FÖRSLAG TILL RESOLUTION om det kommande toppmötet mellan EU och USA samt Transatlantiska ekonomiska rådet
3.11.2010
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Helmut Scholz, Rui Tavares, Takis Hadjigeorgiou, Kyriacos Triantaphyllides, Patrick Le Hyaric för GUE/NGL-gruppen
B7‑0610/2010
Europaparlamentets resolution om det kommande toppmötet mellan EU och USA samt Transatlantiska ekonomiska rådet
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. I början av 2000-talet skedde en övergång till en multipolär värld där gemensamma problem måste lösas genom samarbete på internationell nivå. Såväl EU som USA måste anpassa sig till denna situation genom att arbeta samarbetsinriktat i sina internationella förbindelser.
B. Det kvarstår stora internationella konflikter och skiljaktigheter i de transatlantiska förbindelserna, t.ex. om
– kriget i Afghanistan som fortsätter att kräva tusentals civila dödsoffer och skapar en katastrofal instabilitet i landet och hela regionen, och inga av landets problem har kunnat lösas genom Nato-alliansens i huvudsak militärdominerade politik,
– återupptagandet av kärnvapenkontrollen och nedrustningsprocessen som endast skett i begränsad utsträckning och det alltjämt råder ett dödläge i alla övriga nedrustningsfrågor,
– att den nya regeringen inte har hävt sanktionerna mot Kuba,
– de försämrade relationerna med Iran som är ett hot mot freden och som ytterligare komplicerar lösningen av den långvariga krisen i Mellanösternregionen,
– att USA i sin strategi för att bekämpa terrorismen utnyttjat radikala metoder för att kontrollera känsliga uppgifter om europeiska medborgare och att dessa handlingar undergräver europeiska medborgares rättigheter och friheter,
– att dödsstraffet finns kvar i 38 av USA:s delstater och på federal nivå.
C. De transatlantiska förbindelserna fortsätter att utgöra en viktig del av den internationella politiken och EU och USA har en viktig roll att spela i lösningen av internationella konflikter, i synnerhet i Mellanöstern, Afghanistan och Irak och för att utrota fattigdom och bekämpa klimatförändringarna.
D. EU:s och USA:s ekonomier utgör tillsammans omkring hälften av hela världsekonomin och de två ekonomierna har därför ett särskilt ansvar för att lösa den pågående ekonomiska krisen och livsmedelskrisen, för att bekämpa fluktuationer och spekulationer och därmed fastställa nya regler.
E. Det råder dödläge i de transatlantiska förbindelserna med växande åsiktsskillnader om hur internationella politiska problem som den ekonomiska och finansiella krisen, uppgiftsskyddet, bekämpningen av klimatförändringarna och andra frågor bör lösas. En parlamentarisk dialog och fördjupade förbindelser inom det civila samhället kan bidra till ömsesidig förståelse, överbrygga skillnader och till att man finner ömsesidigt godtagbara lösningar som tillgodoser alla parters intressen.
1. Europaparlamentet efterlyser en konceptuell nystart i de transatlantiska förbindelserna där man
a) diskuterar hållbara lösningar för att få ett slut på olika krissituationer i världen, som kan ersätta det nuvarande konceptet med militära supermakter,
b) möter det brådskande behovet av radikala politiska förändringar för att ta itu med de systematiska orsakerna till den ekonomiska och finansiella krisen och omedelbart vidtar starka åtgärder för att införa regler om en ”ny ekonomisk ordning”,
c) framhåller att bekämpningen av terrorism inte kan ske i strid med internationell rätt och genom att offra etablerade, grundläggande och delade värderingar såsom respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, rättstatsprincipen och relevanta Genèvekonventioner,
d) diskuterar tillsammans med sina amerikanska partners hur båda sidors multilaterala åtaganden ska omsättas i praktiken, i synnerhet vad det gäller internationellt samarbete inom Förenta nationerna.
2. Europaparlamentet anser att detta kräver en intensifiering av den parlamentariska politiska dialogen mellan EU och USA. Parlamentet insisterar på att denna dialog måste bli mer öppen och insynsvänlig. Parlamentet uppmanar EU:s regeringar och parlament och USA:s regering och parlament att lägga större vikt vid förbindelser inom det civila samhället och fokusera mindre på affärsdialoger.
3. Europaparlamentet känner stark oro över obalanserna i lagstiftningsdialogen med USA och dess följder för den europeiska lagstiftningen. Parlamentet anser att arbetet i det transatlantiska ekonomiska rådet måste bedrivas öppet och ansvarsfullt.
Internationella frågor
4. Europaparlamentet understryker det brådskande behovet av att ärligt undersöka den nuvarande militärstrategin och strategin för civil återuppbyggnad i Afghanistan. Parlamentet konstaterar att strategin måste ändras eftersom fred, säkerhet och utveckling kommer att kunna upprätthållas endast om våldsspiralen stoppas, om den rådande militära lösningen ersätts av förstärkta civila återuppbyggnadsinsatser och om, som ett resultat av detta, den afghanistanska befolkningens förtroende återupprättas. Parlamentet begär att Natos trupper ska dras tillbaka från landet.
5. Europaparlamentet konstaterar att fredsprocessen i Mellanöstern befinner sig i ett dödläge, trots förnyade ansträngningar från den amerikanska regeringens sida. Parlamentet kräver att utvecklingen av de transatlantiska parternas förbindelser med Israel måste vara förknippad med stränga krav på respekt för de mänskliga rättigheterna och internationell humanitär rätt, på ett slut på den humanitära krisen i Gaza och de ockuperade palestinska territorierna och på ett verkligt åtagande om en omfattande fredsuppgörelse.
6. Europaparlamentet är djupt oroat över framtiden och säkerheten för de 1,5 miljoner palestinier som är fångna i Gaza och helt saknar möjligheter att lämna området. Parlamentet uppmanar de transatlantiska parterna att i samband med sina förbindelser med Israel insistera på att de israeliska myndigheterna häver blockaden. Parlamentet uppmanar de transatlantiska parterna att intensifiera sina ansträngningar för att få ett slut på den långa tragedin med över 4,3 miljoner FN-registrerade palestinska flyktingar i enlighet med FN:s resolution 194.
7. Europaparlamentet efterlyser en ny strategi gentemot Iran eftersom sanktions- och isoleringspolitiken har misslyckats. Parlamentet begär att förhandlingarna med Iran tas upp på nytt så att man finner en heltäckande och rättvis förhandlingslösning på kärnteknikfrågan i Iran, grundad på ett erkännande av Irans rätt att utnyttja kärnteknik i fredligt syfte och Irans kontrollerbara försäkran att landets kärnteknikprogram är av fredlig natur. Parlamentet är fast övertygat om att dialog och diplomati kan åstadkomma en realistisk, långsiktig lösning på Iranfrågan inom en multilateral ram med övervakning från Internationella atomenergiorganet (IAEA) i Wien.
8. Europaparlamentet ställer sig helhjärtat bakom uttalandet i slutförklaringen från toppmötet mellan EU och Latinamerika i Madrid i maj 2010, där europeiska och latinamerikanska ledare fullständigt tog avstånd från alla unilaterala tvångsåtgärder med extraterritoriell verkan som står i strid med internationell rätt och allmänt accepterade regler om fri handel, och kom överrens om att sådana metoder utgör ett allvarligt hot mot multilateralismen. Parlamentet påminner om att handelsembargot mot Kuba, som grundas på de extraterritoriella Helms-Burtonlagarna, upprepade gånger har fördömts av FN:s generalförsamling. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att ta upp frågan under toppmötet mellan EU och USA och att arbeta för att dessa bestämmelser hävs, om så krävs genom att utmana USA i Världshandelsorganisationen.
9. Europaparlamentet påminner alla berörda parter om att Cypernfrågan är ett internationellt problem som måste lösas i enlighet med FN:s resolutioner och internationell rätt så att man ser till att ön återförenas i en federal stat bestående av två zoner och två befolkningsgrupper, demilitariserad och utan garanter och ingripanden och blir en fredsbro i östra Medelhavsområdet.
10. Europaparlamentet välkomnar president Barack Obamas nya strategi för kärnvapennedrustning och undertecknandet av det nya Startfördraget i april 2010. Parlamentet uppmanar EU och USA att försöka se till att den framförhandlade vapenkontrollen och nedrustningen på multilateral nivå återupptas inom ramen för FN‑systemet. Parlamentet återupprepar sin uppmaning till USA om att
– inte förbinda kärnvapennedrustningen med USA:s och Natos onödiga missilförsvarsprojekt för Europa,
– inte kompensera för kärnvapennedrustningen med konventionella vapen,
– stoppa utvecklingen av en ny generation av taktiska kärnvapen,
– ratificera provstoppsavtalet,
– ratificera Ottawakonventionen om förbud mot användning, lagring, tillverkning och överföring av truppminor och förstörelse av sådana,
– ratificera konventionen om klustervapen,
– ge upp sitt motstånd mot protokollet för efterlevnaden av FN:s konvention om bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen,
– bidra till att stärka statusen för icke-spridningsavtalet för kärnvapen genom att följa alla åtaganden i avtalet, i synnerhet artikel 2,
– ge ny kraft till genomförandet av konventionen om kemiska vapen och stärka dess organisation.
Mänskliga rättigheter och grundläggande friheter
11. Europaparlamentet är mycket oroat över att dataskyddet för EU-medborgare kan kränkas genom internationella avtal med USA. Parlamentet avvisar på nytt utbyte av bulkdata och passageraruppgifter med USA och generellt med alla andra tredjeländer i den så kallade kampen mot terrorismen.
12. Europaparlamentet understryker betydelsen av de förestående förhandlingarna om ett avtal mellan EU och USA om skydd av personuppgifter.
13. Europaparlamentet betonar att ett sådant ramavtal med USA bör fungera som ett minimiavtal som är tillämpligt för alla framtida och, efter en förutbestämd övergångsperiod, alla befintliga avtal om överföring och behandling av personuppgifter mellan å ena sidan EU eller dess medlemsstater och å andra sidan USA i syfte att förebygga, utreda, avslöja eller lagföra brottsliga handlingar inom ramen för polissamarbetet och det straffrättsliga samarbetet. Avtalen måste också vara i linje med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och direktiv 95/46/EG.
14. Europaparlamentet understryker behovet av att alltid få fullständig information om utvecklingen inom internationellt personuppgiftsutbyte. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och rådet att förtydliga läget när det gäller bilaterala avtal och samförståndsavtal mellan medlemsstater och USA i fråga om utbyte av uppgifter i brottsbekämpningssyfte och delaktighet i USA:s program för viseringsundantag, liksom programmet för en enda säkerhetskontroll (”one stop security”).
15. Europaparlamentet är upprört över de avslöjanden om brott mot mänskliga rättigheter under Irakkriget som publicerades av Wikileaks. Parlamentet uppmanar USA att ställa de personer som är ansvariga för brotten inför rätta.
16. Europaparlamentet efterlyser en internationell FN-ledd utredning av alla brott som har begåtts under Irakkriget. Parlamentet uppmanar Natos medlemsstater att omedelbart dra tillbaka sina trupper från Irak.
17. Europaparlamentet upprepar EU:s uppmaning till de länder som ännu inte är part till Romstadgan för Internationella brottsmålsdomstolen att överväga möjligheten att ratificera respektive ansluta sig till denna.
