FÖRSLAG TILL RESOLUTION situationen i Haiti ett år efter jordbävningen: humanitärt bistånd och återuppbyggnad
11.1.2011
i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen
Michèle Striffler, Filip Kaczmarek, Gay Mitchell för PPE-gruppen
Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B7-0023/2011
B7‑0023/2011
Europaparlamentets resolution om situationen i Haiti ett år efter jordbävningen: humanitärt bistånd och återuppbyggnad
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av den internationella givarkonferensen för en ny framtid i Haiti, som hölls i New York den 31 mars 2010, samt uppdragsrapporten från den delegation som Europaparlamentets utskott för utveckling skickade till New York,
– med beaktande av handlingsplanen för återuppbyggnad och utveckling i Haiti (”plan d'action pour le relèvement et le développement national d'Haïti: les grands chantiers pour l'avenir”) från mars 2010,
– med beaktande av slutsatserna från rådets (utrikesministrarna) extrainsatta möte i Bryssel den 18 januari 2010,
– med beaktande av uttalandet av den 19 januari 2010 från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik,
– med beaktande av slutsatserna från den förberedande ministerkonferensen i Montreal den 25 januari 2010,
– med beaktande av det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd, som undertecknades av de tre EU-institutionerna i december 2007,
– med beaktande av sin resolution av den 10 februari 2010 om den jordbävning som nyligen drabbade Haiti,
– med beaktande av rapporten från Europaparlaments utskott för utveckling med anledning av uppdraget i Haiti (25–27 juni 2010),
– med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. Jordbävningen i Haiti den 12 januari 2010 uppmätte 7,3 på richterskalan. Den skördade 222 750 dödsoffer, drabbade 3 miljoner människor och tvingade nära 1,7 miljoner på flykt, av vilka över en miljon fortfarande bor i läger som emellertid endast skulle vara tillfälliga.
B. Ett år efter jordbävningen är situationen i Haiti alltjämt kaotisk, nödläge råder fortfarande och återuppbyggnaden dröjer.
C. Årtionden av fattigdom, miljöförstörelse, naturkatastrofer, våld, politisk instabilitet och diktatur har gjort landet till ett av de fattigaste i Amerika, och jordbävningsskadorna har ytterligare förvärrat statens oförmåga att tillhandahålla grundläggande offentliga tjänster och reagera aktivt på hjälp- och återuppbyggnadsinsatserna.
D. Av de 10 miljarder dollar som utlovades vid den internationella givarkonferensen för återuppbyggnaden av Haiti, som hölls i New York den 31 mars 2010, har det till dags dato endast utbetalats några hundra miljoner.
E. En tillfällig kommission för återuppbyggnad av Haiti (CIRH) har på haitiskt initiativ tillsatts för att samordna och fördela resurserna på ett effektivt sätt och genomföra handlingsplanen för utveckling i Haiti. Europeiska kommissionen är i sin egenskap av ledande givare medlem av CIRH och har rösträtt.
F. Att få undan rasmassorna är en av de stora utmaningarna i återuppbyggnadsarbetet – hittills har mindre än 5 procent av ruinerna schaktats bort. Med nuvarande takt kommer det att ta sex år att schakta bort 20 kubikmeter rasmassor, och det skulle krävas 180 lastbilar som arbetade dygnet runt under 18 månader för att få undan dem.
G. Den koleraepidemi som utbröt den 19 oktober 2010 har hittills skördat 3 333 offer och drabbat över 148 000 personer. Epidemins spridning visar på den haitiska statens strukturella brister och det internationella biståndets och FN-styrkan Minustahs begränsningar. Kolerainsatserna påverkas bland annat av den aktuella politiska kris som uppstått efter valet.
H. Valet den 28 november 2010, vars resultat tillkännagavs i början av december, förde med sig våldsamma demonstrationer i Haiti och anklagelser om valfusk. Världssamfundet bör stödja en öppen och legitim valprocess för att få till stånd rättvisa val, som är oumbärliga för landets återuppbyggnad.
