FÖRSLAG TILL RESOLUTION om det kommande toppmötet mellan EU och USA samt Transatlantiska ekonomiska rådet
3.11.2010
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Adrian Severin, Hannes Swoboda för S&D-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0608/2010
B7‑0609/2010
Europaparlamentets resolution om det kommande toppmötet mellan EU och USA samt Transatlantiska ekonomiska rådet
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om de transatlantiska förbindelserna, särskilt resolutionen av den 26 mars 2009 om de transatlantiska förbindelserna efter det amerikanska valet och resolutionen av den 22 oktober 2009 om toppmötet mellan EU och Förenta staterna och det transatlantiska ekonomiska rådets möte,
– med beaktande av sin resolution av den 5 maj 2010 om rekommendationen från kommissionen till rådet om ett bemyndigande att inleda förhandlingar mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om ett internationellt avtal enligt vilket finansiella betalningsmeddelanden ska göras tillgängliga för Förenta staternas finansministerium i syfte att bekämpa terrorism och finansiering av terrorism och av sin lagstiftningsresolution av den 8 juli 2010 om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet (Swift),
– med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2010 om insynen och läget i Acta-förhandlingarna,
– med beaktande av förslaget till protokoll om ändring av luftfartsavtalet mellan EG och USA samt av debatterna om lufttrafikföretags behandling av passageraruppgifter (PNR) och överföring av dessa till USA och om de amerikanska reseavgifterna den 22 september 2010,
– med beaktande av FN:s plenarmöte på hög nivå om millennieutvecklingsmålen den 20‑22 september 2010 och slutsatserna därifrån,
– med beaktande av sin resolution av den 21 oktober 2010 om G20-toppmötet som hölls den 11–12 november 2010,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. De transatlantiska förbindelserna bör grunda sig på gemensamma grundläggande värden som demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen och multilateralism.
B. EU välkomnar den amerikanska regeringens samarbetsvilja på internationell nivå och det förnyade åtagandet när det gäller förhållandet mellan EU och USA och multilateralismen.
C. Efter att Lissabonfördraget trätt i kraft har EU blivit en global nyckelaktör på den internationella arenan och fått tillgång till nya politiska redskap.
D. EU och USA är fortfarande världens två största ekonomier men står inför allvarliga utmaningar på grund av finanskrisen och ökande konkurrens från tillväxtekonomier och Brik-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina).
E. Transatlantiska ekonomiska rådet arbetar för en integrerad transatlantisk marknad som gynnar ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling och social rättvisa.
F. Båda parterna delar ansvaret för att ta itu med globala obalanser som finanskrisen och dess sociala dimension, arbetslöshet, klimatförändringar, en tryggad energiförsörjning, terrorism och spridning av kärnvapen.
G. Både EU och USA har åtagit sig att uppfylla millennieutvecklingsmålen och halvera den extrema fattigdomen senast 2015, något som bekräftades nu senast vid FN-toppmötet i New York.
Internationellt samarbete
1. Europaparlamentet uppmanar båda parterna att möta utmaningarna på grundval av folkrätten och förstärkta multilaterala institutioner samt att gå vidare med en reformagenda för FN som omfattar en reform av FN:s säkerhetsråd.
2. Europaparlamentet uppmanar EU och USA att, som ett viktigt inslag i sin politik, främja respekten för mänskliga rättigheter och demokrati världen över. Det behövs en intensiv samordning av diplomatiska insatser för att förebygga och hantera kriser. Parlamentet uppmanar den amerikanska regeringen att ratificera och ansluta sig till Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet upprepar sitt krav på ett allmänt avskaffande av dödsstraffet.
3. Det behövs ett djärvt ledarskap från båda sidor om millennieutvecklingsmålen ska kunna uppnås och den extrema fattigdomen halveras senast 2015. I synnerhet måste man rikta in sig på de millennieutvecklingsmål som man ligger längst efter med, däribland mödra- och barnadödligheten, särskilt i Afrika söder om Sahara. Europaparlamentet uppmanar bägge parter att infria sina löften om att anslå 0,7 procent av sin BNI till offentligt utvecklingsbistånd.