18. Europaparlamentet beklagar att president Barack Obama inte höll sitt löfte om att stänga Guantánamofängelset före slutet av 2009 och kräver att det stängs omedelbart. Parlamentet uppmanar USA att avbryta alla militära rättegångar och ställa de Guantánamofångar man vill åtala inför rätta i vanliga civila domstolar i enlighet med internationella standarder om rättvisa rättegångar. Alla fångar som man inte planerar att åtala måste friges omedelbart och EU:s medlemsstater uppmanas att öka sina ansträngningar att stödja president Barack Obamas beslut genom att ge asyl till frisläppta Guantánamofångar.
19. Europaparlamentet uppmanar den amerikanska regeringen att upphöra med alla former av extraordinära arresteringar och överlämnanden. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att under sina överläggningar med den amerikanska regeringen ta upp frågan om förhållandena i de amerikanska fängelserna i Afghanistan (Bagram) och kräva att de stängs.
20. Europaparlamentet kräver återigen att USA avskaffar dödsstraffet på både federal nivå och delstatsnivå.
Ekonomiska frågor
21. Europaparlamentet upprepar sitt ställningstagande att varken ett nytt transatlantiskt ekonomiskt partnerskap eller ett frihandelsområde med Företa staterna kan vara målsättningar för EU:s förbindelser med USA. Parlamentet menar att EU och medlemsstaterna måste fortsätta med sin sociala politik i bland annat hälso- och miljöfrågor och stärka sina ekonomiska förbindelser med andra regioner i världen.
22. Europaparlamentet anser att USA och EU, som rymmer de viktigaste ekonomiska centren i världen, behöver en ansvarfull metod för att hantera den finansiella och ekonomiska krisen. Parlamentet betonar behovet av att ge lagstiftare på båda sidor av Atlanten större befogenhet att hantera de finansiella institutionernas sammanbrott för att säkerställa att bankernas aktieägare och fordringsägare – och inte skattebetalarna – får betala för bankernas misslyckanden.
23. Europaparlamentet anser att finanssektorn måste återgå till sin ursprungliga funktion och först och främst agera i allmänhetens intresse, acceptera lägre avkastning och gå med på sådana system för bonusutdelningar som bygger på att risker undviks samt på långsiktiga mål i stället för kortsiktiga vinster. Parlamentet påpekar att finanssektorn i industriländerna och framför allt i USA och i somliga av EU:s medlemsstater har blivit alltför stor för samhällets bästa och måste skäras ned till en rimlig storlek.
24. Europaparlamentet anser att det saknades konsekvens i de regleringsstrukturer som fanns i EU och USA före den ekonomiska och monetära krisen och att de huvudsakligen byggde på spridda makroekonomiska analyser. I brist på sådana globala regleringsstrukturer har medlemsstaterna agerat på egen hand. Parlamentet kräver att EU och USA betonar behovet av ett övervaknings- regleringssystem som gör det obligatoriskt att bland annat registrera transaktioner, och uppmanar EU och USA att främja införandet av en skatt på finansiella transaktioner.
25. Europaparlamentet kräver att EU och USA vidtar nödvändiga åtgärder för att dämpa det pågående valutakriget. Parlamentet anser att denna kapplöpning mot botten i Asien startades av USA:s slappa valutapolitik som sänker den amerikanska dollarns värde gentemot euron och alla andra viktiga valutor, samt noterar att EU:s ekonomi troligtvis blir valutakrigets största offer.
26. Europaparlamentet betonar att de globala ekonomiska obalanser som tillfälligtvis jämnades ut av den finansiella krisen är på väg att återuppstå och hotar den ekonomiska återhämtningen och skapandet av nya arbetstillfällen. Parlamentet anser att stora exportöverskott måste bygga på större inhemsk efterfrågan.
27. Europaparlamentet anser att i ljuset av ett allt större handelsutbyte måste EU se till att det inte förekommer någon social dumping till följd av exempelvis de begränsade sociala rättigheterna i USA och den katastrofala situation deras nationella sjukvårdssystem befinner sig i.
28. Europaparlamentet anser att en förstärkning av handelsförbindelserna med USA bör, liksom för alla andra tredjeländer, ske under förutsättning att de mänskliga rättigheterna respekteras, inklusive avskaffande av dödsstraffet, rätt till en rättvis rättegång för fångar, förbud mot tortyr och ratificering av och respekt för internationella konventioner.
29. Europaparlamentet noterar kommissionens tydliga åtagande att ytterligare undersöka icke‑tariffära åtgärder i handelsförbindelserna mellan EU och USA, och påpekar att enligt kommissionens undersökning om icke-tariffära åtgärder i handel och investeringar mellan EU och USA skulle ett avskaffande eller en minskning av dessa åtgärder öka EU:s inkomster. Parlamentet insisterar bestämt på att förändringar av dessa icke-tariffära åtgärder inte får göras på bekostnad av konsumentskyddet inom områden som hälsa, finanser, livskvalitet och miljöskydd.
30. Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att diskutera med sina transatlantiska partner hur man ska gå vidare i frågan om utvecklingsländernas tillgång till mediciner, och att starkt motsätta sig USA:s initiativ att i alla bilaterala avtal som förhandlas fram med utvecklingsländer inkludera klausuler om att dessa länder avsäger sig användandet av TRIPS-paragrafer i Dohaavtalet som ger dem rätt att producera och importera de generiska läkemedel som behövs för att motverka stora allmänna hälsoproblem (Aids, tuberkulos osv.).
31. Europaparlamentet anser att eftersom Världshandelsorganisationens sekretariat vid sitt möte den 29 september 2010 återigen betonade de negativa effekter den amerikanska jordbrukslagen från 2008 har på producenter från tredjeländer bör EU ta upp denna fråga vid toppmötet mellan EU och USA.
32. Europaparlamentet anser att rätten att säkra livsmedelsförsörjningen och en säker miljö är grunden till flera handelskonflikter mellan EU och USA, till exempel konflikterna om hormonbehandlat kött eller genmodifierade produkter, och ber rådet och kommissionen att agera i enlighet med och i försvar av tillämplig EU-lagstiftning.
Klimatförändringarna
33. Europaparlamentet anser att klimatförändringarna, alternativ energiproduktion och energieffektivitet bör vara prioriteringar på Transatlantiska ekonomiska rådets dagordning. I detta sammanhang uppmanar parlamentet Transatlantiska ekonomiska rådet att samarbeta kring energisparande åtgärder som vidtas i kampen mot klimatförändringarna. Parlamentet kräver ett närmare regleringssamarbete inom energieffektivitetsstandarder för produkter.
34. Europaparlamentet uppmanar USA, EU och alla internationella partner att komma till klimatförändringskonferensen i Cancún med mer ambitiösa åtaganden om att minska utsläppen utifrån principen om ett gemensamt men differentierat ansvar i syfte att konsekvent följa tvågradersmålet, samt att inte på förhand döma ut en temperaturgräns på 1,5 grader för att öka chanserna att säkerställa överlevnaden för alla nationer, folk och ekosystem.
35. Europaparlamentet anser att det internationella avtalet bör garantera att industriländernas gemensamma minskningar av växthusgasutsläppen till 2020 jämfört med 1990 års nivåer ligger i den övre delen av FN:s klimatpanels intervall på 25–40 procent, eftersom nya vetenskapliga uppgifter visar att det krävs en utsläppsminskning på minst 40 procent för att ens ha en 50‑procentig chans att uppnå tvågradersmålet. Parlamentet kräver att dessa minskningar ska vara inhemska med tanke på att ett långsiktigt utsläppsmål för EU, USA och andra utvecklade länder bör vara minst 80–95 procent år 2050 jämfört med 1990 års nivåer.
36. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas parlament samt presidenten och kongressen i Amerikas förenta stater.