FÖRSLAG TILL RESOLUTION om det kommande toppmötet mellan EU och USA samt Transatlantiska ekonomiska rådet
3.11.2010
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Reinhard Bütikofer, Eva Lichtenberger, Yannick Jadot, Indrek Tarand, Jan Philipp Albrecht för Verts/ALE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0608/2010
B7‑0611/2010
Europaparlamentets resolution om det kommande toppmötet mellan EU och USA samt Transatlantiska ekonomiska rådet
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av sina tidigare resolutioner om de transatlantiska förbindelserna, särskilt resolutionen av den 26 mars 2009 om de transatlantiska förbindelserna efter det amerikanska valet och resolutionen från oktober 2009 om Transatlantiska ekonomiska rådets möte,
– med beaktande av den framstegsrapport som antogs vid Transatlantiska ekonomiska rådets fjärde möte den 27 oktober 2009 och av det gemensamma uttalande som antogs vid Transatlantiska lagstiftardialogens möte i juni 2010 i Madrid,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Det transatlantiska partnerskapet grundar sig på gemensamma grundläggande värden såsom frihet, demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen och på gemensamma mål såsom sociala framsteg och social integration, öppna och integrerade ekonomier, hållbar utveckling och fredlig konfliktlösning. Detta partnerskap är grunden för säkerhet och stabilitet i det euroatlantiska området.
B. EU och USA har centrala roller på den globala arenan och ett gemensamt ansvar för att bidra till att tackla de ekonomiska och finansiella kriserna, bemöta klimatförändringarna, lösa konflikter, nedrusta, utrota fattigdom och uppnå övriga millennieutvecklingsmål, skydda och främja mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, bekämpa terrorism och kärnvapenspridning utifrån internationell rätt och multilaterala institutioner, särskilt FN‑systemet, och till att bjuda in andra partner att delta i detta arbete.
C. I kampen mot den internationella terrorismen är det nödvändigt att betona vikten av att till fullo respektera de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, som ju är förankrade i internationella lagar och fördrag. Det är också viktigt att sörja för proportionalitet i enlighet med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
D. Starka och stabila transatlantiska förbindelser kan på ett avgörande sätt bidra till att stödja ett globalt styre och effektivt stärka de internationella organisationerna.
E. Det arbete som utförs av Transatlantiska ekonomiska rådet och Transatlantiska energirådet syftar till att få den transatlantiska marknaden att fungera bättre, så att ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling och social rättvisa främjas.
F. EU och USA har ett gemensamt ansvar för att vid FN:s klimatpanels kommande partsmöte i december i Cancún ta fram åtaganden som är tillräckliga för att effektivt bekämpa klimatförändringarna.
Globala samhällsstyrningsfrågor
1. Europaparlamentet understryker behovet av en långtgående, ambitiös och rättsligt bindande lagstiftning som gäller för utsläpp av växthusgaser efter 2012. Parlamentet föreslår att det utarbetas en transatlantisk ”grön New Deal” för investeringar och teknikutbyte när det gäller energibesparingar och teknik som använder förnybara energikällor. Det är också viktigt att man kommer överens om lämpliga nivåer för finansiering av utvecklingsländernas åtgärder för att begränsa effekterna av klimatförändringarna och anpassa sig efter dem.
2. Europaparlamentet uppmanar båda parter att öka ansträngningarna för att genomföra FN:s reformagenda, bland annat reformen av FN:s säkerhetsråd och av andra multilaterala forum inom det globala systemet.
3. Europaparlamentet uppmanar båda parter att främja respekten för mänskliga rättigheter, såväl på hemmaplan som ute i världen, som en grundläggande del i deras politik. Det behövs nära samordnade diplomatiska insatser för att förebygga och bemöta kriser. Den amerikanska regeringen uppmanas att ratificera och ansluta sig till Romstadgan för Internationella brottsmålsdomstolen.