4. Europaparlamentet uppmanar båda sidor att infria löftena från G20-mötet i Toronto om att förbättra fattigas tillgång till finansiella tjänster och att göra mer finansiering tillgänglig för små- och medelstora företag i utvecklingsländerna.
5. Europaparlamentet vill se ett nära samarbete från EU:s och USA:s sida med arbetsgruppen för biståndseffektivitet, i syfte att skapa förutsättningar för goda resultat från det fjärde högnivåforumet för biståndseffektivitet, som kommer att hållas i Seoul 2011, med fokus på större samordning mellan parterna.
6. Europaparlamentet välkomnar den amerikanska regeringens beslut i januari 2010 att utse ett särskilt sändebud för avtalet om konventionella styrkor i Europa (CFE-fördraget), liksom den förklaring som presidenterna Obama och Medvedev gjorde i juni 2010 om framtiden för övervakningen av konventionella vapen och för CFE-fördraget. Parlamentet välkomnar även överenskommelsen mellan USA och Ryssland om ett nytt Start-avtal och hyser goda förhoppningar om att det kommer att godkännas av den amerikanska senaten. De relevanta utvecklingslinjerna i denna bredare säkerhetsstruktur bör tas upp i dialog med Ryssland, USA och de OSSE-medlemsstater som inte är EU-medlemmar, så att det transatlantiska samförståndet kring säkerhetsfrågorna förnyas.
7. Europaparlamentet påminner om Strasbourgdeklarationen från april 2009 av Natoalliansen och uppmanar den amerikanska regeringen och EU:s medlemsstater att inom Nato göra ett uttryckligt åtagande om att arbeta för en värld fri från kärnvapen. Parlamentet uppmanar USA att dra tillbaka sina taktiska kärnvapen från Europa, eftersom det skulle sända en signal om ett starkt stöd för icke-spridningsfördraget, motverka spridningen av kärnvapen och göra det möjligt för Nato att rikta in sina knappa resurser på dagens säkerhetsbehov.
8. Europaparlamentet välkomnar toppmötet om kärnsäkerhet som ägde rum i april 2010, vilket belyste den globala betydelsen av att förhindra kärnvapenterrorism och säkra alla sårbara kärnmaterial inom fyra år, liksom vikten av arbetsplanen för förbättring och universalisering av befintliga avtal och program om kärnsäkerhet. Parlamentet stöder de initiativ som vissa länder har tagit för att förbättra säkerheten på hemmaplan och uppmanar andra att ta efter. Parlamentet stöder även initiativet för ett kärnvapenfritt Mellanöstern.
Regional omfattning
9. Europaparlamentet efterlyser ett förbättrat samarbete mellan EU och USA i Afghanistan och Pakistan med målet att bidra till fred och stabilitet, demokrati, mänskliga rättigheter och utveckling i regionen. Det är viktigt att grannländerna och andra nyckelaktörer i regionen deltar i denna process, som påtagligt kan bidra till större regional stabilitet. Parlamentet understryker vikten av utveckling och ett större fokus på det civila samhället i politiken för Afghanistan. Det arbete som Eupol-uppdraget i Afghanistan utför är berömvärt, och parlamentet efterfrågar bättre samordning mellan de internationella aktörer som är inblandade i polisutbildningen i landet. Parlamentet efterlyser också en tydlig satsning på reform och utbildning inom rättsväsendet.
10. Europaparlamentet uppmanar parterna att med gemensamma krafter fortsätta att arbeta med den irakiska regeringen och FN för att stärka sammanhållningen, demokratin och stabiliteten i Irak. Det är viktigt, också ur regional synvinkel, med säkerhet och utveckling i landet, och parlamentet vill att alla grupper i det irakiska samhället görs delaktiga i institutionella arrangemang och projekt som berör dem.
11. Europaparlamentet ser med besvikelse på att Iran fortsätter att vägra att samarbeta fullt ut med Internationella atomenergiorganet (IAEA), genom att landet hindrar IAEA i dess arbete. Parlamentet välkomnar antagandet av FN:s säkerhetsråds resolution nr 1929 (2010), som innehåller en fjärde omgång sanktioner mot Iran på grund av landets kärnteknikprogram, liksom rådets antagande av en rad restriktiva åtgärder mot Iran. Samtidigt stöder parlamentet målet att finna en förhandlingslösning med Iran i enlighet med den dubbla strategin med dialog och sanktioner.
12. Mot bakgrund av detta välkomnar Europaparlamentet det amerikanska beslutet om riktade sanktioner mot iranska tjänstemän som funnits skyldiga till eller delaktiga i allvarliga människorättskränkningar i Iran efter det omstridda presidentvalet i juni 2009. Parlamentet uppmanar rådet att anta liknande åtgärder.
13. Det behövs direkta fredssamtal mellan Israel och palestinierna, som bör utmynna i ett avtal som innebär ett slut på den ockupation som pågått sedan 1967 och leder till en oberoende, demokratisk, sammanhängande och livskraftig palestinsk stat som i fred och säkerhet kan leva sida vid sida med Israel och sina andra grannländer, och Europaparlamentet vill att dessa förhandlingar fortsätter. Parlamentet välkomnar det arbete som president Obama och den amerikanska regeringen har lagt ner på detta och uppmanar EU att spela en mer aktiv politisk roll i denna process, även inom Mellanösternkvartetten.
14. Europaparlamentet betonar på nytt att alla parter på båda sidor måste avstå från alla som helst ensidiga åtgärder, med särskilt avseende på byggen av israeliska bosättningar på Västbanken och i östra Jerusalem, eftersom sådant riskerar att försämra utsikterna för en rättvis och varaktig fred mellan israeler och palestinier. Ingen ensidig förändring av gränserna före 1967, inklusive Jerusalem, kan heller erkännas.
Bilateralt samarbete – data och uppgifter
15. Europaparlamentet ser positivt på att den andra etappen av luftfartsavtalet mellan EU och USA (Open Skies) undertecknades i juni 2010, som en hörnsten i ett effektivt samarbete, och välkomnar det senaste ICAO-avtalet, som slöts den 8 oktober 2010 och är ett viktigt steg framåt för den transatlantiska luftfartsmarknaden. Parlamentet uppmanar dock de amerikanska myndigheterna och kommissionen att verka för större investerings- och ägarfrihet för lufttrafikföretag som flyger över Atlanten, så att inte utländsk tillhörighet innebär en nackdel, och att arbeta för att koldioxidutsläppen från luftfartssektorn ska omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter.
16. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till den amerikanska senaten och regeringen att undvika alla åtgärder som går stick i stäv med dessa mål, exempelvis dem om utländska reparationsverkstäder, antitrustundantag och lufttrafikföretags nationella tillhörighet som omnämns i resolution 915 från representanthuset. Parlamentet uppmanar kommissionen och de amerikanska myndigheterna att välja lösningen ”one stop security”, dvs. att säkerhetskontrollen genomförs på en och samma ort, och att se över effektiviteten i de ytterligare säkerhetsåtgärder som antagits sedan 2001, så att man undviker överlappningar och svagheter i säkerhetskedjan.
17. Europaparlamentet påminner om vikten av ett sunt rättsligt ramavtal mellan EU och USA för utbyte av passageraruppgifter och dataskydd, liksom om sina prioriteringar i denna fråga enligt vad som framgår av dess resolutioner. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att noga ge akt på dess ståndpunkt när förhandlingsdirektiven ska antas och påminner om sin rätt till fullständig och omedelbar information under hela processen.
18. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till de amerikanska myndigheterna och kommissionen att ytterligare intensifiera sina förhandlingar för att finna balanserade lösningar för bland annat flygsäkerhetsbehov och dataskydd när det gäller passageraruppgifter samt en översyn av säkerhetskontrollerna på flygplatserna, inklusive användningen av säkerhetsskannrar.
19. Europaparlamentet välkomnar och ger sitt starka stöd till kommissionens rekommendation till rådet om att tillåta inledandet av förhandlingar om ett avtal mellan EU och USA om skydd av personuppgifter. Parlamentet välkomnar även kommissionens plan att låta ett sådant ramavtal omfatta alla framtida och alla befintliga avtal om överföring och behandling av personuppgifter mellan EU eller en medlemsstat och USA inom ramen för straffrättsligt och polisiärt samarbete.
20. Det är djupt beklagligt att man infört en lag om ”främjande av resande” samt administrativa avgifter för Esta-tillstånd (det elektroniska systemet för resetillstånd) för EU-medborgare som reser till USA. Detta är ett steg tillbaka och innebär att visumkravet återinförs, liksom att Rumänien, Polen, Bulgarien och Cypern utestängs från programmet för viseringsundantag, vilket i sin tur utgör diskriminering av EU-medborgare. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att behandla detta som en fråga av största angelägenhet och även överväga möjligheten att införa krav på ömsesidighet.
21. Europaparlamentet uppmanar EU och USA att inta en överordnad och balanserad strategi i migrationsfrågor och bland annat stärka den internationella dialogen om migration och arbete i syfte att stävja yttringar av rasism, främlingsfientlighet, diskriminering och andra former av intolerans. Parlamentet vill att lagstiftning mot diskriminering i arbetslivet antas och genomförs, liksom att man arbetar tillsammans med den privata sektorn för att anta förebyggande initiativ av typen program för att underlätta utsatta gruppers inträde på arbetsmarknaden eller för bekämpning av diskriminering på arbetsplatsen.
22. Informationssamhället är en av det transatlantiska ekonomiska områdets hörnstenar och bygger på en avvägning mellan tillgång till kunskap och skydd av digitalt innehåll. Förhållandet mellan innovation, kreativitet samt informations- och kommunikationsteknik i byggandet av en ny affärskultur bör stärkas. Europaparlamentet uppmanar EU och USA att stärka sitt samarbete på utbildningsområdet och betonar hur viktigt det är att man underlättar studentutbyten och erkänner kvalifikationer.
23. Europaparlamentet uttrycker oro över de senaste avslöjandena i Human Rights Watch’ rapport för 2010 om att europeiska multinationella företag genomför aggressiva kampanjer för att avskräcka arbetstagare i USA från att organisera sig och förhandla med sin arbetsgivare, vilket strider mot internationella normer och ofta även amerikansk arbetsmarknadslagstiftning. Parlamentet uppmanar EU och USA att samarbeta för att se till att europeiska företag följer internationella normer. Parlamentet stöder antagandet av lagen om arbetstagares fria val som ett steg mot högre standarder och strängare grundnormer från ILO:s konventioner. Parlamentet vill se ett utbyte mellan EU och USA av bästa praxis och information om parallell lagstiftning som rör kampen mot löneklyftan mellan män och kvinnor och mellan olika etniska grupper.
Finansiell stabilitet och internationellt regleringsarbitrage
24. USA har nyligen antagit ett övergripande reformpaket för finanssektorn, ”Wall Street-reformen”, liksom en konsumentskyddslag, vilket utgör ett avgörande steg mot förstärkt reglering och tillsyn av produkter, marknader och aktörer i finansvärlden. Europaparlamentet ger sitt starka stöd till USA:s ansträngningar att med fast hand genomföra den nya ramen och uppmanar de olika regleringsmyndigheterna som är inblandade (FDIC, CFTC, SEC, Federal Reserve och nyinrättade FOI) att säkra lämplig enhetlighet mellan båda sidor av Atlanten, så att gemensamma angelägenheter behandlas samfällt.
25. Europaparlamentet understryker vikten av att den nyligen inrättade europeiska systemrisknämnden och den finansiella tillsynskommittén har en samordnad strategi för att definiera, reglera och övervaka finansinstitut som är alltför stora för att tillåtas gå omkull. Trots strukturella skillnader mellan finansmarknaderna är finanssektorn i dag globaliserad i en utsträckning som beslutsfattare världen över inte längre kan bortse från. Samordningen mellan EU:s och USA:s myndigheter på området bör vara föredömlig.
26. Europaparlamentet upprepar sitt stöd för G20-gruppens åtagande om att öka kvaliteten och kvantiteten på kapitalet, införa standarder för likviditetshantering, hantera konjunkturförstärkande effekter samt uppgradera de generella stabilitetsnormerna, som ett svar på finanskrisen. I detta sammanhang uppmanar parlamentet kommissionen att intensifiera dialogen med USA om det transatlantiska finansiella regelverket.
