FÖRSLAG TILL RESOLUTION om romernas situation och om den fria rörligheten inom Europeiska unionen
6.9.2010
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Hannes Swoboda, Monika Flašíková Beňová, Kinga Göncz, Rovana Plumb, María Muñiz De Urquiza, Claude Moraes, Sylvie Guillaume, Juan Fernando López Aguilar, Tanja Fajon, Rita Borsellino för S&D-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0493/2010
B7‑0493/2010
Europaparlamentets resolution om romernas situation och om den fria rörligheten inom Europeiska unionen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 1, 8, 20, 21, 19, 24, 25, 35 och 45,
– med beaktande av artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen, i vilka de grundläggande rättigheter och principer som gäller i unionen fastställs, inbegripet principerna om icke-diskriminering och fri rörlighet,
– med beaktande av artiklarna 8, 9, 10, 16, 18, 19, 20, 21, 151, 153 och 157 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av sina resolutioner av den 28 april 2005 om romernas situation i Europeiska unionen, av den 1 juni 2006 om situationen för de romska kvinnorna i Europeiska unionen, av den 15 november 2007 om tillämpningen av direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier, av den 31 januari 2008 om en europeisk strategi för romer, av den 10 juli 2008 om folkräkningen av romerna i Italien på grundval av etniskt ursprung, av den 11 mars 2009 om romernas sociala situation och bättre tillgång för romer till EU:s arbetsmarknad samt av den 25 mars 2010 om det andra toppmötet om romer,
– med beaktande av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung, rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet, rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen, Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier samt direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter,
– med beaktande av de rapporter om romer, rasism och främlingsfientlighet i EU:s medlemsstater under 2009 som offentliggjorts av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter samt rapporterna från Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg,
– med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte i december 2007 och i juni 2008, slutsatserna från rådets (allmänna frågor) möte i december 2008 samt slutsatserna från rådet (sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) om romernas integrering, vilka antogs i Luxemburg den 8 juni 2009,
– med beaktande av att ett antal EU-medlemsstater, kandidatländer och andra länder där unionens institutioner har en omfattande närvaro 2005 utropade ett ”decennium för integrering av romer” och inrättade en utbildningsfond för romer,
– med beaktande av slutsatserna från det första europeiska toppmötet om romer (Bryssel, 16 september 2008) och av det andra europeiska toppmötet om romer (Córdoba, 8 april 2010),
– med beaktande av det betänkande om en EU-strategi för integrering av romer som utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor förväntas lägga fram i slutet av 2010,
– med beaktande av rekommendationerna från FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering vid dess 77:e session (den 2–27 augusti 2010) med avseende på Danmark, Estland, Frankrike, Rumänien och Slovenien,
– med beaktande av den fjärde rapporten om Frankrike från Europarådets kommission mot rasism och intolerans (ECRI), vilken offentliggjordes den 15 juni 2010,
– med beaktande av de tio gemensamma grundläggande principerna för romers integrering,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Europeiska unionen är grundad på de principer som skrivits in i stadgan om de grundläggande rättigheterna och i fördragen, däribland principerna om icke-diskriminering, de specifika rättigheter som definierar EU-medborgarskapet samt rätten till skydd av personuppgifter.
B. Dessa principer genomförs genom ovannämnda direktiv 2000/43/EG, 2000/78/EG, 2004/38/EG och 95/46/EG.
C. Europas 10–12 miljoner romer utsätts fortfarande för allvarlig och systematisk diskriminering inom utbildning (särskilt genom segregering), boende (särskilt genom vräkningar och undermåliga levnadsvillkor, ofta i slumområden), sysselsättning (genom särskilt hög arbetslöshet bland romerna) samt i fråga om lika tillgång till sjukvårdssystem och andra offentliga tjänster. Deltagandet i det politiska livet är också anmärkningsvärt lågt bland romerna.
D. Majoriteten av Europas romer blev EU-medborgare efter utvidgningarna 2004 och 2007 och har i denna egenskap rätt att med sina familjer flytta och bosätta sig fritt inom medlemsstaternas territorium.
E. Många romer och romska grupper som har valt att slå sig ned i en annan medlemsstat än den där de är medborgare befinner sig i en särskilt utsatt situation.
F. Romer har skickats tillbaka från flera medlemsstater, och nyligen Frankrike, där regeringen under perioden mars–augusti 2010 antingen har utvisat eller ”frivilligt” låtit återsända hundratals romer som är EU-medborgare.
