FÖRSLAG TILL RESOLUTION om kommissionens arbetsprogram för 2011
8.12.2010
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Martin Schulz, Hannes Swoboda för S&D-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0688/2010
B7‑0688/2010
Europaparlamentets resolution om kommissionens arbetsprogram för 2011
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens meddelande om kommissionens arbetsprogram för 2011 (KOM(2010)0623),
– med beaktande av parlamentsutskottens bidrag, som har vidarebefordrats till kommissionen genom talmanskonferensen,
– med beaktande av professor Mario Montis rapport om en ny strategi för den inre marknaden till Europeiska kommissionens ordförande,
– med beaktande av kommissionens meddelande ”På väg mot en inre marknadsakt” (KOM(2010)0608),
– med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2010 om förverkligandet av en inre marknad för konsumenter och medborgare (P7_TA-PROV(2010)0186),
– med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2010 om förbättring av ramarna för ekonomisk styrning och stabilitet i unionen, särskilt inom euroområdet (P7_TA‑PROV(2010)0377),
– med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2010 om den finansiella, ekonomiska och sociala krisen: rekommendationer om åtgärder och initiativ (delbetänkande) (P7_TA‑PROV(2010)0376),
– med beaktande av artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),
– med beaktande av FN:s plenarmöte på hög nivå om millennieutvecklingsmålen den 20‑22 september 2010 och slutsatserna därifrån,
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. EU lider fortfarande svårt av efterdyningarna efter finanskrisen 2008, i form av massarbetslöshet, en svag ekonomisk återhämtning, skatteproblem, nedskärningar i offentliga tjänster och finansmarknadernas attacker mot vissa medlemsstater.
B. En fullständig återhämtning kräver en gemensam europeisk strategi för hållbar tillväxt och sysselsättningsåtgärder, som understöds av nödvändiga befogenheter och resurser.
C. Det är också mycket viktigt att minska Europas sårbarhet för ombytliga finansmarknader, genom att stärka den europeiska och globala ekonomiska styrningen och slutföra en ambitiös reform av regleringen och övervakningen av finanssektorn.
D. Skyddet av grundläggande rättigheter för alla, icke-diskriminering och jämlikhet inför lagen är viktiga EU‑principer, som måste vara hörnstenen i lagstiftnings- och arbetsprogrammet och respekteras inom alla EU:s verksamhetsområden, däribland straffrätt och civilrätt, migration, den inre marknaden och arbetsrätten.
E. Mänskliga rättigheter och demokrati utgör kärnan i EU:s identitet och förblir en topprioritering för EU:s utrikespolitik.
F. Lissabonfördraget bekräftar att EU:s yttre åtgärder, där handel utgör en väsentlig del, bör följa EU:s samtliga mål, till exempel dess sociala och miljömässiga mål och utvecklingsmål. En större politisk samstämdhet mellan utrikes- och inrikespolitiken måste vara en prioritering, särskilt så att handelspolitiken kan samordnas med EU:s industripolitik och jordbrukspolitik, för att effektivt främja ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen.
Inledning och allmänt
1. Europaparlamentet har tagit del av kommissionens arbetsprogram för 2011 och ser positivt på många av förslagen men anser att programmet som helhet inte tillräckligt återspeglar de betydelsefulla händelser som Europa har genomgått sedan 2008 eller de europeiska medborgarnas förhoppningar och förväntningar.
2. Europaparlamentet beklagar djupt att arbetsprogrammet inte lägger större tonvikt vid de sju miljoner arbetstillfällen som gått förlorade på grund av finanskrisen och den recession som följde och vid risken för att en stor del av denna arbetslöshet kommer att kvarstå i flera år. Detta är en av EU:s viktigaste utmaningar under och efter 2011. Därför uppmanas kommissionen att beskriva vilka konkreta åtgärder den tänker vidta för att bemöta risken för en ihållande arbetslöshet och ange hur dess initiativ och förslag kommer att leda till tillräckligt med anständiga arbetstillfällen för att möta denna utmaning.
3. Europaparlamentet anser att de dramatiska ekonomiska, sociala och skattemässiga konsekvenserna av finanskrisen 2008 avslöjade svagheter och obalanser i den europeiska ekonomiska modellen, som kräver en radikal reform och omläggning av den ekonomiska styrningen och regleringen av finanssektorn, liksom en mer central plats för medborgaren och den sociala dimensionen i det europeiska projektet.
4. Europaparlamentet anser även att dessa mål, tillsammans med 2000-talets globala utmaningar, kräver ett stärkande av samarbetet och solidariteten i Europa och en fokusering av den europeiska verksamheten på de områden där EU tillför mervärde och bidrar till större effektivitet i användningen av offentliga resurser samt en budgetram som gör att EU kan utföra de uppgifter som det har ansvar för fullt ut.
5. Europaparlamentet ser positivt på den centrala plats som EU:s budget har i arbetsprogrammet och på att kommissionen erkänner att EU behöver en ny budget som ett kraftfullt verktyg för att uppnå gemensamma EU‑mål, men insisterar på att kommissionen också omgående måste lägga fram förslag om en översyn av den nuvarande budgetramen och utarbeta viktiga förslag om upprättande av de nya egna resurser som krävs för ett fullt genomförande av arbetsprogrammet, särskilt för att fylla luckorna i finansieringen av viktiga program och tillhandahålla medel för att EU ska kunna fullgöra sina nya befogenheter enligt Lissabonfördraget och Europa 2020-strategin.
6. Europaparlamentet ser positivt på att reformen av den europeiska ekonomiska styrningen prioriteras och insisterar på att en sådan reform måste ta full hänsyn till parlamentets ställning, såsom fastställs i dess resolutioner av den 20 oktober 2010, och att den måste syfta till att främja EU:s ekonomiska och sociala mål, såsom fastställs i artikel 3 i Lissabonfördraget. Europaparlamentet och rådet bör som de båda grenarna av budgetmyndigheten vara lika delaktiga i all mobilisering av den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen, vars budgetmässiga konsekvenser fortfarande måste klargöras.
7. Europaparlamentet betonar behovet av att slutföra reformen av den finansiella regleringen, för att öka insynen, stabiliteten och ansvarsskyldigheten inom finanssektorn, samtidigt som man ser till att marknaden för finansiella tjänster tjänar den reala ekonomin, garantera att skattebetalarna aldrig mer behöver lösa ut bankerna, motverka spekulationer och prisbubblor på tillgångar, uppmuntra en bättre balans för ekonomin och främja en finanssektor som tjänar Europas medborgare och företag.
8. Europaparlamentet efterlyser i det hänseendet en högre ambitionsnivå, mot bakgrund av den utbredda enigheten bland ekonomer om att de reformer som hittills genomförts inte har behandlat finanssektorns problem fullt ut. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra ett brett samråd genom ett öppet förfarande som omfattar alla aktörer om behovet av ytterligare reform, utöver förslagen i dess arbetsprogram, och att rapportera till parlamentet före slutet av 2011.
9. Europaparlamentet påminner om att Monti i sin rapport om den inre marknaden, som beställts av kommissionens ordförande Barroso, fann att många européer är misstänksamma mot, känner rädsla inför och ibland är öppet fientliga till den inre marknaden. Kommissionen uppmanas att tillmötesgå parlamentets begäran i sin resolution av den 20 maj 2010 om förverkligandet av en inre marknad för konsumenter och medborgare, om en helhetsstrategi där medborgarnas, arbetstagarnas och småföretagens intressen står i centrum.
10. Europaparlamentet beklagar att den sociala dimensionen fortfarande får en mindre betydelse i arbetsprogrammet som helhet, medan kommissionen är bunden av den trettio år gamla ekonomiska modellen, som har misslyckats med att leverera det välstånd, den stabilitet och den sociala delaktighet som anges som mål för EU och som till slut misskrediterades av det finansiella sammanbrottet 2008.
11. Europaparlamentet betonar behovet av en ambitiös europeisk industri- och sammanhållningspolitik för att stärka den reala ekonomin, förbättra konvergensen och få till stånd en förändring mot en smartare och mer hållbar europeisk ekonomi, som leder till fler och bättre arbetstillfällen.
12. Europaparlamentet påminner om att sammanhållningspolitikens nyckelroll för att främja solidaritet och verklig ekonomisk konvergens och uppnå EU:s mål för 2020 om en smart och hållbar tillväxt för alla betonas i kommissionens meddelande om översynen av EU:s budget. Därför beklagar parlamentet att detta viktiga politiska instrument inte nämns i arbetsprogrammet för 2011.
13. Europaparlamentet beklagar förvirringen kring de många olika initiativen – inremarknadsakten, meddelandena om industripolitik och prioriteringar för energiinfrastruktur för 2020 och framåt, kommissionens arbetsprogram, flaggskeppsinitiativen inom ramen för Europa 2020 – och efterlyser mer konsekvens och bättre styrelseformer.
14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fokusera sina insatser ytterligare på att upprätta en effektiv kommunikationspolitik för att öka medborgarnas förståelse för EU. Lagstiftningsförslag måste åtföljas av omfattande kommunikationsstrategier som förklarar deras mervärde för de europeiska medborgarna. I detta sammanhang bör man ägna särskild uppmärksamhet åt att förmedla fördelarna av medborgarinitiativet som ett kraftfullt instrument som påverkar utformningen av dagordningen och som kan garantera att EU‑institutionerna tar itu med medborgarnas konkreta problem.
Att stärka den ekonomiska styrningen och den europeiska terminen
15. Europaparlamentet noterar att man i meddelandet efterlyser snabba framsteg i lagstiftningsarbetet med kommissionens förslag om ekonomisk styrning. Detta bör vara uppnåeligt förutsatt att alla institutioner arbetar tillsammans i en kompromissanda och att parlamentets egen ståndpunkt om ekonomisk styrning, som antogs av en stor majoritet under sammanträdesperioden oktober II, kommer att avspeglas ordentligt i lagstiftningspaketet.