Försvar, vapenkontroll, spridning av kärnvapen och säkerhetsfrågor
4. Europaparlamentet noterar Natos kommande toppmöte i Lissabon den 19‑20 november 2010 och det arbete som hittills gjorts för att man ska kunna komma överens om ett nytt strategiskt koncept. Stats- och regeringscheferna uppmanas att placera kärnvapennedrustningen och kontrollen av konventionella vapen högt på dagordningen och att förkasta förslag om att skapa ett separat missilförsvarssystem inom Nato. Parlamentet ser mycket positivt på möjligheterna att vid OSSE-toppmötet främja insatser för att ta fram en stadga för en säkerhetsgemenskap inom OSSE. Parlamentet efterlyser ett nytt globalt säkerhetssystem inom ramen för FN.
5. Europaparlamentet välkomnar den amerikanska regeringens beslut i januari 2010 att utse ett särskilt sändebud för avtalet om konventionella styrkor i Europa (CFE-fördraget), liksom den förklaring som presidenterna Obama och Medvedev gjorde i juni 2010 om framtiden för kontrollen av konventionella vapen och för CFE-fördraget. Parlamentet välkomnar även överenskommelsen mellan USA och Ryssland om ett nytt Start-avtal och hyser goda förhoppningar om att det kommer att godkännas av den amerikanska senaten.
6. Europaparlamentet påminner om den kärnvapendeklaration som Natoalliansen avgav i Strasbourg i april 2009. Den amerikanska regeringen och EU:s medlemsstater uppmanas att komma överens om ett tydligt åtagande från Natos sida om att arbeta för en kärnvapenfri värld. USA uppmanas att förhandla med Ryssland om att flytta taktiska kärnvapen från Europa. EU:s medlemsstater uppmanas att vidta sina egna konkreta åtgärder på vägen mot kärnvapennedrustning, vilket man kom överens om vid 2010 års konferens för översyn av icke-spridningsavtalet, och att stoppa Natos planer på delande av kärnvapenteknik, så att man signalerar ett starkt stöd för icke-spridningssystemet.
7. Europaparlamentet välkomnar resultatet av kärnsäkerhetstoppmötet från april 2010, vilket belyste den globala betydelsen av att förhindra nukleär terrorism och säkra alla sårbara kärnmaterial inom fyra år och komma överens om en arbetsplan för att förbättra de befintliga arrangemangen och programmen i samband med kärnsäkerhet och göra dem allmänt tillämpliga. Parlamentet stöder de initiativ som enskilda länder har tagit för att förbättra säkerheten på hemmaplan och uppmanar andra att ta efter. Kärnkraft är per definition en teknik med dubbla användningsområden. Därför finns det alltid en inbyggd risk för att även främjande och export av kärnteknik för ”civila” ändamål leder till spridning av massförstörelsevapen. Över 40 länder arbetar för närvarande med att bygga upp nukleära program, och flera av dessa länder ligger i krisregioner som Mellanöstern.
8. Europaparlamentet påminner om det ökade operativa krishanteringssamarbetet mellan Nato och EU i fråga om regionerna Balkan och Afrikas horn. Parlamentet ser positivt på det goda samarbetet mellan Natos KFOR-styrka och Europeiska unionens rättsstatsuppdrag EULEX i Kosovo. Vid Afrikas horn finns det två sjöstridsuppdrag som har som mål att bekämpa sjöröveri. EU och Nato uppmanas att se till att förekomsten av både Atalantainsatsen och Operation Ocean Shield-insatsen, som genomförs av aktionsgruppen 508, inte leder till dubbelarbete och onödiga samordningsproblem. Båda sidor uppmanas att dra lärdom av dessa erfarenheter, så att krishanteringssamarbetet kan förbättras i framtiden.
Internationellt samarbete
9. Europaparlamentet upprepar vikten av att båda partner i en anda av tillit och öppenhet främjar ett samordnat förhållningssätt i fråga om Iran, Irak, Afghanistan och Pakistan. Det senaste årtiondets militäraktioner mot länder som Afghanistan och Irak måste utvärderas. EU och USA uppmanas att fortsätta att arbeta på en global helhetsstrategi som gynnar en socioekonomisk och hållbar utveckling och som framför allt är inriktad på att stärka kvinnans ställning i samhället.
10. Europaparlamentet ser positivt på att övriga G 20-länder i högre grad åtagit sig att främja stabilitet och samarbete i regionen, särskilt när det gäller Iran, Mellanöstern och Koreahalvön. Parlamentets ambition är att minska konflikterna i Medelhavsområdet, och Turkiet har en mycket viktig roll i detta avseende. EU har många muslimska grannländer. Därför välkomnar parlamentet president Obamas tal och stöder en aktivare politik för att bygga broar till den muslimska världen.
11. Europaparlamentet välkomnar de insatser som president Obama och den amerikanska regeringen har gjort för att gjuta nytt liv i fredsprocessen i Mellanöstern. Det är beklagligt att den israeliska regeringen har beslutat att inte förlänga moratoriet för byggandet av bosättningar. USA och EU uppmanas att göra sitt yttersta för att få Israel och Palestina att återuppta direkta fredsförhandlingar, så att man kan nå en helhetslösning på konflikten som sätter stopp för den ockupation som påbörjades 1967 och leder till upprättandet av en oberoende, demokratisk, sammanhängande och livskraftig palestinsk stat som lever sida vid sida med Israel och övriga grannländer i fred och säkerhet. EU uppmanas att spela en aktivare roll, även inom ramen för kvartetten, och parlamentet efterlyser i detta sammanhang ett mer aktivt engagemang från EU:s sida gentemot Syrien och Libanon.
Finansiell stabilitet och internationellt tillsynsarbitrage
12. Europaparlamentet betonar att risken för finansiell och penningpolitisk oro, hävstångsreducering och nya kreditåtstramningar inte är över. I detta sammanhang betonar parlamentet att en samordnad makroekonomisk politik är av central betydelse för att man ska kunna få till stånd en hållbar global ekonomisk återhämtning.
13. Europaparlamentet understryker vikten av att den nyligen inrättade europeiska systemrisknämnden och den finansiella tillsynskommittén upprättar en samordnad strategi när det gäller att definiera, reglera och övervaka finansiella institutioner som är alltför stora för att tillåtas gå omkull.
14. Europaparlamentet framhåller att det är mycket viktigt med jämförbara redovisningsstandarder för att man ska kunna upprätthålla lika spelregler och säkerställa globalt jämförbara uppgifter. Det bör inrättas ett offentligt och demokratiskt kontrollerat organ för internationella redovisningsstandarder. Härigenom skulle man framför allt undanröja redovisningsskillnaderna mellan EU och USA och de hot mot den finansiella stabiliteten som dessa medför.
15. Europaparlamentet vidhåller att det behövs ett övergripande Basel III-avtal, inklusive leverage ratio och tilläggsavgifter på kapital för systemviktiga finansiella institutioner, standarder för likviditetshantering samt tak för bonusar och utdelning som uppmuntrar till risktagande. Basel III bör på ett verkningsfullt sätt förhindra möjligheten att placera pengar i skatteparadis. De förhandsavtal som ingåtts föreskriver tyvärr övergångsperioder som är alltför långa och kapitalökningar som inte är tillräckliga med tanke på de dramatiska erfarenheterna i samband med finanskrisen.
16. Europaparlamentet betonar att de regleringsstandarder som uppnåtts i en jurisdiktion bör tjäna som ett riktmärke för andra jurisdiktioner och leda till att de internationella finansiella reglerna blir alltmer vattentäta, särskilt när det gäller clearing av OTC-derivat, styrning av kreditvärderingsinstitut, alternativa investeringsfonder, blankning och kreditswappar.
