Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om Ryssland, särskilt resolutionen av den 17 september 2009(1),

–   med beaktande av sin resolution av den 17 september 2009 om de externa aspekterna av en tryggad energiförsörjning(2),

–   med beaktande av sin resolution om toppmötet mellan EU och Ryssland i Stockholm i November 2009(3),

–   med beaktande av partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Ryssland som trädde i kraft 1997 och löpte ut i slutet av 2007,

–   med beaktande av samråden mellan EU och Ryssland om mänskliga rättigheter,

–   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Trots ökande handel och ömsesidigt beroende håller förbindelserna mellan EU och Ryssland på att stagnera till följd av missförstånd och misstro i fråga om grundläggande politiska och ekonomiska frågor. Det här har hindrat parterna från att ingå ett genuint strategiskt partnerskap.

B.  Få framsteg av betydelse har gjorts i anslutning till förhandlingarna om ett nytt avtal som ska ersätta det avtal om partnerskap och samarbete som löpte ut 2007.

C. Många problem leder fortfarande till oförutsedda förseningar i samband med färdplanerna för genomförandet av de fyra gemensamma områdena.

D. Energifrågor spelar fortfarande en central och strategisk roll i förbindelserna mellan EU och Ryssland. Rysslands beslut att ta tillbaka sin underskrift från fördraget om energistadgan gör dessa förbindelser ännu mer komplicerade, fördröjer förhandlingarna om nya partnerskaps- och samarbetsavtal och inverkar negativt på energidialogen och dess eventuella utveckling i framtiden.

E.  Den 1 juni, vid toppmötets slut, godkände EU och Ryssland ett gemensamt uttalande om prioriteringar för det nya partnerskapet för modernisering vars målsättning är att modernisera de båda parternas ekonomi och samhälle. En betydande del av dessa prioriteringar är av ekonomisk, handelsmässig och reglerande karaktär. De båda parternas samordnare har fått i uppgift att göra upp en handlingsplan för genomförandet av de första konkreta projekten.

F.  Trots att de ryska myndigheterna börjat förhålla sig mer positivt än tidigare är yttrande-, förenings- och mötesfriheten i Ryssland fortfarande hotad. Människorättsaktivister, oberoende organisationer inom det civila samhället, politiskt oppositionella, oberoende medier och vanliga medborgare ställs ofta inför inskränkningar eller hinder i samband med sina initiativ och aktiviteter. Särskilt bekymmersam är denna situation i norra Kaukasien.

G. Den 31 maj demonstrerade ett tusental personer i ett fyrtiotal städer runtom i Ryssland för att markera sitt stöd för artikel 31 i konstitutionen som garanterar mötesfrihet. Vid demonstrationen i Moskva var en ovanligt tung polisstyrka närvarande. Omkring 180 demonstranter arresterades, en del av dem misshandlades och frigavs senare.

H. Den 37-årige Sergej Magnitskij, rysk advokat specialiserad på korruption och representant för investmentbolaget Hermitage, vittnade i en korruptionshärva om att tjänstemän vid det ryska inrikesministeriet hade tillskansat sig 230 miljoner dollar. Som vedergällning arresterades han en månad senare av dessa tjänstemän vid inrikesministeriet på basis av falska anklagelser och hölls sedan häktad i tolv månader utan rättegång. När han vägrade att dra tillbaka sitt vittnesmål förvägrade man honom medicinsk vård, som kunde ha räddat hans liv, och berövade honom sömn, mat och vatten, vilket ledde till hands död i fängelse den 16 november 2009.

I.   I april 2010 krävde gruppen Moskva-Helsingfors att en mordutredning skulle inledas mot fem tjänstemän vid det ryska inrikesministeriet och Förenta staternas Helsingforskommission offentliggjorde en lista på 60 ryska tjänstemän involverade i den korruptionsaffär som Sergej Magnitskij hade vittnat om. Kommissionen påtalade den olagliga arresteringen av Magnitskij, hämndförföljelserna, tortyren och hans död i fängelse och krävde att Förenta staterna skulle införa permanenta viseringssanktioner mot dessa tjänstemän, deras närstående och familjemedlemmar.

J.   Energi är ett viktigt verktyg i Rysslands utrikespolitik. EU:s starka beroende av fossila bränslen hindrar utvecklingen av en balanserad och samstämd europeisk strategi gentemot Ryssland baserad på värderingar. För EU är det av stor betydelse att tala med en röst och manifestera en stark inre solidaritet.

K. Undertecknandet för en tid sedan av ett nytt fördrag om minskning av strategiska vapen (Start) mellan Ryssland och Förenta staterna och närmandet i frågorna om icke-spridning av kärnvapen och Iran banar väg för ett nytt klimat och en förstärkt dialog med Ryssland om säkerhetsfrågor i Europa och Mellanöstern.