16. Europaparlamentet betonar behovet av en europeisk ekonomisk styrning riktad mot en sund skattepolitik som strävar efter ökad tillväxt med full och anständig sysselsättning. Styrningspaketet bör kompletteras med lagstiftning, som inför en varaktig krishanteringsmekanism och tar de inledande stegen mot ett gemensamt ansvar för en del av statsskulderna och införande av euroobligationer, och ber kommissionen om åtaganden för detta ändamål.
17. Europaparlamentet insisterar på att den europeiska terminen bör användas för att stärka budgetsamordningen och samverkan mellan EU:s och medlemsstaternas budgetar för att uppnå EU:s övergripande politiska mål, och beklagar avsaknaden hittills av konkreta förslag i det hänseendet.
18. Europaparlamentet beklagar att förslagen om en europeisk termin och styrningspaktetet inte ger någon större möjlighet till europeisk demokratisk kontroll och insisterar på en stor delaktighet från parlamentets sida i de båda ärendena.
19. Europaparlamentet är bekymrat över förbindelsen mellan den europeiska terminen, de integrerade riktlinjerna för sysselsättning och de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken.
Tillväxt för alla
20. Europaparlamentet ser positivt på att flaggskeppsinitiativen inkluderats inom sysselsättning och sociala frågor, i form av en agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen och en plattform för fattigdomsbekämpning, men beklagar att det finns mycket få lagstiftningsförslag.
21. Europaparlamentet anser att en tillväxt för alla endast kan byggas på en grund av likabehandling av alla arbetstagare på arbetsplatsen och lika villkor för alla företag. Parlamentet beklagar att arbetsprogrammet inte omfattar någon översyn av direktivet om utstationering av arbetstagare för att säkra dessa principer, och insisterar på att lagstiftningsförslaget om genomförande, som avses i meddelandet om inremarknadsakten, måste klargöra utövandet av grundläggande sociala rättigheter.
22. Europaparlamentet beklagar även att förslagen om migration inte räcker till för att garantera likabehandling och skydd av arbetstagare från tredjeländer och för att förhindra missbruk bland företag som rekryterar billig arbetskraft, vilket förstärker social dumpning. Parlamentet påminner här om sin ståndpunkt emot tillämpningen av principen om ursprungsland i arbetsrätten och sociallagstiftningen.
23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet, som omfattar både opt-out och jourtid, och understryker att ett förslag om endast det ena eller det andra är oacceptabelt.
24. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta arbetsmarknadsparternas synpunkter på pensioner och se till att vitboken återspeglar förväntningarna hos båda sidor av näringslivet, bland annat när det gäller stärkandet av den första pelaren.
25. Europaparlamentet ser positivt på reformen av Eures jobbportal som gör informationen och yrkesrådgivningen för unga arbetstagare mer lättillgänglig, men beklagar att detta förslag har skjutits upp till 2012 när unga människor behöver det i dag.
26. Europaparlamentet ser positivt på EU:s ram för nationella strategier om romer men kräver att den innehåller lagstiftningsinitiativ om social delaktighet och icke-diskriminering.
27. Europaparlamentet har tagit del av förslaget om balansen mellan arbetsliv och privatliv och skulle varmt välkomna ett förslag om pappaledighet.
28. Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte lägger fram något förslag till lagstiftningsinitiativ om omstrukturering för att stoppa oegentligheter och skydda Europas industriella grund.
29. Europaparlamentet understryker att alla förslag om offentlig upphandling måste stärka den europeiska sociala modellen, däribland förbättrade levnads- och arbetsvillkor.
30. Europaparlamentet betonar, för att lagstiftningen ska bli effektivare på EU‑nivå, vikten av en social konsekvensbedömning för all EU‑lagstiftning, och efterlyser ett omedelbart inledande av överträdelseförfaranden mot de medlemsstater som inte respekterar EU‑lagstiftningen, särskilt när det gäller arbetstid inom vägtransport.
31. Europaparlamentet beklagar att kommissionens arbetsprogram inte berör jämställdhetsfrågor, och efterlyser dels ett direktiv för att ta itu med löneklyftan på 17,5 procent mellan män och kvinnor i Europa, såsom utlovades 2008, dels ett direktiv om utrotning av våldet mot kvinnor, i linje med kraven i parlamentets resolutioner från november 2009 och februari 2010.
32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till kvinnors ställning i sin plattform för fattigdomsbekämpning, eftersom 17 procent av Europas kvinnor lever i fattigdom och fattigdomsrisken är större för kvinnor i 16 medlemsstater.
33. Europaparlamentet beklagar att folkhälsa och hälsorelaterad ojämlikhet inte nämns i meddelandet, och uppmanar kommissionen att ta fram en tydlig strategi för att ta itu med den hälsorelaterade ojämlikheten som blir allt större och påskynda antagandet av lagstiftningsförslag om hälsa och livsmedelssäkerhet.
Att slutföra reformen inom finanssektorn
34. Europaparlamentet ser positivt på den föreslagna lagstiftningsmässiga uppföljningen till grönboken om bolagsstyrning i finansinstitut, och anser att det bör vara ett strategiskt initiativ eftersom det kommer att vara mycket viktigt med en bättre bolagsstyrning för att undvika att finanskrisen från 2008 upprepar sig och för att skapa en finanssektor som är utrustad för att tjäna den reala ekonomin och medborgarna.
35. Europaparlamentet ser positivt på kommissionens förslag om investerarskydd, tillgång till allmänna banktjänster och ansvarsfull lånepraxis, liksom på lagstiftningsinitiativet om lösning av kriser inom banksektorn, som måste samordnas med konkurrenspolitiska regler för att uppnå en omfattande och bindande ram för krishantering, som omfattar både privata och offentliga aktörer och undviker onödig användning av skattebetalarnas pengar.
36. Europaparlamentet ser positivt på den föreslagna översynen av förordningen om kreditvärderingsinstitut, där man även bör ta upp den bristande konkurrensen i näringslivet. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillmötesgå parlamentets senaste begäran, i Beres betänkande om den finansiella, ekonomiska och sociala krisen (A7‑0267/2010), om att undersöka alternativ för ett oberoende europeiskt kreditvärderingsinstitut, starkare delaktighet bland oberoende offentliga organ i utfärdande av kreditbetyg och särdrag i kreditvärderingar av länder.
37. Europaparlamentet beklagar att beskattningen av finanssektorn inte finns med bland de strategiska initiativen för 2011 och att kommissionen försenar de nödvändiga förberedelser som parlamentet redan begärt i sin resolution från mars 2010.
38. Europaparlamentet understryker behovet av att stävja spekulationer och se till att finanssektorn fullt ut bidrar till att lösa kostnaderna för krisen.
39. Europaparlamentet påminner om att det har efterlyst finansiell innovation som gynnar långsiktiga investeringar och behovet av att bättre matcha besparingar och investeringar i EU.
Smart tillväxt
40. Europaparlamentet ser positivt på förslaget om den digitala agendan men uppmanar återigen kommissionen att lägga fram en omfattande handlingsplan, med tidsplan och mål, att leverera snabba och påtagliga resultat om nätneutralitet och en inre marknad för Internetinnehåll och -tjänster, för ett öppet och välmående digitalt samhälle, och övervinna den digitala klyftan.
41. Europaparlamentet beklagar att arbetsprogrammet varken omfattar halvtidsöversynen av det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling eller bedömningen av det europeiska forskningsområdet.
42. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omgående lägga fram förslag till innovationspartnerskap om råvaror och smarta städer.
Hållbar tillväxt
43. Europaparlamentet beklagar att meddelandet om den nya industripolitiken för Europa inte kommer att åtföljas av lagstiftningsförslag, i synnerhet för att uppnå den önskade övergången till en koldioxidsnål och hållbar ekonomi.
44. Europaparlamentet upprepar sitt stöd för kommissionens insatser för en effektiv klimatpolitik och påminner om behovet av att se till att miljö- och klimatförändringsmålen ingår i alla EU‑strategier och återspeglas under lämplig budgetpost.
45. Europaparlamentet betonar vikten av att påskynda och noggrant övervaka genomförandet av EU:s miljölagstiftning för att uppnå målen i det sjätte miljöhandlingsprogrammet, och uppmanar kommissionen att noggrant bedöma resultaten av detta program och gå vidare i utvecklingen av det sjunde miljöhandlingsprogrammet.
Att frigöra den inre marknadens potential
46. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram ambitiösare förslag om att omvandla den inre marknaden till en verkligt social marknad, som skulle vinna de europeiska medborgarnas, arbetstagarnas, småföretagens och konsumenternas förtroende. Kommissionen uppmanas därför att införa en social klausul i lagstiftningen om den inre marknaden, i linje med artikel 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och parlamentets resolution av den 20 oktober 2010 om den finansiella, ekonomiska och sociala krisen.
47. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa ett konsekvent tillvägagångssätt mellan de rättsliga instrumenten inom europeisk avtalsrätt och direktivet om konsumenters rättigheter.
48. Europaparlamentet beklagar kommissionens oförmåga att tillmötesgå dess begäran, i resolutionen från oktober 2010 om den ekonomiska krisen, om ett lagstiftningsförslag för att skapa rättslig klarhet för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och sociala tjänster av allmänt intresse, trots de ändringar som införts, särskilt genom Lissabonfördraget, för att skapa en ny rättslig grund för detta ändamål.
49. Europaparlamentet upprepar sin begäran om ett lagstiftningsförslag för att säkerställa ett system för kollektiva prövningsmöjligheter som är billigt, snabbt och tillgängligt i hela EU.
50. Europaparlamentet understryker att det behövs en effektiv rättslig ram för produktsäkerhet i EU. Parlamentet stöder översynen av direktivet om allmän produktsäkerhet och uppmanar kommissionen att se över CE-märkningen för att garantera att konsumenterna kan betrakta den som en säkerhetsmärkning.