G. Detta uppträdande har åtföljts av en stigmatisering av romerna och en allmän antiziganism i den politiska retoriken.
H. Europaparlamentet har vid ett flertal tillfällen uppmanat kommissionen att utarbeta en EU‑strategi för romer till förmån för principerna om lika möjligheter och social integrering i hela Europa.
I. EU förfogar över en rad instrument som kan användas för att bekämpa romernas utanförskap, till exempel den nya möjlighet som ges inom ramen för strukturfonderna att avsätta upp till två procent av det totala anslaget från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) till bostäder till förmån för marginaliserade grupper och som kommer att börja gälla under 2010, och de befintliga möjligheterna inom ramen för Europeiska socialfonden.
J. Kampen mot diskriminering av romer genom att garantera deras rätt till utbildning, sysselsättning, hälsovård, bostäder och fri rörlighet i medlemsstaterna har gett blandat resultat och arbetet har gått långsamt. Romernas representation inom regeringsstrukturer och offentlig förvaltning i medlemsstaterna bör utökas.
1. Europaparlamentet påminner om att Europeiska unionen över allt annat är en gemenskap som bygger på värden och principer som syftar till ett öppet samhälle för alla, särskilt genom förbud mot alla former av diskriminering och genom att EU-medborgarskapet definieras.
2. Europaparlamentet understryker att alla EU-medborgare och deras familjer har rätt att röra sig fritt och bosätta sig i hela EU. Detta utgör en pelare i EU-medborgarskapet såsom det definieras i fördragen, och genomförs genom direktiv 2004/38/EG, vilket alla medlemsstater förväntas tillämpa och följa.
3. Europaparlamentet uttrycker djup oro över de åtgärder som den franska regeringen nyligen vidtagit för att återsända, med ledsagare eller under förevändningen att det rör sig om humanitärt bistånd, hundratals romer som är EU-medborgare till deras ursprungsländer. De franska myndigheterna uppmanas att omedelbart upphöra med dessa metoder.
4. Europaparlamentet är djupt oroat särskilt över den hätska och öppet diskriminerande retorik som har präglat den politiska debatten under återsändandet av romerna och som skapar grogrund för rasistiska uttalanden och handlingar från högerextremistiska grupper. Parlamentet uppmanar därför beslutsfattarna att ta sitt ansvar och tar avstånd från alla yttranden som kopplar samman minoriteter och invandrare med kriminalitet och frammanar diskriminerande stereotyper.
5. I detta sammanhang påminner Europaparlamentet om att begränsningar av den fria rörligheten och utvisningar av EU-medborgare i direktiv 2004/38/EG betraktas som undantag som hålls inom mycket bestämda och tydliga ramar. Beslut om utvisning måste bedömas och fattas från fall till fall, med beaktande av personliga omständigheter, och rättssäkerhetsgarantier och tillgång till domstolsprövning måste säkerställas (artiklarna 28, 30 och 31).
6. Europaparlamentet understryker också att bristande ekonomiska resurser, enligt direktiv 2004/38/EG, inte under några omständigheter berättigar automatisk utvisning av EU-medborgare (skäl 16 och artikel 14), och att all begränsning av den fria rörligheten och den fria bosättningen med hänvisning till offentliga föreskrifter, den allmänna ordningen samt allmänhetens hälsa och säkerhet uteslutande måste grunda sig på de berörda personernas eget uppförande och inte på allmänna överväganden för förebyggande åtgärder eller på etniskt eller nationellt ursprung.
7. Europaparlamentet har invändningar angående proportionaliteten i sådan insamling av biometriska uppgifter om EU-medborgare som inte görs i brottsbekämpningssyfte eller för säkerhetsändamål. Parlamentet påminner om att nationella biometriska databaser över EU-medborgare, liksom all kartläggning av EU-medborgare, måste vara föremål för individuell bedömning och säkerställa icke-diskriminering samt respektera garantier och principer för uppgiftsskydd, i överensstämmelse med direktiven 2000/43/EG och 95/45/EG.