Energipolitik och tekniskt samarbete
17. Europaparlamentet uppmuntrar EU:s och USA:s energiråd att arbeta för att samordna energistrategier som stöder en diversifiering av energikällorna och distributionsvägarna och ett främjande av miljöeffektiva ekonomier som bygger på förnybara energikällor och som skulle kunna skapa flera miljoner nya “gröna” arbetstillfällen. Båda parter uppmanas att i möjligaste mån samordna sina insatser när det gäller att genomföra hållbarhetskriterier för agrodrivmedel, inklusive de som direkt eller indirekt påverkar utsläppen av växthusgaser.
18. Europaparlamentet betonar att en adekvat politik för råmaterial och sällsynta jordartsmetaller är av central betydelse för den hållbara utvecklingen och de tekniska framstegen för såväl USA:s som EU:s ekonomier. Parlamentet efterlyser ett ökat samarbete mellan USA och EU, särskilt när det gäller framtagning och utbyte av information samt forskning och utveckling i fråga om en ansvarsfull utvinning, bearbetning, användning, återvinning, återanvändning och ersättning av råmaterial som enligt ömsesidiga definitioner är mycket viktiga, särskilt sällsynta jordartsmetaller.
19. Europaparlamentet är intresserat av att veta mer om den möjliga potentialen i att använda skiffergas i Europa som en inhemsk energikälla och vill gärna dra lärdom av USA:s erfarenheter samt ha mer information om miljödimensionen i utvecklingen av skiffergas.
Transatlantiskt ekonomiskt samarbete
20. Europaparlamentet understryker att ett närmare transatlantiskt partnerskap för att uppnå en bättre fungerande transatlantisk marknad, som bygger på principen om social marknadsekonomi, är ett viktigt verktyg för att utforma globaliseringen och hantera de globala ekonomiska och sociala kriserna.
21. Europaparlamentet välkomnar planerna på att förse det transatlantiska ekonomiska samarbetet med en tydlig roll som är inriktad på strategisk samordning av den ekonomiska politiken, särskilt när det gäller frågor som hör samman med G 20-processen. Alla nya roller som tillkommer i det transatlantiska ekonomiska samarbetet bör dock noga balanseras mot det fortlöpande arbetet för att hitta lösningar på konkreta problem på den transatlantiska politiska dagordningen, till exempel när det gäller politiken för finansmarknaderna, den gröna ekonomin, den digitala agendan och det högteknologiska området samt innovationspolitiken. I detta sammanhang gläds parlamentet åt att dialogen om innovation nyligen inleddes. Parlamentet begär att båda parter engagerar sig på hög nivå i partnerskapet för innovationsåtgärder.
22. Europaparlamentet upprepar sitt krav på att de styrande i EU och USA samt medordförandena för Transatlantiska ekonomiska rådet ska beakta den avgörande roll som lagstiftarna spelar för att detta råd ska bli en framgång. De styrande uppmanas att se till att företrädarna för Transatlantiska lagstiftardialogen fullt ut blir direkt involverade i Transatlantiska ekonomiska rådet, eftersom lagstiftarna delar ansvaret med sina respektive verkställande organ för att anta och se över många av besluten inom Transatlantiska ekonomiska rådet.
23. Europaparlamentet gläds åt att Transatlantiska ekonomiska rådet bistås av ett antal intressenter, däribland företrädare för affärslivet, och begär på nytt att företrädare för fackföreningsrörelsen på båda sidor av Atlanten ska få en jämförbar roll, så att den sociala dimensionen integreras fullt ut. Ledarna för Transatlantiska arbetsmarknadsdialogen och Transatlantiska energidialogen uppmanas att delta i den rådgivande gruppen.