27. Europaparlamentet påminner om att en global standard för tillämpning av kapitalkrav som håller tillräckligt hög nivå och kvalitet, i enlighet med vad Baselkommittén enats om, är helt avgörande om man ska kunna avvärja finanskriser i framtiden. Parlamentet oroas över att kvantitativa begränsningar och/eller ofullständig tillämpning i vissa jurisdiktioner riskerar att urholka verkan av denna globala standard.
28. Europaparlamentet begär en allmän konsekvensbedömning av de nya Basel III-reglerna innan de genomförs, med avseende på de potentiella effekterna för mångfalden i banksektorn och tillgången till finansiering för små och medelstora företag, men även i samband med ytterligare kapitalkrav som kan ställas av systemviktiga finansinstitut.
29. Risken för regleringsarbitrage är särskilt närvarande efter de senaste diskussionerna om clearing av OTC-derivat, styrning av kreditvärderingsinstitut, alternativa investeringsfonder, blankning och kreditswappar. Syftet med alla dessa regleringsinitiativ är att minska systemrisken, stärka stabiliteten och göra finansmarknaderna säkrare och mer lockande för investerare. Europaparlamentet understryker att det innebär en bakomliggande risk om initiativen inte samordnas, åtminstone mellan EU och USA.
30. Europaparlamentet vill att man inom dialogen mellan EU och USA om reglering av finansmarknaderna, vars roll är att samordna strategier lagstiftare emellan, identifierar brister och arbetar för att förbättra konvergensen. Det finns inga formella kanaler för en fortlöpande dialog mellan lagstiftare i Europa och USA som skulle kunna leda till en större harmonisering av regleringssätten, särskilt för finanstjänster. Det är positivt att icke-institutionella aktörer arbetar för att stärka den informella dialogen mellan dem som arbetar med lagstiftning i Europa och USA. Parlamentet vädjar till lagstiftarna att tänka på de internationella följderna av politiska åtgärder och G20:s utfästelser att harmonisera sin politik där så är möjligt. Parlamentet efterlyser en gemensam strategi mellan EU och USA för kontroll av offshorebolag.
31. Europaparlamentet uppmanar båda parter att gemensamt ta ledningen för multilaterala initiativ för en internationell samordning av den ekonomiska politiken, som gör att man kan ta sig ur krisen under ordnade former och på ett sätt som präglas av samarbete och där man stärker varandra. Samordningen bör även sträcka sig längre än detta kort- till medellångsiktiga mål, så att det skapas en verklig, permanent dialog mellan internationella aktörer. Parlamentet efterlyser en skräddarsydd avveckling av återhämtningsåtgärderna, där man tar hänsyn till vilken fas i återhämtningen som varje partner befinner sig i, på ett sätt som inte går ut över de mest utsatta grupperna i våra samhällen utan i stället driver på tillväxten och sysselsättningen.
32. Europaparlamentet understryker att båda parterna på ett ansvarsfullt sätt måste främja den internationella dialogen om att hitta balansen mellan ekonomisk utveckling och en rättvis valutavärdering, så att man undviker att enskilda länder skor sig på andras bekostnad och slipper ett valutakrig.
Transatlantiska ekonomiska rådet
33. Ett närmare transatlantiskt partnerskap, i syfte att senast 2015 fullborda en transatlantisk marknad som bygger på principen om en social marknadsekonomi, är ett verktyg för att forma globaliseringen och hantera globala ekonomiska och sociala kriser. Europaparlamentet uppmanar båda parter att engagera sig på hög nivå i partnerskapet för innovationsåtgärder.
34. Europaparlamentet uppmanar ännu en gång de styrande i EU och USA samt medordförandena i Transatlantiska ekonomiska rådet att beakta den avgörande roll som lagstiftarna spelar för att detta råd ska bli en framgång. De uppmanas även att se till att företrädarna för Transatlantiska lagstiftardialogen blir fullständigt och direkt involverade i Transatlantiska ekonomiska rådet, eftersom lagstiftarna delar ansvaret med sina respektive verkställande organ för att anta och se över många av besluten inom Transatlantiska ekonomiska rådet.
35. Europaparlamentet gläds åt att Transatlantiska ekonomiska rådet bistås av ett antal intressenter, däribland företrädare för näringslivet, och begär på nytt att företrädare för fackföreningsrörelsen på båda sidor av Atlanten ska få en jämförbar roll, så att den sociala dimensionen integreras fullt ut. Parlamentet begär att ledarna för Transatlantiska arbetsmarknadsdialogen och Transatlantiska energidialogen ska delta i den rådgivande gruppen.
36. Europaparlamentet begär att dagordningen för mötena i Transatlantiska ekonomiska rådet breddas och görs mer strategisk, så att den innefattar samtliga intressenters viktiga frågor. Parlamentet upprepar sin begäran om att rådets mötesscheman, dagordningar, färdplaner och framstegsrapporter ska delas ut i god tid före mötena, så att intressenterna har tillgång till dem, och därefter offentliggöras i syfte att öka insynen.
37. Europaparlamentet anser att partnerskapet för innovationsåtgärder bör handla om mer än bara tillämpningen av immateriella rättigheter. Man bör också ägna sig åt en strategisk dialog om konkurrenspolitik, öppna standarder, tekniköverföring och enhetliga normer.
38. Avtal som Acta bör inte påverka rätten till personlig integritet, yttrandefriheten eller rätten till ett korrekt rättsförfarande. Europaparlamentet anser att Transatlantiska ekonomiska rådet skulle kunna spela en roll för att förbättra konsumenternas integritet, särskilt vad avser datormoln, e-hälsa och intelligenta nät.
Sektorsfrågor
39. EU och USA, världens största producenter, exportörer och importörer av jordbruksprodukter, står inför liknande utmaningar och spelar en viktig roll för att trygga livsmedelsförsörjningen i världen. Det vore värdefullt om parterna samordnade och diskuterade den framtida gemensamma jordbrukspolitiken och den amerikanska jordbrukslagen (Farm Bill). Europaparlamentet vill se ett tätare samarbete mellan sig själv och den amerikanska kongressen om den parallella reformprocessen av respektive parts jordbrukspolitik.
40. Europaparlamentet anser att brännande frågor, exempelvis hur man ska minska de spekulationer på råvarumarknaderna som har lett till den extrema volatiliteten för livsmedelspriserna, bättre kan angripas genom dialog mellan EU och USA. I detta sammanhang påminner parlamentet om behovet att undvika regleringsarbitrage från spekulanternas sida, som inte bör kunna välja och vraka mellan olika regelsystem och fortsätta att skapa instabilitet genom massiva spekulationstransaktioner på råvarumarknaderna. Parlamentet välkomnar den lagstiftning som nyligen antagits på båda sidor för att öka transparensen och begränsa spekulativt beteende.
41. Europaparlamentet noterar den senaste utvecklingen i känsliga frågor som hormonbehandlat kött, kloridkycklingar och tillstånd för vissa genmodifierade produkter. Genom en fortlöpande och föregripande dialog kan man effektivt ta itu med frågor som påverkar den ömsesidiga handeln med jordbruksprodukter innan frågorna når WTO:s tvistlösningsorgan.
42. Det är beklagligt att USA ensidigt har dragit sig ur det avtal från 1992 som reglerade statligt stöd till större civilflygplan, vilket har lett till en segsliten tvist mellan Airbus och Boeing inom WTO. Europaparlamentet är starkt övertygat om att en ömsesidigt godtagbar lösning kan nås om man samarbetar och inte överger andan i det transatlantiska partnerskapet mellan EU och USA.
43. USA har invändningar i fråga om säkerheten i leverantörskedjan, och landet är fast beslutet att genomföra säkerhetsförbättrande åtgärder i linje med överenskomna internationella normer. Här upprepar Europaparlamentet att det ensidiga införandet av krav på genomsökning av alla containrar i godstransporter till sjöss på väg till USA, som ska träda i kraft den 1 juli 2012, inte uppfyller detta krav. Därför uppmanas USA och EU att utveckla en mångskiktad riskhanteringsstrategi, som inbegriper ett ömsesidigt erkännande av parternas respektive program för handelspartnerskap.
