FÖRSLAG TILL RESOLUTION om den europeiska strategin för ekonomisk och social utveckling i bergsregioner, öregioner och glesbefolkade regioner
15.9.2010
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Riikka Manner, Ramona Nicole Mănescu, Pat the Cope Gallagher, Giommaria Uggias för ALDE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0518/2010
B7‑0520/2010
Europaparlamentets resolution om den europeiska strategin för ekonomisk och social utveckling i bergsregioner, öregioner och glesbefolkade regioner
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av avdelning XII i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och särskilt artikel 174,
– med beaktande av de förordningar som reglerar strukturfonderna för perioden 2007–2013,
– med beaktande av rådets beslut av den 6 oktober 2006 om gemenskapens strategiska riktlinjer för sammanhållningen[1],
– med beaktande av sin resolution av den 2 september 2003 om regioner med strukturella nackdelar (öregioner, bergsregioner och glesbefolkade regioner) inom ramen för sammanhållningspolitiken och de institutionella perspektiven,
– med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 7 juli 2005 om översynen av riktlinjerna för nationellt regionalstöd,
– med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2007 om öarna och naturliga och ekonomiska hinder inom ramen för regionalpolitiken,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 oktober 2008 med titeln ”Grönbok om territoriell sammanhållning – Att omvandla territoriell mångfald till styrka”,
– med beaktande av kommissionens arbetsdokument ”Regions 2020 - an assessment of future challenges for EU regions” (Regioner 2020 – En bedömning av de framtida utmaningarna för EU:s regioner) (SEK(2008)2868),
– med beaktande av kommissionens arbetsdokument om områden med specifika geografiska egenskaper (nr 2/2009),
– med beaktande av sin resolution av den 24 mars 2009 om grönboken om den territoriella sammanhållningen och en lägesanalys av debatten om den framtida reformen av sammanhållningspolitiken,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 juni 2009 om den sjätte rapporten om ekonomisk och social sammanhållning,
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 31 mars 2010 med titeln ”Sammanhållningspolitiken: Strategirapport 2010 om genomförandet av programmen 2007–2013” (SEK(2010)0360),
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Principen om territoriell sammanhållning har befästs i de förordningar som reglerar strukturfonderna för perioden 2007–2013 och är ett av EU:s viktigaste nya mål i enlighet med Lissabonfördraget. Principen syftar till att trygga en enhetlig utveckling genom att minska regionala skillnader och undanröja hinder för utvecklingen, inklusive hinder som kan tillskrivas naturbetingade eller geografiska nackdelar.
B. Enligt artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska särskild hänsyn tas till regioner med allvarliga och permanenta naturbetingade och demografiska nackdelar, såsom de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet samt öregioner och bergsregioner.
C. Bergsregioner, öregioner och glesbefolkade regioner står inför särskilda utmaningar på grund av de demografiska förändringarna, deras svåråtkomlighet, klimatförändringarna, migrationsfenomen, energiförsörjningsproblem och svårigheter att integreras regionalt.
1. Europaparlamentet välkomnar att den territoriella sammanhållningen har tagits upp som ett av EU:s nya mål i den nya artikeln 174 och anser att bestämmelserna i denna artikel bör omsättas i särskilda utvecklingsstrategier och konkreta åtgärder som syftar till att övervinna dessa regioners svårigheter och utnyttja deras potential.
2. Europaparlamentet välkomnar kommissionens arbetsdokument om områden med specifika geografiska egenskaper, men anser samtidigt att bergsregioner, öregioner och glesbefolkade regioner inte alls utgör homogena grupper av regioner, och att de bör omfattas av skräddarsydda program för regional utveckling. Parlamentet framhåller att dessa grupper av regioner delar vissa viktiga gemensamma egenskaper som särskiljer dem från andra regioner.
3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta för mer relevanta och territoriellt baserade statistiska indikatorer i syfte att få fram en mer komplett bild av utvecklingsnivåerna i dessa regioner. Parlamentet understryker dessutom att andra indikatorer än BNP (total folkmängd, arbetslöshet, sysselsättningsgrad, utbildningsnivå och befolkningstäthet) redan idag kan användas i de regioner som är berättigade till stöd enligt målet regional konkurrenskraft och sysselsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att i framtiden bland dessa indikatorer fastställa särskilda indikatorer även för bergsregioner, öregioner, avlägsna områden och glesbefolkade regioner. Parlamentet anser dock att BNP måste kvarstå som utslagsgivande kriterium för berättigandet till regionalpolitiskt stöd.
4. Europaparlamentet efterlyser en särskild europeisk integrerad och flexibel politisk ram, med rättsliga och ekonomiska effekter, så att bergsregioner, öregioner och glesbefolkade regioner kan behandlas med utgångspunkt i deras gemensamma särdrag samtidigt som hänsyn tas både till skiljaktigheterna mellan dem och till proportionalitetsprincipen. Parlamentet anser att situationen för bergsregioner, öregioner och glesbefolkade regioner bör behandlas inom ramen för sammanhållningspolitiken, inte bara via regionalpolitiken, utan också med hjälp av annan EU-politik som har en klar territoriell inverkan på utvecklingen i dessa regioner, samt att en europeisk politisk ram för bergsregioner, öregioner och glesbefolkade regioner kan ha det mervärde som behövs för att dessa regioners permanenta nackdelar ska kunna övervinnas och utvecklingsmodellen för dem anpassas utgående från deras resurser.
5. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna att inta en framträdande roll i utvecklingsstrategierna för bergsregioner, öregioner och glesbefolkade regioner. Ett vertikalt angreppssätt, där alla myndighetsnivåer deltar och där subsidiaritetsprincipen beaktas, är nämligen nödvändigt för att dessa regioner ska kunna slå in på den rätta vägen för hållbar utveckling och för att man samtidigt ska kunna beakta andra viktiga sektorer i regionen. Parlamentet betonar att det i dessa regioner, som ofta har betydande naturresurser, finns en potential som på ett positivt sätt kan bidra till uppnåendet av de mål, särskilt inom områdena för energipolitik och forskning och utveckling, som fastställts i EU2020-strategin.
6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att bergsregioner, öregioner och glesbefolkade regioner också i fortsättningen omfattas av särskilda föreskrifter, även inom den nya budgetplanen och under nästa programplaneringsperiod.
7. Europaparlamentet välkomnar instrumentet Europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTC), vars syfte är att övervinna hindren för det territoriella samarbetet. Parlamentet uppmuntrar således bergsregioner, öregioner och glesbefolkade regioner att använda sig av detta instrument i förvaltningen av territoriella samarbetsprojekt med andra regioner som medfinansieras av EU som ett sätt att närma dem till omgivningens ekonomiska områden.
8. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut utnyttja det europeiska grannskapsinstrumentet i bergsregioner, glesbefolkade regioner och öregioner i syfte att dra nytta av de resurser som finns tillgängliga över gränserna.
9. Europaparlamentet begär att avståndskravet (150 kilometer) avskaffas vid klassificeringen av öar som gränsregioner som kan få stöd från gränsöverskridande samarbetsprogram inom ramen för sammanhållningspolitikens mål om territoriellt samarbete eller inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken. Parlamentet anser att det, om det behövs någon form av gräns, vore bättre för öregionerna om det krav som hänför sig till gränsöverskridande områden tillämpades på havsområden.
10. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar, de lokala och regionala myndigheterna samt näringslivets och arbetsmarknadens organisationer.
- [1] EUT L 291, 21.10.2006, s. 11.