L.  Det ligger i både Rysslands och EU:s intresse att det råder fred och stabilitet i de gemensamma grannländerna. En öppen och rättfram dialog bör utvecklas om kriserna i dessa länder och särskild hänsyn tas till de låsta konflikterna och Rysslands beslut att gå vidare med frågan om självständighet och säkerhetsarrangemang för Abchazien och Sydossetien.

M. Som medlem av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa och Europarådet är Ryssland förpliktigat att respektera yttrande- och mötesfriheten.

1.  Europaparlamentet välkomnar den öppna och konstruktiva inställning som båda sidor visade under toppmötet i Rostov-na-Donu vilket möjliggjorde lanseringen av partnerskapet för modernisering. Parlamentet hoppas att det förnyade samarbetet kan förbättra de nuvarande förbindelserna och omvandla det här partnerskapet, som i dagens läge är av pragmatisk natur, till ett genuint partnerskap baserat på värderingar med vars hjälp nuvarande meningsskiljaktigheter om en del kärnfrågor kan övervinnas.

2.  Europaparlamentet anser att begreppet modernisering inte enbart kan begränsas till ekonomiskt samarbete och teknisk innovation, utan att man också måste gå vidare med en ambitiös process av inhemska reformer som inbegriper konsolidering av demokratiska institutioner och ett pålitligt rättsväsende, respekt för rättsstatens principer och en fri utveckling av ett genuint civilt samhälle.

3.  Europaparlamentet ser fram emot handlingsplanen för genomförandet av de första projekten som samordnarna ska lägga fram förslag om och betonar i detta sammanhang att främjande av en hållbar ekonomi med låga koldioxidutsläpp, förbättrande av energieffektivitet och bekämpande av klimatförändringarna måste ingå som grundläggande delar i denna plan. Kommissionen uppmanas att i vederbörlig ordning informera parlamentet om utarbetandet av den här planen.

4.  Europaparlamentet beklagar att de nio samtalsrundorna om det nya partnerskaps- och samarbetsavtalet inte lett till förväntade resultat och uppmanar parterna att göra sitt bästa för att underlätta förhandlingarna om ett nytt och långtgående ramavtal baserat på genuint gemensamma värderingar och intressen. Parlamentet ber de ryska myndigheterna att klargöra för Rysslands hållning till den planerade tullunionen med Vitryssland och Kazakstan, vilken skulle kunna bli ett hinder för fördjupade handelsförbindelser och ekonomiska förbindelser med EU.

5.  Europaparlamentet påpekar att färdplanen för förverkligandet av de fyra gemensamma områdena bör ses som en central del av förhandlingarna och uppmanar i detta avseende kommissionen att lägga fram en utvärdering av det nuvarande partnerskaps- och samarbetsavtalet, där man undersöker om avtalets potential har utnyttjats fullt ut och vad som behöver göras för att undvika tidigare misstag och tillkortakommanden. Parlamentet efterlyser en översyn av de många gemensamma kommittéer, arbetsgrupper och samrådsmekanismer som de två sidorna har, så att arbetet inom dessa kan stramas upp och göras mer effektivt.

6.  Europaparlamentet betonar ännu en gång att demokrati och mänskliga rättigheter måste utgöra kärnan i alla framtida avtal med Ryssland, särskilt när det gäller definition och infogande av en effektiv och fungerande människorättsklausul, och framhåller att kvaliteten och djupet hos de framtida förbindelserna är beroende av respekt och stöd för dessa värderingar.

7.  Europaparlamentet välkomnar Rysslands ratificering av protokoll 14 till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och landets bekräftelse om att ett moratorium för dödsstraff införts. Om Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna skulle avge fällande dom mot Ryssland, kräver parlamentet att de ryska myndigheterna på nytt utreder och ser över de rättsliga systemen för att ytterligare överträdelser av internationell rätt ska kunna undvikas.

8.  Europaparlamentet noterar att utvärderingen av människorättsdialogen mellan EU och Ryssland har inletts och bör vara slutförd i slutet av juni. Parlamentet upprepar sitt krav på att denna dialog bör förstärkas och göras mer effektiv och resultatinriktad med deltagande av de ryska justitieministerierna och inrikes- och utrikesministerierna i Bryssel och Moskva. Europaparlamentet måste också involveras fullt ut på alla nivåer.

9.  Parlamentet anser i detta sammanhang att de informationsmöten som kommissionen anordnar med aktörer från det civila samhället före den officiella dialogen om mänskliga rättigheter är ett viktigt verktyg som bör stärkas på vederbörligt sätt, även med Ryssland som värd, och beaktas av de ryska myndigheterna, och att de här mötena skulle kunna äga rum i form av fullt utvecklade rättsliga seminarier, där representanter från universitetsvärlden och det civila samhället samt tjänstemän från båda sidor skulle delta.

10. Europaparlamentet uppmanar mot denna bakgrund de ryska myndigheterna att sätta stopp för den omfattande straffrihet som fortfarande gäller för förövare av våldsbrott mot människorättsaktivister. Framför allt bör kampen mot den atmosfär av terror och laglöshet som råder i norra Kaukasus prioriteras och människorättsaktivisternas fysiska integritet skyddas och garanteras i enlighet med de aktuella internationella och regionala instrumenten för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar särskilt de ryska myndigheterna att anta åtgärder för att skydda människorättsaktivister, till exempel att inleda utredningar så fort något hot mot dem kommer till åklagares eller rättsväsendets kännedom.

11. Europaparlamentet understöder kommissarien för mänskliga rättigheter i Ryssland Vladimir Lukins krav om en undersökning av det tunga polisuppbådet i samband med protesterna den 31 maj.

12. Europaparlamentet anmodar de ryska rättsliga myndigheterna att fortsätta utredningen av omständigheterna kring Sergej Magnitskijs död. Parlamentet kräver att ett inreseförbud till EU införs för de sextio ryska tjänstemän som är involverade i fallet och uppmanar de brottsbekämpande organen i EU till samarbete i syfte att frysa dessa ryska tjänstemäns bankkonton och övriga tillgångar i EU:s samtliga medlemsstater.

13. Europaparlamentet beklagar inskränkningen av allt flera grundläggande och konstitutionella rättigheter avseende religionsfrihet, då en del religiösa minoriteter inte får utöva sina religioner fritt.

14. Europaparlamentet understryker att bekämpningen av terrorism inte får leda till ytterligare inskränkningar av de grundläggande medborgerliga rättigheterna. Parlamentet ser i detta sammanhang med djup oro på ett eventuellt missbruk i framtiden av ett förslag till ändring av lagen om FSB, vilket skulle ge FSB fullmakt att vidta ”förebyggande åtgärder” mot personer som misstänks vara inblandade i extremistisk verksamhet.

15. Europaparlamentet välkomnar beslutet att låta dialogen om viseringsliberalisering övergå i ett operativt och praktiskt skede, men påpekar samtidigt att framstegen på det här området kommer att bero på de konkreta framsteg som görs när det gäller respekten för rättstatsprincipen och genomförandet av grundläggande människorättsnormer.

16. Europaparlamentet uppmanar med avseende på detta de ryska myndigheterna att bekämpa godtycke och inte utnyttja rättsväsendet som ett politiskt vapen. Parlamentet kräver i synnerhet att behandlingen förbättras av Michail Chodorkovskij och Platon Lebedev, två kända personer som hålls fängslade, att dessa fångar garanteras rättvisa och opartiska rättegångar och att man sätter stopp för ytterligare förföljelser på politisk grund.

17. Europaparlamentet beklagar det faktum att det saknas en genuin gemensam europeisk politik för energisäkerhet, vilket har som följd att EU:s hållning till Ryssland inte är samordnad. Parlamentet påpekar att en del medlemsstaters undertecknande av vissa bilaterala energiavtal kan leda till en underminering av intressen och till ett ifrågasättande av EU:s och de övriga medlemsstaternas strategiska prioriterade projekt. Parlamentet påpekar att EU:s starka energiberoende av Ryssland kraftigt undergräver unionens utrikespolitiska sammanhållning, bestämdhet och långsiktighet.

18. Europaparlamentet betonar att fördjupade relationer mellan grannländerna i öst och EU inte på något sätt är ett alternativ till sunda och goda grannförbindelser mellan dessa länder och Moskva, och uppmanar Ryssland att förhålla sig positivt och konstruktivt till det östliga partnerskapet.

19. Europaparlamentet beklagar att inga framsteg gjorts avseende de frusna konflikterna. Parlamentet beklagar djupt det beslut som FSB:s gränsdirektorat meddelat, nämligen att man beslutat bygga modern gränsinfrastruktur och uppföra en oavbruten linje av barriärer mellan Sydossetien och Georgien i syfte att skapa ytterligare splittring och isolera provinsen Georgien från Tbilisi. Det uppmanar de ryska myndigheterna att till fullo respektera det ”sexpunktsavtal” som slöts den 12 augusti 2008, vilket ger EU:s övervakningsuppdrag (EUMM) i Georgien obegränsat tillträde till de två utbrytarregionerna.

20. Europaparlamentet noterar Merkels och Medvedevs förslag att inrätta en säkerhetskommitté för EU och Ryssland så att större framsteg i frågor som rör gemensam säkerhet kan åstadkommas. Parlamentet anser att ett initiativ på så hög nivå skulle kunna bli en plattform där aktuella säkerhetsförslag klargörs och ett vidare samarbete med Nato utreds.

21. Europaparlamentet välkomnar flera tyska företags initiativ att avhålla sig från korruption och uppmanar de ryska myndigheterna att stödja initiativet genom stärkta åtgärder mot korruption på nationell nivå för att kunna erbjuda utländska investeringar ett bättre klimat.

22. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaterna, Ryska federationens regering och parlament samt Europarådet.

(1) Antagna texter, P7_TA(2009)0022. (2) Antagna texter, P7_TA(2009)0021. (3) Antagna texter, P7_TA(2009)0064.