Förfarande : 2011/2536(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B7-0127/2011

Ingivna texter :

B7-0127/2011

Debatter :

PV 16/02/2011 - 5
CRE 16/02/2011 - 5

Omröstningar :

PV 17/02/2011 - 6.9
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2011)0069

FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 137kWORD 71k
11.2.2011
PE459.659v01-00
 
B7-0127/2011

till följd av ett uttalande av kommissionen

i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen


om genomförandet av riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik


Pervenche Berès för utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Europaparlamentets resolution om genomförandet av riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik  
B7‑0127/2011

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 8 september 2010 om förslaget till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik: del II av de integrerade riktlinjerna för Europa 2020(1),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 januari 2011 med titeln ”Årlig tillväxtöversikt: vidareutveckling av EU:s samlade insatser mot krisen” (KOM(2011)0011) och av det bifogade utkastet till gemensam rapport om sysselsättningen,

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik av den 12 januari 2011 (KOM(2011)0006),

–   med beaktande av rådets beslut 2010/707/EU av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik(2),

–   med beaktande av artikel 148 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av artikel 110.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Efter att ha antagit den årliga tillväxtöversikten föreslog kommissionen att de riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik som antogs 2010 skulle bibehållas för 2011.

B.  Den rådande ekonomiska krisen innebär fortsatta utmaningar i form av ökande arbetslöshet och socialt utanförskap.

C. Det finns ett starkt samband mellan ekonomisk återhämtning och tillväxt, sysselsättning, fattigdomsbekämpning och social integration.

D. Den europeiska sysselsättningsstrategin och riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik tillhör de viktigaste verktygen som ska styra EU:s och medlemsstaternas insatser så att målsättningarna för Europa 2020-strategin kan uppnås.

E.  Det finns ett akut behov att intensifiera arbetet på alla nivåer, under medverkan av arbetsmarknadens parter och andra berörda parter, för att se till att sysselsättningsriktlinjerna genomförs på rätt sätt i syfte att öka förvärvsfrekvensen, höja arbetskraftskompetensen samt förbättra kvaliteten och resultaten i utbildningssystemen.

Starkare styrning och högre ambitioner för att uppnå Europa 2020-målen

1.  Europaparlamentet anser att rekommendationerna om de nationella reformprogrammen har blivit det viktigaste verktyget för makroekonomisk övervakning och orientering, mot bakgrund av kommissionens förslag att behålla de sysselsättningspolitiska riktlinjer som antogs 2010 även under 2011. Det är djupt beklagligt att parlamentet har lämnats utanför denna process, liksom att debatten om den lyser med sin frånvaro.

2.  Europaparlamentet anser att de största utmaningarna som EU och medlemsstaterna står inför när det gäller sysselsättningen och arbetslösheten även bör återspeglas på lämpligt sätt i den framtida processen om makroekonomiska obalanser, inom den politiska ram som EU:s sysselsättningsriktlinjer tillhandahåller.

3.  Europaparlamentet anser att den årliga tillväxtöversikten och den ram som den europeiska planeringsterminen erbjuder är avgörande som verktyg för en bättre samordning av den ekonomiska politiken, och därmed är de en viktig del av EU:s reaktion på krisen. Användningen av dessa verktyg bör dock följa demokratiska processer, och de bör fungera som ett stöd för, och inte ersätta eller förminska betydelsen av, de befintliga verktyg som föreskrivs i fördraget, i synnerhet de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken och riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, i vilka parlamentet måste vara djupt delaktigt och i det senare fallet även rådfrågas. Parlamentet begär att dessa verktyg integreras i den europeiska planeringsterminen och att man särskilt ser till att deras betydelse inte minskar, så att man lever upp till kommissionens och rådets uttalade mål att öka ansvarigheten och den demokratiska redovisningsskyldigheten.

4.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att i sina politiska råd till medlemsstaterna respektera subsidiaritetsprincipen och principen om social dialog även på löne- och pensionsområdet och att i överensstämmelse med artikel 153.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt respektera befogenheterna för medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter på dessa områden, i enlighet med nationell praxis.

5.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet, rådet och kommissionen att säkerställa att Europa 2020-strategin och det förstärkta systemet för ekonomisk styrning i EU är ändamålsenliga och demokratiskt legitima. Parlamentet betonar att detta innebär att det är avgörande med ett konkret deltagande från parlamentets sida från första början och under hela förfarandet för övervakning och politisk samordning. Det är djupt beklagligt att det inte finns någon hänvisning till parlamentets roll i processen i den kalender som föreslås i den årliga tillväxtöversikten.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att närmare engagera och regelbundet rådfråga de nationella parlamenten, arbetsmarknadens parter, regionala och lokala myndigheter samt det civila samhället. Den nuvarande bristen på upplysningar om samrådsförfarandena i de nationella reformprogrammen bör åtgärdas.

7.  Europaparlamentet noterar de första indikationerna i fråga om medlemsstaternas nationella sysselsättningsmål. Bristen på ambitioner i detta hänseende är djupt oroande, i synnerhet att det beräknade kollektiva resultatet i bästa fall skulle hamna mer än 2 procentenheter under EU:s överordnade mål och utfästelsen att uppnå 75 procents sysselsättning senast 2020.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på nytt överväga sina nationella sysselsättningsmål, så att EU:s överordnade mål kan uppfyllas, och att ta dessa mål på lika stort allvar som målen om budgetkonsolidering.

9.  Europaparlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt och sätta upp nationella mål för specifika undergrupper, till exempel ungdomar, kvinnor, personer med funktionshinder och äldre arbetstagare.

10. Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har gjort det att fastställa sina nationella mål för social integration och fattigdomsbekämpning samt att ta itu med det växande problemet med de arbetande fattiga. När medlemsstaterna gör detta uppmanas de att se till att det långtgående mål som Europeiska rådet kommit överens om uppfylls och att vederbörlig hänsyn tas till samspelet mellan målen, särskilt målet om sysselsättning och utbildning och målet om social integration och fattigdomsbekämpning.

Se till att sysselsättningsriktlinjerna genomförs

11. Europaparlamentet konstaterar att dåliga utsikter till ekonomisk tillväxt begränsar möjligheterna till sysselsättning och skapande av nya arbetstillfällen.

12. Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att inte åsidosätta sysselsättningsfrågorna när man ska ta ställning till kommissionens rekommendation i den årliga tillväxtöversikten om att ge högsta prioritet åt en rigorös budgetkonsolidering under perioden 2011/2012.

13. Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna snarast måste intensifiera sina insatser på alla prioriterade områden, däribland att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten, utnyttja potentialen till arbetstillfällen i en ny koldioxidsnål ekonomi, höja arbetskraftskompetensen, främja kvalitet i arbetet och livslångt lärande samt att göra det möjligt att förena yrkes- och familjeliv. Dessa insatser bör avspeglas i den slutliga versionen av de nationella reformprogrammen.

14. I detta sammanhang betonar Europaparlamentet strukturfondernas, framför allt Europeiska socialfondens, betydelse för att motverka effekterna av sysselsättningskrisen. Användningen av dessa fonder bör riktas in på att ge stöd till de grupper som har det svårast att ta sig in på eller hålla sig kvar på arbetsmarknaden.

15. Europaparlamentet anser även att ett förstärkt samspel mellan sysselsättningspolitiken, socialpolitiken och andra politikområden, särskilt den makroekonomiska politiken, politiken för forskning, utveckling och innovation samt utbildningspolitiken, utöver genomförandet av mer verkningsfulla arbetsmarknadsåtgärder, är av avgörande betydelse om målen för Europa 2020-strategin ska kunna uppnås.

Större insatser för fler och bättre jobb

16. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i sina nationella reformprogram ge högsta prioritet åt att öka deltagandet på arbetsmarknaden, bekämpa arbetslösheten och förebygga långsiktig utestängning från arbetsmarknaden.

17. Europaparlamentet anser att mycket större vikt måste läggas vid kvalitet i arbetet och anständiga arbetsvillkor samt vid en utbudsinriktad ekonomisk politik som kan stimulera efterfrågan på arbetsmarknaden.

18. I detta sammanhang behövs det insatser för att bättre utnyttja potentialen hos ungdomar, däribland dem som hoppar av skolan i förtid, kvinnor, äldre, missgynnade och funktionshindrade personer, invandrare samt personer som tillhör etniska minoriteter, inklusive romerna. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anpassa sina arbetsmarknader till dessa gruppers behov och kompetens i varje skede av deras liv.

19. Europaparlamentet betonar vikten av politik som underlättar ungdomars övergång från skola till arbetsliv. Det står klart att de som lämnar skolan i förtid löper stor risk att drabbas av fattigdom. Alla flexibla eller tidsbegränsade anställningsformer som används i detta sammanhang bör omfatta rätt till utbildning och tillgång till sociala trygghetssystem, och en övergång till säkrare anställningsformer bör tryggas.

20. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta att utveckla den politik som behövs för att fler kvinnor ska kunna komma ut på arbetsmarknaden och stanna kvar där, bland annat genom att utöka tillgången till omsorgstjänster av hög kvalitet och till ett rimligt pris samt flexibla arbetsformer som motsvarar behoven hos anhörigvårdare.

21. Europaparlamentet framhåller betydelsen av riktade aktiveringsåtgärder och kompetenshöjande åtgärder för att ge stöd till personer med ringa eller obefintliga kvalifikationer, som är de som har drabbats hårdast av krisen och löper störst risk att bli långtidsarbetslösa.

22. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att lägga vederbörlig vikt vid tillgången till högkvalitativ utbildning och det livslånga lärandet samt erkännandet av kvalifikationer.

23. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att satsa mer på att underlätta yrkesmässig och geografisk rörlighet, utöka de verktyg som är nödvändiga för att undersöka arbetsmarknadens behov samt reformera utbildningssystemen, vilket kan bidra till att motverka obalansen mellan befintlig kompetens och marknadens behov.

24. Europaparlamentet betonar vikten av en sysselsättningspolitik som bidrar till skapande av arbetstillfällen, till exempel genom stöd till småföretag och egenföretagande och främjande av entreprenörskap.

Målmedvetna insatser för att bekämpa fattigdom och socialt utanförskap

25. Europaparlamentet anser att det är avgörande att medlemsstaterna agerar nu för att infria sina löften om att öka sysselsättningen, höja människors kompetens, skapa arbetstillfällen, minska fattigdomen och stärka den sociala integrationen.

26. De sociala skyddssystemen har spelat en erkänt viktig roll för att stabilisera ekonomin och dämpa krisens sociala effekter. Därför uppmanar Europaparlamentet medlemsstaterna att, i synnerhet när budgetkonsolidering krävs, se till att dessa system även i fortsättningen kan erbjuda tillräckligt stöd och spela en roll för att vidmakthålla och öka kompetensen och anställbarheten, så att humankapitalet kan bevaras och förbättras och återhämtningen utnyttjas till fullo.

27. Europaparlamentet betonar att ett effektivare utbyte av bästa praxis och erfarenheter mellan medlemsstaterna på området för bekämpning av socialt utanförskap och fattigdom är av yttersta vikt och skulle göra det lättare att uppnå målen om fattigdomsminskning inom ramen för Europa 2020-strategin.

28. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

 

(1)

Antagna texter, P7_TA(2010)0309.

(2)

EUT L 308, 24.11.2010, s. 46.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy