlägga ett verkligt europeiskt energinät, slutföra Galileo-projektet, utnyttja grön teknik mer, inklusive systematisk renovering av EU:s byggnadsbestånd, e-hälsa samt förbättrad och uppdaterad IKT-infrastruktur.
Frigöra medlemsstaternas potential att uppfylla målen i EU:s 2020-strategi
35. Europaparlamentet beklagar att kommissionens och medlemsstaternas genomförande av EU:s budget för femtonde gången har mötts av ett negativt yttrande från revisionsrätten. Parlamentet betonar att medlemsstaterna själva har ansvaret för att förvalta 80 procent av EU-budgeten. Parlamentet uppmanar kommissionen att sätta större press på medlemsstaterna att ta politiskt ansvar för att EU-medlen används korrekt genom att kräva nationella förvaltningsförklaringar och överväga ekonomiska sanktioner om medlemsstater vägrar att samarbeta. Parlamentet uppmuntrar revisionsrätten att lägga fram förslag om bättre revisionsrutiner och minskad byråkrati för små och medelstora företag.
36. Europaparlamentet understryker att EU-medel bör vara förknippade med krav på en resultatinriktad politik och på att målen i EU:s 2020-strategi ska uppfyllas. Parlamentet framhåller att EU:s strukturfonder bör vara inriktade på innovation samt forskning och utbildning för att öka EU:s konkurrenskraft, medan fokus för sammanhållningspolitiken huvudsakligen bör vara territorial sammanhållning och samarbete mellan medlemsstaterna.
37. Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör införa ett uttalande i dessa förvaltningsförklaringar som visar hur de har använt EU-medel för att uppnå de olika målen i EU:s 2020-strategi.
38. Europaparlamentet menar att de medlemsstater som levererar trovärdiga handlingsplaner bör vara berättigade till ytterligare stöd från strukturfonderna, medan medlemsstater som inte lämnar in nationella förvaltningsförklaringar som visar att EU-medel har använts på ett korrekt sätt för att uppnå målen i EU:s 2020-strategi bör få mindre stöd, utan att utesluta alternativa stödmetoder för att öka deras förmåga att agera.
39. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet och kommissionen.