Förfarande : 2010/2846(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B7-0497/2010

Ingivna texter :

B7-0497/2010

Debatter :

Omröstningar :

PV 08/09/2010 - 6.3
CRE 08/09/2010 - 6.3

Antagna texter :

P7_TA(2010)0310

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 128kWORD 70k
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0494/2010
6.9.2010
PE446.580v01-00
 
B7-0497/2010

till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik

i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen


om mänskliga rättigheter i Iran, särskilt i fallen Sakineh Mohammadi Ashtiani och Zahra Bahrami


Frédérique Ries, Marietje Schaake, Ramon Tremosa i Balcells, Marielle De Sarnez, Alexander Alvaro, Renate Weber, Leonidas Donskis, Niccolò Rinaldi, Sonia Alfano för ALDE-gruppen

Europaparlamentets resolution om mänskliga rättigheter i Iran, särskilt i fallen Sakineh Mohammadi Ashtiani och Zahra Bahrami   
B7‑0497/2010

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om Iran, särskilt resolutionerna om mänskliga rättigheter,

–   med beaktande om fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och EU‑medlemsstaternas författningar,

–   med beaktande av uttalandet den 6 juli 2010 av Catherine Ashton, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, om de förestående avrättningarna i Iran,

–   med beaktande av det öppna brevet av den 7 juli 2010, ställt till Irans regering, om fallet Sakineh Mohammadi Ashtiani, som publicerades i The Times och också undertecknades av Europaparlamentets talman Jerzy Buzek,

–   med beaktande av det gemensamma uttalandet från Transatlantiska lagstiftardialogen i juni 2010 om de mänskliga rättigheterna i Iran,

–   med beaktande av fallet med Zahra Bahrami, en nederländsk-iransk kvinna, som har suttit i isoleringscell i Evinfängelset i över åtta månader,

–   med beaktande av fallet med Sakineh Mohammadi Ashtiani, som har dömts till döden efter anklagelser om äktenskapsbrott och som suttit i dödscell sedan 2006,

–   med beaktande av uttalandet av Europaparlamentets talman den 11 augusti 2010 om beslutet att döma sju religiösa bahai-ledare i Iran till 20 års fängelse,

–   med beaktande av uttalandet av Europaparlamentets talman den 9 oktober 2009, där han på nytt bekräftade Europaparlamentets engagemang för ett globalt avskaffande av dödsstraffet,

–   med beaktande av rapporten av den 23 september 2009 från FN:s generalsekreterare om människorättsläget i Islamiska republiken Iran,

–   med beaktande av FN:s generalförsamlings resolutioner 62/149 av den 18 december 2007 och 63/168 av den 18 december 2008 om ett moratorium för tillämpningen av dödsstraff,

–   med beaktande av Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering och konventionen om barnets rättigheter, som alla undertecknats av Islamiska republiken Iran,

–   med beaktande av Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser från 1963,

–   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Den allmänna människorättssituationen i Iran har stadigt förvärrats.

B.  Europaparlamentet är särskilt oroat över fallen Sakineh Mohammadi Ashtiani och Zahra Bahrami.

C. Sakineh Mohammadi Ashtiani, en iransk-azerisk kvinna, har suttit i dödscell i Iran sedan 2006.

D. Hennes kontroversiella fall uppmärksammades internationellt 2010 efter rapporter om att hon skulle ha fällts för äktenskapsbrott och dömts till döden genom stening.

E.  Avrättning genom stening återinfördes 1979 under den islamiska revolutionen i Iran. Denna avrättningsmetod anses omänsklig och är den enda kvarvarande tortyr- och avrättningsmetoden.

F.  Experter uppskattar att mellan 200 och 300 kvinnor har avrättats genom stening sedan 1979 till följd av domar utfärdade av det iranska rättsväsendet.

G. Avrättning genom stening tillämpas även i Nigeria, Sudan, Somalia, Saudiarabien och Afghanistan.

H. En kampanj som genomfördes av Sakineh Mohammadi Ashtianis två barn ledde till att den planerade avrättning i juni 2010 ställdes in, men den lyckades inte upphäva dödsdomen.

I.   Zahra Bahrami, en 45-årig nederländsk-iransk kvinna, greps i samband med Ashura‑protesterna den 27 december 2009. Hon har suttit i isoleringscell i Evinfängelset i över åtta månader utan besöksrätt.

J.   De iranska myndigheterna har nekat Zahra Bahrami konsulärt stöd från de nederländska myndigheterna och inte informerat om hennes välbefinnande.

K. Det är EU-medlemsstaternas konstitutionella ansvar att värna om sina medborgares välbefinnande.

L.  EU-medlemsstaternas regeringar tar kontakt med medborgare som sitter fängslade utomlands, oberoende av vilka brott de begått.

M. Otaliga europeiska medborgare har dubbelt, iranskt, medborgarskap.

N. Iran erkänner inte dubbelt europeiskt och iranskt medborgarskap.

O. Den främsta anklagelsen mot Zahra Bahrami är att hon hotat Irans nationella säkerhet. Ingen advokat har utsetts för att försvara henne.

P.  Under de första månaderna av hennes fångenskap fick hennes familj ingen information om fallet.

Q. Både Sakineh Mohammadi Ashtiani och Zahra Bahrami har förmodligen utsatts för sexuella trakasserier samt fysisk och psykisk tortyr under utdragna förhör, och förhörsledare från underrättelsetjänsten har försökt tvinga fångarna till falska bekännelser och tv-intervjuer.

R.  Kränkningar av grundläggande mänskliga rättigheter i form av tortyr och misshandel av fångar, förvägrad sömn, isoleringsceller, hemliga fängslanden, tillämpning av grym, omänsklig eller förnedrande behandling, fysiska övergrepp, bl.a. sexuellt våld, samt straffrihet för statstjänstemän förekommer alltjämt i stor omfattning.

S.  Domarna mot bahai-religionens företrädare kommer som en chock och är en enorm besvikelse för alla som hade hoppats på en förbättring av människorättssituationen i Iran.

T.  Det råder starka tvivel om rättvisan och öppenhet i landets rättsliga förfaranden.

U. Det våldsamma fysiska, ekonomiska, politiska, rättsliga och sociala förtrycket mot politiska motståndare, människorättsaktivister, journalister, bloggare, lärare, intellektuella, akademiker, homosexuella, kvinnor, studenter, fackföreningsmedlemmar och medlemmar av religiösa, etniska och språkliga minoriteter fortsätter att öka.

V. Inskränkningar av pressfriheten och yttrandefriheten fortsätter att öka, vilket framgår av antalet journalister och bloggare som greps efter valet, den systematiska blockeringen av Internetmedier och informationskällor, störandet av satellitsändningar och konfiskeringen av flera framstående iranska journalisters pass.

W. I ett försök att sätta likhetstecken mellan politiskt motstånd och brott har det iranska domstolsväsendet kopplat samman personer som anklagats för brott med den politiska oppositionen i landet och anklagat politiska oppositionsanhängare för brott.

X. Det internationella samfundet har på grund av landets totala isolering inga möjligheter att kontrollera att de misstänktas mänskliga rättigheter respekteras, att de får en rättvis rättegång och att de får tillgång till en advokat.

Y. Den iranska regeringen har gripit ett flertal människorättsadvokater, bland andra Nasrin Sotoudeh, Mohammed Ali Dadkah, Mohammad Oliayifard, Mohammad Seifzadeh och Mohammad Mostafei, som tvingades i landsflykt för att han företrädde Sakineh Mohammadi Ashtiani.

Z.  Skattelagstiftningen utnyttjas för att förhindra människorättsadvokater från att utföra sitt arbete.

1.  Europaparlamentet hyllar modet hos alla de iranska män och kvinnor som kämpar för att försvara sina grundläggande friheter, sina mänskliga rättigheter och de demokratiska principerna och som önskar leva i ett samhälle fritt från förtryck och trakasserier.

2.  Europaparlamentet uppmanar den iranska regeringen att ompröva fallen Sakineh Mohammadi Ashtiani och Zahra Bahrami samt att ge dem en rättvis rättegång enligt internationella standarder och tillgång till en advokat och konsulärt stöd.

3.  Europaparlamentet uppmanar Irans regering att omedelbart anta lagstiftning som förbjuder stening och andra former av dödstraff, spöstraff och fängelsestraff för äktenskapsbrott eller andra brott, och att återinföra ett moratorium för avrättningar, i enlighet med kraven i resolutionerna 62/149 och 63/168 från FN:s generalförsamling.

4.  Europaparlamentet uppmanar de iranska myndigheterna att både i lagstiftning och i praxis avskaffa alla former av tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning samt att säkra en normal rättsordning och sätta stopp för straffriheten för människorättsbrott.

5.  Europaparlamentet beklagar djupt bristen på rättvisa och öppenhet i de rättsliga förfaranden och uppmanar de iranska myndigheterna att garantera rättvisa och öppna överklagandeförfaranden.

6.  Europaparlamentet uppmanar EU:s olika företrädare och den höga representanten att återuppta människorättsdialogen med Iran.

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, FN:s råd för de mänskliga rättigheterna samt Islamiska republiken Irans regering och parlament.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy