FÖRSLAG TILL RESOLUTION om EU:s sammanhållnings- och regionalpolitik efter 2013
29.09.2010
i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen
Danuta Maria Hübner för utskottet för regional utveckling
B7‑0539/2010
Europaparlamentets resolution om EU:s sammanhållnings- och regionalpolitik efter 2013
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens meddelande ”Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (KOM(2010)2020),
– med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådet den 25–26 mars 2010,
– med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 17 juni 2010 (EU CO13/10), och framför allt dess antagande av Europa 2020-strategin,
– med beaktande av det ståndpunktsdokument som godkändes av utskottet för regional utveckling vid dess sammanträde den 13 juli 2010,
– med beaktande av rådets slutsatser om kommissionens strategiska rapport 2010 om genomförandet av programmen inom sammanhållningspolitiken, vilka antogs vid det 3023:e mötet för rådet (utrikes frågor) i Luxemburg den 14 juni 2010,
– med beaktande av frågan till kommissionen av den 14 juli 2010 om EU:s sammanhållnings- och regionalpolitik efter 2013 (O-0110/2010 – B7‑0000/2010),
– med beaktande av artiklarna 115.5 och 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
1. Europaparlamentet vidhåller att sammanhållningspolitiken, som syftar till att minska skillnaderna i utveckling mellan Europas regioner genom att mobilisera tillväxtpotentialen så att ekonomisk, social och territoriell sammanhållning kan uppnås, har visat sig vara väsentlig för den europeiska integrationsprocessen. Denna politik ger ett europeiskt mervärde, underlättar strävandena efter modernisering och hållbar tillväxt och är ett uttryck för europeisk solidaritet. Enligt andan i fördragen kräver detta en EU-omfattande regionalpolitik som genomförs överallt inom unionens territorium och omfattar Europas alla regioner.
2. Europaparlamentet konstaterar att Europa står inför en rad utmaningar på lång och kort sikt[1] och att detta ställer krav på antagandet av en anpassad Europa 2020-strategi som kan skapa en ram som gynnar ekonomisk tillväxt och sysselsättningsskapande på stabila och hållbara villkor i Europa. Parlamentet betonar att sammanhållningspolitiken ofrånkomligen måste genomföras för att strategin ska lyckas och att den fortlöpande måste vara en självständig politik som ger en ram för samverkansvinster mellan unionens alla politikområden.
3. Europaparlamentet tillbakavisar varje försök att åter göra sammanhållningspolitiken till en nationell fråga. Eftersom den nuvarande budgetramen har viktiga konsekvenser för den regionala utvecklingen måste man vid den föreslagna översynen av EU:s budget och den framtida budgetramen ta full hänsyn till den regionala dimensionen. För att kunna uppnå social, ekonomisk och territoriell sammanhållning är det ett oeftergivligt villkor att EU har en stark regionalpolitik med adekvata ekonomiska resurser.
4. Europaparlamentet påpekar att territoriell sammanhållning enligt Lissabonfördragets bestämmelser förutsätter ett målinriktat angreppssätt för den territoriella utvecklingen som leder till en utveckling med flera centrum genom att samverkansvinster skapas och regionalpolitikens resurser inte spjälkas upp på olika sektorer. Därför måste politiken också vara tillräckligt flexibel för att kunna ta hänsyn till regionala särdrag och stödja eftersatta regioner i deras arbete med att övervinna sina svårigheter i samhället och ekonomin. De yttersta randområdena, gränsregionerna, regioner med geografiska särdrag och andra regioner där utvecklingen möter särskilda utmaningar måste också i fortsättningen kunna dra nytta av särskilda bestämmelser.
5. Europaparlamentet understryker att man måste kunna dra nytta av tidigare erfarenheter tillsammans med exempel på bästa praxis och gemenskapsinitiativ som tidigare visat sig framgångsrika för att mer koncentrerat kunna inrikta sig på sammanhållningspolitikens stadsdimension. Parlamentet betonar ytterligare att städerna spelar en dynamisk roll i den regionala ekonomiska utvecklingen och ger en positiv ekonomisk stimulans till landsbygden omkring. Därför bör man under nästa programplaneringsperiod bevilja anslag till investeringar i projekt både i stads- och förortsmiljö. Man måste överväga att använda ett lämpligt redskap för att uppnå dessa mål.
6. Europaparlamentet betonar att förvaltning på flera olika nivåer är en av sammanhållningspolitikens viktigaste principer och har en grundläggande betydelse för kvaliteten i beslutsfattandet, den strategiska planeringen och genomförandet av målen. Därför måste det i framtiden bli obligatoriskt med ett integrerat förhållningssätt vid genomförandet av politiken. Dessutom är subsidiaritetsprincipen, i den förstärkta och utvidgade utformning den fått i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, en bättre definierad partnerskapsprincip samt transparens, grundläggande för det korrekta genomförandet av all EU-politik och bör förstärkas i enlighet därmed.
7. Europaparlamentet anser att de nuvarande målen bör kvarstå i sin grundläggande utformning och att den territoriella sammanhållning, med sitt tydliga europeiska mervärde, bör förstärkasAndra åtgärder, såsom öronmärkning och god praxis bör utvärderas och gemensamma problem bör identifieras, tillsammans med lösningar på dem. Dessa åtgärder skulle bland annat kunna omfatta fastställandet av gemensamma mål samt rationell användning av delade resurser. Utgifterna bör inriktas på nyckelprioriteringar som innebär ett europeiskt mervärde.
8. Europaparlamentet vill att sammanhållningspolitiken under perioden efter 2013 ska erbjuda ett enkelt och rättvist övergångssystem som medger insyn och tar hänsyn både till tidigare erfarenheter och till de senaste trenderna i de berörda regionernas sociala och ekonomiska situation och hjälper dem på vägen mot tillväxt och utveckling.
9. Europaparlamentet anser att BNP måste kvarstå som utslagsgivande kriterium för berättigandet till regionalpolitiskt stöd, medan andra mätbara indikatorer kan tillkomma om de har visat sig relevanta, vilket ger de nationella myndigheterna möjlighet att på lämplig beslutandenivå tillämpa andra indikatorer som tar hänsyn till regionernas och städernas särdrag.
10. Europaparlamentet insisterar på att Europeiska socialfonden fortsätter att lyda under förordningarna om allmänna bestämmelser för sammanhållningspolitikens medel, men att fonden behöver egna bestämmelser.
11. Europaparlamentet vill att politiken för landsbygdsutveckling enligt den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare ska samordnas med målen för utvecklingen i riktning mot sammanhållning och skötas på regional nivå så att den verkligen blir anpassad efter behoven.
12. Europaparlamentet kräver att sammanhållningspolitiken och systemet för hur den omsätts i handling blir mera resultatorienterade och syftar till bättre effektivitet och ändamålsenlighet för att få till stånd en optimal balans mellan å ena sidan kvaliteten i utförandet och å andra sidan den ekonomiska kontrollen. Detta kräver avsevärt bättre system för övervakning och utvärdering, en effektivare förvaltning och färre misstag och dessutom objektiva och mätbara indikatorer som är jämförbara i hela EU.
13. Europaparlamentet instämmer med att genomförandet av politiken måste fortsätta att förenklas och åtföljas av enklare nationella och regionala förfaranden, och betonar i detta sammanhang att det måste skapas en riktig balans mellan å ena sidan enkla förfaranden och å andra sidan effektivitet och sund ekonomisk förvaltning. Sammanhållningspolitiken bör därför bli en användarvänlig politik med ökad synlighet.
14. Europaparlamentet uppmanar till användning av finansieringstekniska redskap, roterande fonder och övergripande stöd samt efterlyser enklare tillgång till riskkapital och mikrofinansiering. Medlemsstaterna bör dra större nytta av det tekniska stöd som står till buds för att stärka kapaciteteten hos lokala och regionala myndigheter och andra berörda parter, framför allt frivilligorganisationer och små och medelstora företag.
15. Europaparlamentet anser att politiken för regional utveckling bildar själva kärnpunkten i unionens ekonomiska, sociala och territoriella utveckling och därför förtjänar att få en formell ministerstruktur som politisk plattform. Kommissionens roll att sköta och utforma denna politik bör också utvidgas.
16. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.
- [1] Se arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar från november 2008: ”Regions 2020, An Assessment of Future Challenges for EU Regions”.