8. Det är med djupt beklagande som Europaparlamentet noterar den sena och begränsade reaktionen från kommissionen, fördragens väktare, som ska kontrollera att medlemsstaternas åtgärder står i överensstämmelse med EU:s primärrätt och lagstiftning, i synnerhet de ovannämnda direktiven om icke-diskriminering, den fria rörligheten och rätten till personlig integritet för personuppgifter. Parlamentet upprepar sina farhågor angående konsekvenserna av den nuvarande fördelningen mellan kommissionens ledamöter av ansvaret för politiken för romer och efterlyser en stark övergripande samordning i syfte att säkra snabba och effektiva reaktioner i framtiden.
9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte vika från de värden och principer som är inskrivna i stadgan om de grundläggande rättigheterna och i fördragen och att snabbt göra en fullständig analys av situationen i Frankrike och i alla medlemsstater när det gäller frågan huruvida politiken för romerna står i överensstämmelse med EU:s lagstiftning.
10. Med tanke på frågans brådskande karaktär är Europaparlamentet djupt oroat över att kommissionen hittills inte har svarat på parlamentets uppmaningar från januari 2008 och mars 2010 om att i samarbete med medlemsstaterna utarbeta en EU‑strategi för romerna. Parlamentet uppmanar ännu en gång kommissionen att utveckla en övergripande EU‑strategi för integrering av romerna.
11. Europaparlamentet anser att EU och alla medlemsstater delar ansvaret för romernas integrering, något som kräver ett helhetsgrepp på EU-nivå i form av en EU-strategi för romer på grundval av utfästelserna från det andra toppmötet om romer i Córdoba.
· Frågor som berör romerna måste integreras i all europeisk och nationell politik om grundläggande rättigheter och skydd mot rasism, fattigdom och socialt utanförskap.
· Färdplanen i den integrerade plattformen för romers integrering måste utformas bättre och de främsta målen och resultaten prioriteras.
· EU:s befintliga finansiella instrument måste komma romerna till del, och deras integrering i samhället måste underlättas genom övervakning av resursutnyttjandet. Vidare måste man införa en ny villkorlighet, så att resurserna används på ett sätt som bättre tar hänsyn till romernas situation.
12. Europaparlamentet anser att det måste till ett sammansatt utvecklingsprogram som riktar sig till alla berörda politikområden på samma gång och som möjliggör omedelbara ingripanden i slumområden där man kämpar med allvarliga strukturella problem. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att se till att bestämmelser om lika möjligheter följs till punkt och pricka under hela genomförandet av verksamhetsprogrammen, så att projekten inte, vare sig direkt eller indirekt, ökar romernas segregering och utanförskap. Den 10 februari 2010 antog parlamentet ett betänkande om stödberättigade bostadsinsatser till förmån för marginaliserade befolkningsgrupper, i vilket det fastställs åtgärder för bostadsinsatser för utsatta grupper inom ramen för Eruf. Parlamentet vill se ett snabbt genomförande av den ändrade förordningen så att medlemsstaterna aktivt kan dra nytta av denna möjlighet.
13. Europaparlamentet uttrycker sin oro över att romer tvångsåtersänds till länder på västra Balkan där de riskerar att stå utan tak över huvudet och att diskrimineras. Parlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att trygga respekten för deras grundläggande rättigheter, bland annat genom att tillhandahålla lämpligt stöd och genomföra kontroller.
14. Europaparlamentet rekommenderar rådet att anta en gemensam ståndpunkt om strukturfonderna och föranslutningsstödet som återspeglar EU:s politiska åtagande att främja integreringen av romer och att se till att de gemensamma grundläggande principerna för romers integrering beaktas vid alla översyner av de relevanta operativa programmen, även inför nästa programperiod. Kommissionen uppmanas att analysera och utvärdera de sociala konsekvenserna hittills av det föranslutningsstöd och de strukturfonder som använts till förmån för utsatta grupper, att dra slutsatser av detta samt att utarbeta nya strategier och bestämmelser om det anses vara nödvändigt på detta område.
15. Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att se till att romska grupper, från gräsrotsnivå till icke-statliga organisationer på internationell nivå, engageras i arbetet med att utveckla en omfattande EU-strategi för romerna. De bör engageras i samtliga aspekter som rör planering, genomförande och kontroll. EU-institutionerna uppmanas också att dra lärdom av erfarenheterna från programmet ”Decennium för integrering av romer 2005−2015”, OSSE:s handlingsplan samt av rekommendationerna från Europarådet, FN och Europaparlamentet.
16. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar och parlament, Europeiska datatillsynsmannen samt Europarådet och OSSE.