44. Europaparlamentet efterlyser samarbete i alla frågor som påverkar regelverket för näringslivet. Transatlantiska ekonomiska rådet bör som förebild ha tillvägagångssättet i EU:s småföretagsakt, nämligen att tänka småskaligt först, när man överväger lagstiftning med transatlantiska konsekvenser, så att man stöder verksamheten i de små- och medelstora företagen.
45. Europaparlamentet vill se ett fördjupat samarbete på energiområdet i riktning mot en gemensam energistrategi som stöder diversifiering av energikällor och försörjningsvägar och främjar en miljöeffektiv ekonomi, i syfte att öka försörjningstryggheten. Transatlantiska ekonomiska rådet uppmanas att gemensamt arbeta för största möjliga enhetlighet i genomförandet av hållbarhetskriterier för biobränslen.
46. Råvaror, och framför allt tillgång till råvaror av avgörande betydelse, är mycket viktiga för en hållbar utveckling och tekniska framsteg för såväl USA:s som europeiska ekonomier. Europaparlamentet efterlyser ett tätare samarbete mellan USA och EU, särskilt kring framtagning och utbyte av information samt forskning och utveckling i fråga om utvinning, bearbetning, användning, återvinning, återanvändning och ersättning av råmaterial som enligt ömsesidiga definitioner är av avgörande betydelse, särskilt sällsynta jordartsmetaller. Kina uppmanas att inte införa ensidiga åtgärder som exportembargon på sällsynta jordartsmetaller.
47. Skiffergas har en viktig potential i Europa och USA som en inhemsk energikälla, och USA har redan kommit mycket längre när det gäller utvinning. Europaparlamentet föreslår att denna fråga tas upp i Energirådet EU-USA i syfte att dra lärdomar av de amerikanska erfarenheterna i fråga om miljövänligheten och behovet att anpassa regelverket för att främja en miljövänlig utvinning av gasen.
48. Europaparlamentet uppmanar Transatlantiska ekonomiska rådet att gemensamt arbeta för ett internationellt avtal om klimatförändringarna vid konferensen i Cancún i december. Fokus för detta avtal bör vara finansiering, tekniköverföring, beskogning, anpassning och utvecklingsländerna samt mätning, rapportering och verifiering (MRV), och man bör gå in för det slutliga målet med bindande globala åtaganden om en koldioxidminskning i linje med tvågradersmålet. Det är nödvändigt att låta klimatpolitiken omfatta skyddsåtgärder för den biologiska mångfalden. Parlamentet uppmanar därför Transatlantiska ekonomiska rådet att gemensamt arbeta för att förbättra synergier och kopplingar mellan den biologiska mångfalden och klimatpolitiken. I detta sammanhang uppmanar parlamentet Transatlantiska ekonomiska rådet att samarbeta kring energisparande åtgärder som vidtas i kampen mot klimatförändringarna. Parlamentet efterlyser ett närmare regleringssamarbete på området energieffektivitetsnormer för produkter, särskilt inom Transatlantiska energirådet.
49. Europaparlamentet uppmanar Transatlantiska ekonomiska rådet att beakta parlamentets ståndpunkt, som antogs av en bred majoritet i juli 2010 och som säger att livsmedel som framställts av klonade djur och deras avkomma inte bör omfattas av förordningen om nya livsmedel, och att de bör förbjudas tills kommissionen lägger fram ett förslag som tar hänsyn till de etiska och säkerhetsmässiga konsekvenserna av dessa livsmedel, liksom konsekvenserna för djurskyddet av denna typ av teknik.
50. Europaparlamentet uppmanar EU och USA att träffa ett avtal om informationsutbyte i fråga om produktsäkerhet. Parlamentet hoppas på ett förbättrat samarbete med tredjeländer kring reglerings- och framställningsnormer samt tillämpningen av dem.
51. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till presidenten och kongressen i Amerikas förenta stater.