1. Europaparlamentet erinrar om världssamfundets kraftfulla mobilisering efter den förödande jordbävningen i Haiti liksom dess genuina politiska vilja att stödja Haitis återuppbyggnad på ett nytt sätt, genom att inte begå samma misstag som tidigare, och att en gång för alla gå på djupet med orsakerna till fattigdomen i Haiti.
2. Europaparlamentet beklagar omfattningen av Haitikatastrofen, vars följder fortfarande är tydliga ett år efter katastrofen. Samtidigt gläds parlamentet åt kommissionens stora humanitära bistånd till landet på 120 miljoner euro (varav 12 miljoner till kolerabekämpning) och åt det engagemang som visats av kommissionsledamoten med ansvar för internationellt samarbete, internationellt bistånd och civilförsvar samt av GD Echo och dess experter.
3. Europaparlamentet understryker att införandet av ”kluster” har gjort det möjligt att samordna de humanitära insatserna på fältet. Denna metod har emellertid också visat sig ha brister när det gäller att hantera det stora antalet humanitära aktörer och nödsituationens komplexitet på grund av den starka koncentrationen till städer.
4. Europaparlamentet välkomnar de insatser och det arbete som gjorts av humanitära organisationer (Röda korset, frivilligorganisationer och FN) och av medlemsstaterna. Parlamentet efterlyser en redogörelse för de osynliga effekterna av de humanitära insatserna och framhåller att situationen kunnat bemästras bland annat tack vare omhändertagande av skadade, dricksvattens- och livsmedelsförsörjning samt tillfälliga bostäder.
5. Europaparlamentet konstaterar att koleraepidemin har blottat den haitiska statens närmast totala oförmåga att hantera en sjukdom som är lätt att förebygga och bota samt det internationella biståndssystemets begränsningar i ett land med omfattande humanitär närvaro (12 000 frivilligorganisationer). De humanitära aktörerna kan inte fortsätta att täcka upp för den haitiska statens tillkortakommanden eller fungera som ersättning för staten, och det krävs nu att man äntligen börjar satsa på långsiktig utveckling, bland annat vad gäller tillgång till vård, dricksvatten och sanitet.
6. Europaparlamentet välkomnar kommissionens och medlemsstaternas samfällda åtagande på 1,2 miljarder euro, varav 460 miljoner euro i icke-humanitärt bistånd från kommissionen, som man tillkännagav vid den internationella givarkonferensen för återuppbyggnaden av Haiti. Parlamentet upprepar sitt krav på att EU som ledande biståndsgivare bör ta på sig en politisk ledarroll i återuppbyggnadsarbetet.
7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att som ett led i återuppbyggnaden av Haiti även satsa på lokal livsmedelsproduktion och tryggad livsmedelsförsörjning genom infrastrukturutveckling på landsbygden och stöd till småjordbrukare inom ramen för sin gemensamma strategi för planeringen av resurserna till Haitis återuppbyggnad och halvtidsöversynen av återstående medel från kommissionen, dvs. 169 miljoner av de 460 miljoner euro som ställdes i utsikt i New York.
8. Europaparlamentet beklagar att CIRH, som ska spela en central roll i samordningen av återuppbyggnaden, inledde sitt arbete så sent och att det saknas information om dess funktionssätt och effektivitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att som medlem av CIRH ingripa för att påskynda utövandet av CIRH:s mandat och att lägga fram en rapport för parlamentet om CIRH:s verksamhet, om resursfördelningen och om vilka av de medel som utlovades vid New York-konferensen som verkligen gått till återuppbyggnaden.
9. Europaparlamentet konstaterar att CIRH, en central aktör i förvaltningen av återuppbyggnaden, kan fungera effektivt endast om den haitiska statens kapacitet återupprättas, om det haitiska ledarskiktet väljs om via en öppen och legitim valprocess och om det finns en verklig politisk vilja att fatta de beslut som krävs för att gripa sig an denna gigantiska utmaning.
10. Europaparlamentet beklagar att haitierna endast förfogar över spadar, hackor och skottkärror för att, genom ”cash for work”-verksamhet, frakta bort de tonvis med spillror som blockerar huvudstaden, vilket naturligtvis är alldeles otillräckligt med tanke på problemets omfattning. Att få undan rasmassorna är nödvändigt för Haitis återuppbyggnad, och parlamentet beklagar att det praktiskt tagit inte frigjorts några medel för att röja upp bland ruinerna.
11. Europaparlamentet beklagar den allvarliga bostadskrisen i Haiti och framhåller att omplaceringen av hemlösa, av vilka de flesta bor i tillfälliga läger huvudsakligen i huvudstaden Port-au-Prince, försvåras av bristen på ledig mark, av ett obefintligt fastighetssystem och av att många tomter beslagtagits av utlandshaitier. Parlamentet vädjar till de haitiska myndigheternas politiska vilja att vidta offensiva åtgärder, bland annat i form av expropriering.
12. Europaparlamentet uttrycker sin växande oro över situationen för Haitis barn efter jordbävningen, som med full kraft drabbat 800 000 barn och gjort dem sårbara för våld, sexuellt utnyttjande, människohandel, exploatering och övergivande. Parlamentet uppmanar EU (kommissionen) att ingripa resolut för att återskapa säkra och trygga levnadsbetingelser för barn, stödja införandet av ett socialt trygghetssystem i Haiti och uppmuntra utbildningsreformer.
13. Europaparlamentet uppmanar EU att samarbeta med Haitis regering för att utarbeta en övergripande lagstiftning som skyddar barnens rättigheter och för att anpassa den nationella lagstiftningen till de skyldigheter som följer av flera internationella instrument som Haiti ratificerat när det gäller barnets rättigheter, mänskliga rättigheter, utrotning av slaveri och skydd av barnets rättigheter.
14. Europaparlamentet anser det oerhört viktigt att kommissionen stöder arbetet med identifiering, folkräkning och sökande efter familjer vars barn blivit ensamma och iakttar särskild vaksamhet vid gränserna för att motverka handel med och olaglig adoption av barn.
15. Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att omedelbart återställa den haitiska statens förmåga att garantera en fungerande demokrati och samhällsstyrning – ett oeftergivligt krav för återuppbyggnaden – och att det civila samhället och den haitiska befolkningen måste göras delaktiga.
16. Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den aktuella politiska kris som drabbat landet efter president- och parlamentsvalen, som blivit kraftigt ifrågasatta men som fått ett försiktigt godkännande av utländska observationsuppdrag. Just nu pågår en omräkning av rösterna med hjälp av experter från Amerikanska samarbetsorganisationen (OAS).
17. Europaparlamentet uppmanar EU att göra allt för att kraftfullt stödja en legitim och öppen valprocess och en korrekt genomförd andra valomgång i februari för att undvika att Haiti faller ner i en ännu djupare kris. Endast en vald och legitim president och legitima parlamentsledamöter kan fatta de nödvändiga besluten, och återuppbyggnaden av landet kräver stabilitet och politisk vilja.
18. Europaparlamentet uppmanar med kraft världssamfundet och EU att samarbeta nära med de framtida haitiska myndigheterna och att stödja dem i organisationen av deras institutioner – för att hitta en ny balans på alla nivåer och skapa en fullt fungerande demokrati – och under hela återuppbyggnadsfasen.
19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inspireras av det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd och ta krafttag för att i samarbete med regeringen, de lokala myndigheterna och det civila samhället integrera dimensioner som katastrofförberedelse och minskning av katastrofrisker, såväl i den akuta fasen som i det långsiktiga utvecklingsarbetet.
20. Europaparlamentet konstaterar att humanitärt bistånd funnits på plats i Haiti i flera årtionden och att vikten av samverkan mellan katastrofbistånd, återuppbyggnad och utveckling blivit uppenbar i denna kris. Parlamentet efterlyser därför en förbättrad dialog och samordning mellan humanitära organisationer och utvecklingsorgan på fältet samt inom EU-institutionerna och medlemsstaterna.
21. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaterna, Haitis president och regering, FN:s biträdande generalsekreterare för humanitära frågor och katastrofhjälp, Världsbanken och Internationella valutafonden.