24. Europaparlamentet påminner om att det i förklaringen från G 20-mötet i Pittsburgh konstateras att obalanserna i världshandeln har legat bakom finanskrisen, och att det bör inledas en samarbetsprocess med ömsesidig bedömning av de nationella handelspolitiska ramarna. Båda sidor uppmanas att erkänna handelspolitikens koppling till möjligheterna att uppnå en global finansiell stabilitet och rimliga växelkurser mellan de största ekonomierna. Parlamentet efterlyser en ny dagordning för WTO, där internationella handelsregler anpassas till målen när det gäller finanskrisförebyggande insatser, rimliga växelkurser, fattigdomsminskning och bekämpning av klimatförändringarna.
25. Europaparlamentet rekommenderar båda parter att enas om principer som skulle kunna bidra till att uppnå en mer hållbar global handelsbalans, bland annat genom åtgärder för att motverka en aggressiv exportinriktning och genom bindande sociala normer, omarbetade regler mot dumpning som även omfattar miljödumpning, utarbetande av kriterier och gränser för liberaliseringen av handeln med finansiella tjänster, ett förbud mot alla jordbruksexportbidrag samt kriterier för utlandsinvesteringar inom livsmedels- och distributionssektorn.
26. Europaparlamentet anser att båda sidor bör diskutera hur man kan minska de spekulationer på råvarumarknaderna som har varit en faktor nu när livsmedelspriserna har fluktuerat extremt mycket. I detta sammanhang påminner parlamentet om behovet av att avskräcka spekulanterna från att välja och vraka mellan olika regelsystem och från att fortsätta att skapa instabilitet genom massiva spekulationstransaktioner på råvarumarknaderna. Parlamentet välkomnar den lagstiftning som nyligen införts på båda sidor för att göra marknaderna mer transparenta och begränsa spekulation.
27. Europaparlamentet anser att det är viktigt att delta i dialogen om nya livsmedel och användningen av ny teknik i livsmedelsproduktionen, särskilt när det gäller kloning inom djuravel.
28. Europaparlamentet beklagar djupt att det införts en lag om ”främjande av resande” samt administrativa avgifter för Esta-tillstånd (det elektroniska systemet för resetillstånd) för EU-medborgare som reser till USA. Detta är ett steg tillbaka och innebär att visumkravet återinförs, liksom att Rumänien, Polen, Bulgarien och Cypern utestängs från programmet för viseringsundantag, vilket i sin tur utgör diskriminering av EU-medborgare. Kommissionen uppmanas återigen att behandla detta som en fråga av största angelägenhet och även överväga möjligheten att införa krav på ömsesidighet.
Grundläggande rättigheter och säkerhet
29. Europaparlamentet uppmanar de amerikanska myndigheterna och kommissionen att ytterligare utöka sitt samarbete kring dataskydd. EU bygger på rättsstatsprincipen och alla de överföringar av europeiska personuppgifter som görs till tredjeländer av säkerhetsskäl måste omfattas av rättssäkerhetsgarantier och rättigheter till domstolsprövning.
30. Europaparlamentet välkomnar utarbetandet av ett transatlantiskt ramavtal om skydd av personuppgifter som överförs och behandlas för att förebygga, utreda, avslöja eller lagföra brott, inkluderande terrorism, inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete. Verkställbara dataskyddsrättigheter på båda sidor om Atlanten är en förutsättning för att dataskyddsavtal med USA, bland annat det planerade nya avtalet om ett europeiskt system för utbyte av passageraruppgifter (PNR), ska kunna godtas. Den kommande översynen av EU:s dataskyddsdirektiv bör innebära en nystart för den transatlantiska dialogen om integritet och dataskydd inom de offentliga och privata sektorerna och syfta till att öka skyddsnivån.
31. Europaparlamentet upprepar sin vädjan om att dödsstraffet ska avskaffas i USA.
32. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlamentet, USA:s kongress, medordförandena för Transatlantiska lagstiftardialogen och till medordförandena för Transatlantiska ekonomiska rådet och dess sekretariat.