51. Europaparlamentet välkomnar lagstiftningsförslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och förslaget till meddelande om mervärdesskatt. En obligatorisk gemensam konsoliderad bolagsskattebas är av avgörande vikt för skapandet av en verklig inre marknad och för att man ska kunna minska den arbetstagarfientliga aspekt av skattesystemet som påvisats i Montirapporten samt förhindra skatteflykt, dubbelbeskattning och illojal skattekonkurrens. Parlamentet fördömer de bilaterala förhandlingarna med Schweiz och uppmanar kommissionen eftertryckligen att ta ett initiativ gentemot rådet för att göra det möjligt för EU att förhandla om automatiskt uppgiftsutbyte. Parlamentet insisterar på att de planerade initiativen för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och mervärdesskatt måste vara förenliga med förslaget om nya egna resurser i EU-budgeten, som kommissionen ska lägga fram senast i juni 2011.
Medborgarnas agenda
52. Europaparlamentet finner det djupt oroande att det inte lagts fram några konkreta förslag om grundläggande rättigheter eller om det övergripande icke-diskrimineringsdirektivet och att frågan om icke-diskriminering inte ens nämns. Kommissionen uppmanas att snarast lösa frågan om icke-diskrimineringsdirektivet.
53. Europaparlamentet stöder förslaget till meddelande om att stärka solidariteten inom EU på asylområdet, men beklagar att det inte lagts fram några lagstiftningsförslag om asyl, med tanke på att EU ska ha en gemensam asylpolitik senast 2012.
54. Europaparlamentet beklagar att det inte lagts fram några konkreta förslag om migration. Parlamentet påminner om att en framgångsrik tillämpning av VIS och SIS II är en förutsättning för att det föreslagna systemet för in- och utresa ska fungera korrekt, även om SIS II ännu inte är helt i drift.
55. Europaparlamentet välkomnar förslaget om brottsoffers rättigheter och, framför allt, deras rätt till juridiskt bistånd och rättshjälp, men beklagar att detta är den enda planerade åtgärden. Parlamentet begär att det upprättas en tydlig tidsplan för de återstående åtgärderna inom ramen för färdplanen för processrätt samt att kommissionen snarast utarbetar ett förslag till direktiv om förebyggande av våld mot kvinnor.
56. Europaparlamentet välkomnar den nya omfattande rättsliga ramen för uppgiftsskydd, förutsatt att den medför en översyn och omarbetning av direktiv 95/46 och rambeslutet om uppgiftsskydd inom tredje pelaren.
57. Europaparlamentet välkomnar förslagen om makars förmögenhetsförhållanden och de äganderättsliga verkningarna av separation mellan par i andra samlevnadsformer, men uppmanar kommissionen att i syfte att uppnå gemensamma standarder för EU-medborgare i alla medlemsstater överväga att skynda på översynen av regelverket när det gäller civil- och straffrätt samt att rapportera till parlamentet.
58. Europaparlamentet välkomnar förslaget till förordning om en EU-telefonjour för försvunna barn, men konstaterar att arbetsprogrammet innehåller få initiativ till skydd för barn inom ramen för främjandet av FN:s konvention om barnets rättigheter och stadgan för grundläggande rättigheter.
59. Europaparlamentet välkomnar förslaget om förverkande och återvinning av tillgångar som härrör från brott, men upprepar att förslaget även måste inbegripa social återanvändning av dessa medel.
60. Europaparlamentet efterfrågar tydliga bevis på nödvändigheten av och proportionaliteten hos ett europeiskt system för passageraruppgifter.
61. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast lägga fram långtgående förslag till rättslig fortbildning och att samråda med Europaparlamentet om sina planer.
62. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta alla alternativ under allvarligt övervägande i sin grönbok för 2010 om en rättsakt om europeisk avtalsrätt.
63. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma hur gångbar territorialitetsprincipen är i den digitala världen.
64. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över direktiv 2001/29/EG om upphovsrätt i informationssamhället.
65. Europaparlamentet beklagar att kommissionen ännu inte har följt parlamentets rekommendationer om Stockholmsprogrammet (november 2009) när det gäller frihet, säkerhet och rättvisa. Detta gäller i synnerhet
· en formell översyn (i enlighet med medbeslutandeförfarandet) av förordningen om byrån för grundläggande rättigheter, där parlamentet till fullo involveras i utformningen av byråns fleråriga program,
· ett nytt lagstiftningsförslag om frysning av terroristorganisationers tillgångar (artikel 75 i EUF-fördraget) – parlamentet har nyligen begärt att domstolen ska pröva ett rådsbeslut.
66. Europaparlamentet beklagar att kommissionen ligger efter i arbetet med att utarbeta lagstiftningsförslag om en ”lissabonisering” av det gällande regelverket i fråga om polissamarbete och straffrättsligt samarbete, som är en prioriterad fråga inom politiken för frihet, rättvisa och inrikes frågor. Denna försening är beklaglig eftersom kommissionen åsidosätter den rättsliga och parlamentariska kontroll som följer av översynen av Europol och Eurojust och av definitionen av den parlamentariska kontrollen på området frihet, säkerhet och rättvisa.
Europa i världen
67. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att utvidgningsprocessen fortsätter i oförändrad takt och att bistå Kroatien i arbetet med att nå de sista riktmärken som kvarstår i slutskedet av landets medlemskapsförhandlingar, särskilt avseende rättsliga och grundläggande rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera till parlamentet under första kvartalet 2011 om vilka framsteg som gjorts i fråga om kapitel 23.
68. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hålla parlamentet helt underrättat under utarbetandet av sin ståndpunkt om Serbiens ansökan om EU-medlemskap.
69. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med eftertryck uppmuntra Turkiet att utarbeta en ny civil konstitution efter de allmänna valen 2011 och att lägga särskild tonvikt vid stärkandet av de grundläggande fri- och rättigheterna.
70. Europaparlamentet anser att Turkiet snarast måste fullgöra sin skyldighet att på ett helt icke-diskriminerande sätt genomföra associeringsavtalets tilläggsprotokoll. Kommissionen uppmanas att stödja arbetet för att komma vidare i diskussionerna mellan de olika folkgrupperna om Cypern och för en normalisering av de bilaterala förbindelserna mellan Turkiet och Republiken Cypern.
71. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra allt den kan för att göra genomförandet av programmet för föranslutningsinstrumentet mer effektivt och säkerställa att anslagen till detta program, som fastställts inom ramen för medbeslutandeförfarandet, inte äventyras.
72. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att slutföra översynen av den europeiska grannskaps- och partnerskapspolitiken i syfte att garantera bättre överensstämmelse mellan de politiska målen och finansieringsinstrumentet. Kraven på mänskliga rättigheter och demokrati bör stärkas i förbindelserna med grannländerna.
73. Europaparlamentet konstaterar att unionen för Medelhavsområdet präglas av växande institutionalisering och har som målsättning att fokusera på konkreta projekt. Parlamentet uttrycker sin oro över det rådande dödläget inom unionen för Medelhavsområdet till följd av den politiska situationen i området och uppmanar kommissionen att anpassa de befintliga instrumenten till den föränderliga miljön.
74. Europaparlamentet påpekar att stärkandet av förbindelserna mellan EU och dess partnerländer inom den europeiska grannskaps- och partnerskapspolitiken genom en rad bilaterala avtal inom olika sektorer måste grundas på ett enhetligt tillvägagångssätt så att man kan förhindra dubbla standarder, även om den politiska, ekonomiska och sociala situationen i de berörda länderna varierar.
75. Europaparlamentet uppmanar kommissionens vice ordförande/den höga representanten att utse en särskild representant för mänskliga rättigheter. Parlamentet upprepar sin begäran om att det inrättas en struktur för mänskliga rättigheter och demokrati vid utrikestjänstens huvudkontor (ett särskilt generaldirektorat för mänskliga rättigheter) och att det systematiskt utses en person med ansvar för mänskliga rättigheter (kontaktperson) inom var och en av unionens delegationer.
76. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en årlig rapport om EU:s framsteg i uppnåendet av millennieutvecklingsmålen fram till 2015 och att vidta åtgärder som gör att medlemsstaterna åläggs att fullgöra sina åtaganden om att avsätta 0,7 procent av BNI till offentliga utvecklingsbidrag samt att övervaka dessa åtaganden.
77. Europaparlamentet uppmanar kommissionen eftertryckligen att stärka samarbetet i fråga om klimatförändringar, giftigt avfall och vattenförvaltning samt att främja bättre givarsamordning i samband med tekniskt stöd.
78. Europaparlamentet välkomnar grönboken om framtiden för EU:s utvecklingspolitik. Parlamentet insisterar på att ett sammanlagt åtagande om att uppnå millennieutvecklingsmålen måste utgöra själva kärnan för denna grönbok och att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt politisk enhetlighet för utveckling, innovativa finansieringsmekanismer och stärkt finansiering av EU:s utvecklingspolitik.
79. Europaparlamentet understryker att det i samband med de pågående förhandlingarna om avtal om ekonomiskt partnerskap måste läggas större tonvikt vid utvecklingsaspekten. Det behövs ytterligare medel för att finansiera kompletterande åtgärder i syfte att kompensera de följder som avtalen om ekonomiskt partnerskap har för utvecklingsländerna.
80. Europaparlamentet välkomnar förslaget om översyn av rådets förordning om humanitärt bistånd. Kommissionen uppmanas att lägga särskild vikt vid utsatta befolkningsgruppers tillgång till sådant bistånd och biståndsarbetarnas säkerhet samt vid att stärka kopplingarna mellan hjälp, rehabilitering och utveckling, som är av avgörande vikt för att det humanitära biståndet verkligen ska komma fram.
81. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta ett lagstiftningsinitiativ som motsvarar den nya amerikanska lagen om ”konfliktmineraler”, med målet att öka insynen och förbättra förvaltningen inom utvinningsindustrin i utvecklingsländerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera korruptionsbekämpningen i länder där korruptionen inskränker de mänskliga rättigheterna och hämmar möjligheterna till god förvaltning.
82. Europaparlamentet påminner om att multilateralism måste fortsätta att stå högst upp på EU:s prioriteringslista och begär att man inom pågående och nya handelsförhandlingar respekterar principen om särskild och differentierad behandling av utvecklingsländer. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att en effektiv och reformerad multilateral handelsram behövs för att bygga upp ett mer välbalanserat och rättvist ekonomiskt system som en del av ett nytt system för global styrning som främjar utveckling och fattigdomsutrotning.
83. Europaparlamentet påminner om att alla eventuella bestämmelser om fri rörlighet för arbetstagare i bilaterala avtal som EU ingår ska grundas på likabehandling av arbetstagare.
84. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i alla handelsavtal inbegripa och stärka principen om icke förhandlingsbara mänskliga rättigheter, sociala och miljörelaterade klausuler och sanktioner vid bristande efterlevnad av sådana klausuler, bland annat vid diskriminering grundad på politiska, civila, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, kvinnors och barns rättigheter, rättssäkerheten och garantier för grundläggande friheter, kampen mot straffrihet och våld, kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, ålder eller sexuell läggning eller av personer med hiv/aids. Parlamentet understryker att dessa klausuler måste övervakas noga och omfattas av en tvistlösningsmekanism som möjliggör sanktioner eller tillfälligt upphävande av vissa handelsförmåner som följer av avtalet i händelse av allvarliga överträdelser av dessa standarder. Parlamentet uppmanar kommissionen eftertryckligen att se till att ILO:s grundläggande arbetsnormer ingår som en bindande del av alla frihandelsavtal mellan EU och tredjeländer. Dessutom begär parlamentet att det fastställs riktmärken som gör det möjligt att övervaka utvecklingen på människorättsområdet.
85. Europaparlamentet begär att en klausul om företagens sociala ansvar införs i de internationella handelsavtal som EU undertecknar. Här ingår en rapporterings- och insynsskyldighet för bolag och tillbörlig aktsamhet för företag och företagsgrupper, utredningar i händelse av bevisade överträdelser av åtaganden rörande företagens sociala ansvar och bättre tillgång till rättsväsendet för dem som drabbats av bolagens agerande.
86. Europaparlamentet begär att euroområdet får en enda representation inom de internationella finansinstitutionerna och G20-gruppen.
En modern budget
87. Europaparlamentet ställer sig mycket positivt till kommissionens idé att i juni 2011 samtidigt lägga fram ett förslag om ett nytt system för EU:s egna medel och sitt förslag om en ny struktur för EU:s utgifter under åren 2014 och framåt (ny flerårig budgetram). Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att dessa två frågor hänger samman med varandra, bör omfattas av samtidiga beslut och inte kan skjutas upp ytterligare. Kommissionen uppmanas att utöva påtryckningar mot rådet för att förhindra att överenskommelsen drar ut på tiden, samtidigt som fördragets bestämmelser måste respekteras fullt ut, särskilt artikel 312.5. Parlamentet betonar att alla eventuella förseningar i arbetet med att komma överens om nästa budgetram skulle hämma uppnåendet av EU:s politiska mål, särskilt inom sammanhållningspolitiken.
88. Europaparlamentet upprepar att systemet för EU:s egna resurser under alla omständigheter måste vara rättvist, tydligt, insynsvänligt och skatteneutralt för EU-medborgarna. Parlamentet poängterar att det nuvarande systemet, som till 86 procent bygger på bidrag från de nationella budgeterna, är ohållbart. Kommissionens förslag måste respektera EU-fördragets bestämmelser, särskilt artikel 311, och utgöra föremål för en öppen interinstitutionell debatt på EU-nivå, med ett omfattande deltagande från de nationella parlamentens sida.
89. Europaparlamentet uppmanar kommissionen eftertryckligen att med respekt för fördragets artikel 311 i detalj studera möjligheterna att använda en del av inkomsterna från en skatt på finansiella transaktioner och/eller från ett gemensamt konsoliderat bolagsskattesystem som källa till EU:s egna medel, samtidigt som man inte får bortse från andra potentiella finansieringskällor.
Smart lagstiftning
90. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka sina insatser i fråga om förhands- och efterhandsbedömningar och samtidigt säkerställa hälso- och säkerhetsnormer för arbetstagarna och miljöstandarder.
Utbildning, kultur och ungdom
91. Europaparlamentet påminner kommissionen om Europa 2020-strategins utbildningsmål, som syftar till att öka sysselsättningen, stödja livslångt lärande och göra det möjligt för i synnerhet ungdomar att få jobb. För att uppnå dessa mål bör kommissionen rikta in sig på hur man ska ge ungdomar tillräckligt ekonomiskt stöd och på att underlätta övergången från studier till arbete. Parlamentet beklagar att arbetsprogrammet saknar sådana ambitioner.
92. Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ för att öka rörligheten och uppmanar kommissionen att fullfölja meddelandet om utbildning i tidig barndom, som hänger samman med flaggskeppsinitiativet Unga på väg. Det behövs ekonomiskt stöd till alla ungdomar för att främja social integration.
93. Europaparlamentet välkomnar det föreslagna meddelandet om kultursektorn och den kreativa sektorn och betonar dessa sektorers betydelse för ekonomin. Detta meddelande bör innehålla förslag om hur man ska främja kreativa studier, verka för investeringar och tillhandahålla finansiering för konstnärer, inrätta nätverk med företagen och öka rörligheten.
94. Europaparlamentet beklagar att EU:s nya behörighet på idrottsområdet inte kommer att leda till något program för idrott 2012–2013 och uppmanar kommissionen med kraft att sörja för att det kommande meddelandet om idrott banar väg för en adekvat idrottspolitik och ett program för 2014–2020 med tillräcklig budget.
Jordbruk
95. Europaparlamentet beklagar att kommissionen i sitt arbetsprogram för 2011 inte säger mycket om översynen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet begär att denna reform leder till att den gemensamma jordbrukspolitiken omformas i grunden och medför en stark gemensam jordbrukspolitik som kan stå emot de nya utmaningarna och som grundas på legitimitet, effektivitet och rättvisa.
96. Europaparlamentet efterlyser därför förslag som grundas på ett integrerat betalningssystem med nya kriterier, ett regleringssystem för riskhantering och stöd till strukturåtgärder och konkurrenskraft. Den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken måste vara förenlig med EU:s utvecklingspolitik samt främja hållbar jordbruksproduktion och djurhälsa, erbjuda lösningar på problemen med klimatförändringar, utarmning av resurser, vattenföroreningar och markerosion, ha en social dimension och tillsammans med regionalpolitiken bidra till att det skapas sysselsättning på landsbygden.
Havsfrågor och fiske
97. Europaparlamentet välkomnar planerna på att lägga fram lagstiftningsförslag om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken för att säkerställa hållbara resurser och fortsatta möjligheter till uppehälle.
98. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att även fullfölja sitt arbete för långsiktigt bevarande av fiskebestånden, att bedriva en integrerad havspolitik, att utveckla en fysisk planering av kust- och havsområden och att eftersträva Europa 2020-strategins mål för smart och hållbar tillväxt inom den marina ekonomin, varvid den bör ombesörja ett mer effektivt samarbete mellan generaldirektoratet för havsfrågor och generaldirektoratet för transport, med en tydligare och effektivare uppgiftsfördelning.
Transport
99. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullgöra de specifika åtaganden som den gjort i sitt arbetsprogram för 2010 och insisterar på att vitboken om den framtida transportpolitiken måste medföra en omfattande EU-transportpolitik med bindande tidsfrister för kommissionens åtgärder.
100. Europaparlamentet uppmanar kommissionen i synnerhet att snarast lägga fram tidsplanen och de respektive färdplanerna för konkreta politiska och lagstiftningsrelaterade åtgärder för uppnåendet av de förväntade resultaten av den kommande översynen av politiken för de transeuropeiska transportnäten samt den antagna trafiksäkerhetsplanen, handlingsplanen för rörlighet i städer och den förra lagstiftningsperiodens initiativ för transportlogistik.
101. Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har lagt fram något förslag om internalisering av externa kostnader inom sjöfartssektorn, vilket utlovats under många år, och uppmanar kommissionen att fortsätta att verka för att det inom rimlig tid träffas en internationell överenskommelse inom Internationella sjöfartsorganisationen. I annat fall bör kommissionen ta ledningen i frågan.
102. Europaparlamentet påminner om att det främsta målet för det kommande förslaget om ett flygplatspaket bör vara att förbättra arbetstagarnas arbetsförhållanden, främja lojal konkurrens i hela branschen och trygga en ständigt hög skyddsnivå för passagerarnas rättigheter.
103. Europaparlamentet begär att turismen främjas inom transportsektorn. Dessutom efterlyser parlamentet ett mer effektivt samarbete mellan kommissionens generaldirektorat för havsfrågor respektive transport, inbegripet en mer effektiv och tydlig uppgiftsfördelning.
104. Europaparlamentet anser att de sociala aspekterna fortfarande förbises på transportområdet.
Sammanhållningspolitik
105. Europaparlamentet påminner om att Europa 2020-strategin och sammanhållningspolitiken är mycket starkt sammankopplade med varandra och att det faktum att nya prioriteringar och mål läggs till inte får medföra minskade sammanhållningsresurser. Parlamentet anser i synnerhet att ökad sammanhållning är av avgörande vikt för Europas ekonomiska och sociala välfärd på lång sikt.
106. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslagen om förordningar om sammanhållningspolitiken i god tid, så att parlamentet hinner bidra till dem och de kan antas snabbt och sammanhållningsprogrammen kan genomföras i tid.
Energi
107. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om översyn av energiskattedirektivet i enlighet med de löften som kommissionsledamot Oettinger avgav när han hördes av parlamentet.
108. Europaparlamentet beklagar att kommissionen i det förslag om energi som den nyligen lagt fram i princip inte säger någonting om lagringskapacitet och gröna jobb inom EU.
109. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om befintliga byggnaders energieffektivitet, vilket är oerhört viktigt för att EU ska kunna uppnå sina mål för minskade koldioxidutsläpp.
110. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet.